Forskning om hur körskador kan förhindras vid avverkning

Bild: Eva Ring

I två nya syntesrapporter (review-artiklar) har olika metoder för att förhindra markskador sammanställts.

Körskador i samband med avverkning är en högaktuell fråga i olika delar av världen. Forskning och utveckling pågår för att förhindra eller minska omfattningen av markskador. Beroende på naturgivna förutsättningar på platsen kan man använda olika metoder för att minska markskador. Dessa har sammanställts och diskuterats i två vetenskapliga artiklar baserade på tidigare studier i ämnet. Artikel 1 är en systematisk review (översiktsartikel) skriven av en grupp forskare från Kanada, Italien, Iran och Sverige och baserad på 104 nyligen publicerade vetenskapliga artiklar. Artikel 2 är en sammanställning av 105 vetenskapliga artiklar i ett ryskt-svenskt samarbete.

Strategier för att minska effekten av markskador orsakade av skogsmaskiner

Under de senaste tio åren har mer än 100 vetenskapliga artiklar publicerats som studerat olika tekniker för att förhindra körskador. Dessa kan delas in i fyra huvudteman: terrängrelaterade faktorer (20 artiklar), avverkningsplanering (42 artiklar), maskinmodifieringar (27 artiklar) och olika typer av markskydd (15 artiklar).

För de terrängrelaterade faktorerna inträffar de flesta allvarliga markskadorna i form av markkompaktering och spårbildning på finkorniga jordar och i terräng med lutning som överstiger 20 procent. Vid avverkningsplanering är körbarhetskartor (till exempel vattenkartor) till hjälp för att minska frekvensen och omfattningen av körskador och samtidigt minska skotningsavstånden. Om kartorna kan uppdateras med aktuell väderinformation ökar värdet ytterligare. Exempel på maskinmodifieringar som studerats är användningen av bredare däck, extra boggiaxel, lägre däcktryck samt band, vilka fördelar vikten på en större yta samtidigt som dragkraften ökar och på så sätt minskas marktrycket. När det gäller markskydd dominerar två huvudtyper i de senaste tio årens studier: användandet av GROT (grenar och toppar) eller användning av ett slags komposttäcke av till exempel halm, sågspån eller förna för att skydda marken. Tjocka GROT-lager (15–20 kg/m2) fördelar maskinvikten över en större yta och minskar marktrycket.

Läs fördjupning

Rekommendationer för att minska effekten av körning på skogsmark

Rekommendationer för att minska effekten av körning på skogsmark före, under och efter avverkning (resultat som inte är relevanta ur ett svenskt perspektiv har uteslutits):

Före avverkning är det viktigt med noggrann planering av vilka objekt som ska avverkas, under vilken säsong det ska ske och vilka maskinresurser som ska användas (inklusive maskinmodifieringar). Även avlägg, basstråk, eventuella tillfälliga broar, förstärkning med GROT och hänsynsytor ska planeras för att optimera körvägar och förhindra körskador.

Vid planeringen är det bra att ta hänsyn till följande rekommendationer:

Anpassa tillvägagångssättet till de lokala förhållandena så som marktyp, hydrologi och lutning.
Begränsa avverkningen till sluttningar <25 procent för att minimera graden och omfattningen av markpackning och spårbildning.
Sänk maskinernas marktryck genom att använda bredare däck, reducerat lufttryck samt lägga till extra axlar eller hjul och/eller boggiband.
Begränsa avverkning på finkorniga marker till torra perioder eller då marken är frusen.
Använd ruttplaneringsverktyg baserade på geodata för att hitta potentiella avlägg och effektiva körvägar. Detta leder till att produktiviteten ökar (genom att förkorta terrängtransporterna), samtidigt som markstörningar minimeras.
Planera körvägarna efter markförhållanden och kvarvarande träd så att vändningar kan minimeras.

