Dagens och framtidens förädlingsindustri

Detta är ett utdrag ur Skogsskötselserien kapitel 22 ”Skogsbruk, virke och skogsindustriprodukter” som produceras av Skogsstyrelsen. Hela serien finns att nå på Skogsstyrelsen - Skogsskötselserien

Hur används de avverkade träden?

Av all stamved inklusive bark som skördas i Sverige blir cirka

• 53 % av torrsubstansen sågtimmer
• 38 % massaved och
• 9% bränsleved

Av sågtimret blir ungefär 45 % sågade varor. Återstående cirka 55 % är biprodukter, varav hälften i form av flis går till massa/pappersbruk för produktion av massa och därefter tillverkning av kartong, papper, hygienprodukter med mera. Den andra hälften biprodukter från sågverken är spån och bark. Av detta används ungefär en femtedel direkt i sågverken till virkestorkning, uppvärmning och elproduktion. Det mesta av spånet används dock till andra energiprodukter som pellets och drivmedel.

Av massaveden används ungefär 60 % i massa/pappersbruk samt en liten del till textiltillverkning. I massa/pappersbruken är andelen biprodukter mindre än i sågverken, ungefär 35 %. Den dominerande delen är de ligninrika svartlutarna från den kemiska massaframställningen. Den används till stor del för massa- och pappersindustrins interna behov av värme och elkraft. Industriernas energieffektivisering och modifierade processer gör att mer och mer av biprodukterna kan användas till förädlade biobränslen och utveckling av nya produkter.

Utöver stamveden skördas ungefär 2 miljoner ton skogsbränsle i form av grenar och toppar (grot) som sönderdelads till bränsle i värmeverk. En stor del av uttagbar kvantitet skogsbränsle (grot och stubbar) skördas inte, främst på grund av ekonomisk otillgänglighet, det vill säga att skörda, transportera och förädla det till bränsle var för dyrt i förhållande till dess ekonomiska värde.

Efterfrågan

Leveransen av skogsråvara till skogsindustrin sker i form av stockar, grenar, toppar eller huggen flis. Ur denna producerar förädlingsindustrin produkter som kan delas in i tre produktområden

1. Solida träprodukter (brädor, plank, golv, träskor, möbler, m.m.)
2. Fiberprodukter (papper, kartong, skivor, textil, kemi) och
3. Primär bioenergi såsom flis, spån och pellets

Det totala uttaget (skörden från skogen) och fördelningen av råvaran mellan de olika produktområdena har varit likartad under många år, figur 1. Även om mängd och fördelning av grundläggande råvarusortiment inte har förändrats, har efterfrågan på trädens stamvirke ökat. Fortfarande finns dock ett överskott av biomassa från de klenare delarna av trädet såsom grenar, toppar och stubbar, ett överskott som kan användas till nya användningsområden.

Figur 1. Procentuell volymfördelning av skördad råvara från skogsbruket år 2020, fördelad på stamvedssortimenten (mörkgröna staplar) i m³fub (fast ved under bark), bränslesortimenten (ljusgröna staplar) i m³f (fastkubikmeter) och övrigt utgörs av sågtimmer av löv, övrigt virke, träddelsflis samt park- och trädgårdsrester, totalt cirka 1 %.

I takt med ökad efterfrågan på icke fossila råvaror ökar även fokuset på hållbarhet. Då blir det allt viktigare med att rätt råvara används till rätt sak och att återvinningsprocesserna är effektiva vilket ökar möjligheten till blandningar av återvunnen och färsk råvara i allt fler produkter. Sedan många år pågår forskning och utveckling om egenskaper hos olika vedkomponenter och hur egenskaperna inverkar på tillverkningsprocesser, material och produkter. Ett exempel är kombinationer av fibrer, spån och polymerer för specialiserade processer eller nya blandningar som kan ge helt nya material och produkter. Detta förändrar successivt vad som ligger i begreppet virkeskvalitet. Det påverkar också marknadspriser och flöden på råvarumarknaden.

Förädlingsvärde

För att illustrera skogsbranschens olika delar och sammanlagda bidrag till bruttonationalprodukten används måttet förädlingsvärde. Förädlingsvärde för en sektor eller bransch, beräknas som totala försäljningsintäkter minus totala inköpskostnader för externt tillverkade insatsvaror och tjänster. Förädlingsvärdet för ett företag ska alltså täcka kostnaderna för egen personal, egna maskiner, byggnader, mark och en skälig vinst. Förädlingsvärden används för att kunna räkna samman de olika delarna i en värdekedja, till exempel från skog till slutkund utan att räkna ett skapat värde mer än en gång.

En sammanställning av förädlingsvärden från olika delar av skogsbranschen och närmast sammankopplade delar av tillverkningsindustrin, ger det totala förädlingsvärdet på cirka 130 miljarder (2019). Produktgruppen massa/papper, förpackningar, textil och fiberbaserade produkter genererade år 2019, högst förädlingsvärde och utgjorde cirka en tredjedel av branschens totala förädlingsvärde. Förädlingsvärdena från skogsbruk och råvarutransporter summerade till cirka en fjärdedel och trävaror och byggprodukter av trä cirka en fjärdedel. Det har inte skett några större förändringar i hur förädlingsvärdena fördelar sig mellan de olika delarna av skogssektorn under 2000-talet.

Figur 2. Skattning av förädlingsvärden år 2019 på olika delar av den svenska skogsnäringen. Det totala förädlingsvärdet 2019 var cirka 130 miljarder kronor, motsvarande 12 % av förädlingsvärdet för svensk tillverkningsindustri. Notera att i Skogsbruk och råvarutransport har förädlingsvärden för alla delar av skogsbruket från plantering till skörd samt råvarutransport till industrin räknats ihop. 

Ökat träbyggande med träbaserade byggelement kan leda till att förädlingsvärdet för trä och träbyggande ökar. Men alla delar av skogssektorn har produkter som kan öka sina förädlingsvärden. Det i sin tur kan leda till ökad efterfrågan och konkurrens om skogsråvara.

Läs mer

Vill du fördjupa dig mer i dagens och framtidens förädlingsindustri samt de olika produktsortimenten? Gå till sid 22 i Skogsskötselseriens kapitel 22: Skogsbruk, virke och skogsindustriprodukter