Genetisk mekanism för granens blomning kartlagd

Det råder brist på förädlade granplantor för landets skogsägare. Detta beror till stor del på granens långa ungdomsperiod (20–25 år) och deras oregelbundna kottsättning. Nu har forskargrupper vid SLU och KTH i samverkan med Skogforsk kartlagt den genetiska mekanism som reglerar granens kottsättning. Detta grundvetenskapliga genombrott kan på sikt säkra tillgången till förädlade plantor för landets skogsägare, och på så sätt möjliggöra en klimatanpassning av Sveriges skogar.

I studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften New Phytologist, använder sig forskarna av en tidigt kottsättande varietet av vanlig gran kallad acroconagran. Genom att analysera vilka gener som är aktiva när knoppanlagen som ska bilda kottar initieras har man lyckats identifiera den gen som reglerar kottsättningen. Acroconagranen bär en mutation i den reglerande genen som låter den vara mer aktiv. Den ökade genaktiviteten gör att kottsättningen sker tidigt och frekvent i acroconagranen; redan inom ett par år efter sådd och därefter varje år.

Tidigt kottsättande acroconagranar. Foto: Jens Sundström

När arvsanlaget som reglerar kottsättningen nu är identifierat kan denna kunskap användas i förädlingsprogrammen av gran.

- Vi tänker oss att egenskapen temporärt introduceras i de träd som används i fröodlingarna för att öka kottsättningen där, men att egenskapen därefter korsas bort från de träd som planteras ut i skogen så att dessa sätter kottar som vanligt, säger Nathan Zivi, doktorand på Skogforsk och verksam i projektet.

På så sätt vill forskarna öka produktionen i de fröodlingar som förser Sveriges skogsägare med förädlade och klimatanpassade granplantor.

Finansiering

Denna forskning finansieras med externa bidrag från FORMAS, Vetenskapsrådet (VR), Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) och Carl Tryggers stiftelse.