Under avverkning: En av de viktigaste åtgärderna för att undvika markpackning och spårbildning är att inte köra alls på blöt mark. Övriga åtgärder inkluderar:

Använda realtidsuppdateringar av vattenkartor/känsliga marker baserad på lokala väderprognoser.
Att köra på GROT, vilket är ett förhållandevis billigt och enkelt sätt att fördela ut fordonsvikten på en större yta. 15–20 kg GROT per m² behövs för att undvika markkompaktering och spårbildning.

Efter avverkning: Det bästa är att försöka undvika att spårbildning och markpackning uppstår, men om markskador uppstått finns det några sätt att mildra effekten eller påskynda återhämtningen:

Användning av olika typer av ”kompost” (organiskt material som sågspån eller halm) kan bidra till återhämtningen. Att transportera dit materialet innebär dock en extra kostnad.
Mekanisk markberedning kan användas för att luckra upp den översta jorden efter markpackning och hjulspår kan fyllas igen av grävmaskiner. Det sistnämnda sker främst av estetiska skäl i områden där människor ofta vistas.

Framtida forskning - tvärvetenskapliga studier efterfrågas

Det finns ett fortsatt behov att studera de faktorer som orsakar markskador i skogsbruket. Samtidigt är det även viktigt att ha ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt för att komma åt de komplexa problem som är förknippade med maskin/mark-interaktioner och växtlighet, till exempel i form av det framtida skogsbeståndet.

Metoder för skydd av skogsmark vid avverkning

I sammanställningen delas de faktorer som påverkar markskadornas omfattning in i två grupper, naturliga och tekniska faktorer. Hur allvarliga skadorna blir beror på naturliga faktorer så som terräng/lutning, markfukt, marktyp, humuslagrets tjocklek, kornstorleksfördelning, halt organiskt material, markstruktur, skrymdensitet/porositet och porernas storleksfördelning. Även avverkningssäsong och körriktning påverkar. De tekniska faktorerna som påverkar omfattningen är kopplade till maskinerna och beror bland annat på drivmoment och hastighet, maskinvikt, axeltryck, kontaktyta mellan däck/band och mark, däcktryck, antalet överfarter, använda hjälpmedel som band.

Nedan finns en rekommendation om marktryck och val av maskiner vid olika typer av marker (baserat på ryska förhållanden).

**Rekommenderat marktryck och maskinval på olika marktyper (modifierad efter Illintsev m. fl. 2021)**
Bärighet	Markfuktighet	Jordart	Rekommenderat marktryck utan risk för stor skada, kPa	Skördare	Skotare	Drivare
Hög	Torr	Sandig, sandig moig och grusig	>80	-	-	-
Medel	Frisk	Sandig moig	60-80	John Deere 909JH, 903JH, 853JH, 1470D, 1270D	John Deere 1710; Valmet 890.3; Ponsse Buffalo; Volvo Eco Log 594F
Mjuk	Fuktig	Finmo och mjäla	40-60	John Deere 770D, 759JH, 759G, 753JH, 753G, 703JH, 703G, 1063, 1263; Gremo 950 HPV, 1050 H; Valmet 911.3; Volvo Eco	Gremo 950 F; John Deere 1110, 1210; Valmet 860.3, 840.2; Volvo Eco Log 750F, 1050, 1250
Mycket mjukt	Våt	Torv	<40	Alstor 300 Harvester	Alstor Model 810, 821, 833	Valmet 801 Combi; PIKA 828, 728; Alstor 840 Pro

De tekniska lösningar som finns för att minska omfattningen av körskador ur ett ryskt perspektiv inkluderar alltså att:

Välja maskinsystem (till exempel helträd eller cut-to-length) och avverkningsteknik som är lämpliga för platsens förhållanden
Planera vilka objekt som avverkas utifrån säsong
Planera körrutter och avlägg med GIS-verktyg och använda GPS
Använda större däck eller lägre/anpassat däcktryck
Använda lämpliga bandställ och använda GROT för att förstärka svaga partier
Minska antalet överfarter
Utbilda planerare och operatörer

De ryska rekommendationerna är redan idag i hög utsträckning implementerade i svenskt skogsbruk.

Nr 6-2022 Publicerad 2022-02-04 14:00

Teknik & maskinarbete

Hänsyn

Markskador