Högkapacitetsdrönare för skogsbrandsbekämpning

Varje år rycker räddningstjänsten ut till cirka 5 000 bränder i skog och mark, varav cirka 700–800 inträffar i produktiv skogsmark. Skogsbränder utgör risk för människor och natur och innebär stora kostnader för samhälle, skogsägare och försäkringsbolag. Som ett exempel kostade den stora branden i Västmanland år 2014 drygt 400 miljoner kronor för försäkringsbolagen och närmare en miljard kronor för samhället. Denna rapport beskriver ett projekt om högkapacitetsdrönare för skogsbrandsbekämpning.

Studiens upplägg

Resultaten baseras till stor del på workshops med en referensgrupp av sakkunniga kring släckning av skogsbränder, naturvårdsbränning, försäkringsfrågor och skogsbruk. Diskussionerna baserades på ett scenario med 4–6 batteridrivna multirotordrönare som var och en kan lyfta 200 kg nyttolast. En prototyp av en sådan drönare utvecklades inom projektet men beskrivs inte i Arbetsrapporten, dels för att rapportens resultat ska vara tillämpliga för fler typer av högkapacitetsdrönare, dels av patentrelaterade skäl. Den ursprungliga hypotesen var att drönaren skulle vara mest användbar för att transportera vatten. Transport av utrustning, exempelvis slang, motorsprutor eller förnödenheter till räddningspersonal, lyftes dock fram som viktiga användningsområden. Antändning vid naturvårdbränning är också en möjlig användning.

Fördelar med drönare

Bedömningen är att högkapacitetsdrönare skulle komplettera den nuvarande användningen av helikoptrar vid skogsbrandsbekämpning, inte ersätta dem. Flygning i rök, under natten eller i mycket farliga situationer är exempel på när en högkapacitetsdrönare har fördelar jämfört med helikoptrar. Eftersom det är räddningsledaren som beställer flygande resurser är det viktigt att det finns informationsmaterial som beskriver kapaciteten hos högkapacitetsdrönaren, som dessutom måste ha validerats under realistiska omständigheter. Drönarpiloter, som enligt nuvarande lagstiftning är skyldiga att vara närvarande på plats, skulle också behöva en grundläggande förståelse för brandbeteende samt kännedom om taktik, metoder och teknik för skogsbrandsläckning.

Behov av ytterligare forskning och utveckling inkluderar beslutsstöd för räddningsledare, rutiner för samarbete mellan olika flygresurser, en gemensam modell för att utvärdera högkapacitetsdrönare för släckning av skogsbränder, validering av flygkapaciteten under realistiska förhållanden (varm/kall väderlek, rök, sot, etc.), bedömning av vilka sensorer som behövs, och försök med olika sätt att distribuera vatten eller andra släckningsmedel.

Slutsatser

Sammanfattningsvis kan följande slutsatser dras från rapporten:

• Högkapacitetsdrönare kan fylla flera olika syften vid skogsbrandsbekämpning.
• Drönaren bör kunna lyfta både utrustning och vatten.
• Högkapacitetsdrönare är ett komplement till helikopter vid skogsbrandsbekämpning, snarare än en ersättare.
• Högkapacitetsdrönare har fördelar jämfört med helikoptrar när det gäller flygning i mörker och rök, samt, ifall drönaren är eldriven, när det gäller koldioxidutsläpp.
• Det är en fördel om drönaren även kan antända planerade bränder, exempelvis vid begränsningslinjer eller naturvårdsbränningar.
• Lyftanordningar och fästen, exempelvis containrar eller korgar, bör vara standardiserade.
• Informationsmaterial till räddningsledare och övrig räddningspersonal är av stor vikt.
• Drönare är inte användbara för direkt släckning av glödbränder.
  Däremot kan de transportera vatten till tankar i terrängen. Tankarna kopplas in i ett trycksatt slangsystem som används av markpersonal för att bekämpa glödhärdarna.
• Mer kunskap behövs kring batterikapacitet och flygtid i praktisk drift.
• Det finns behov av operativa scenarioövningar för att ge kunskap om vilken typ av resurs som är effektivast vid olika förhållanden.
• Mer kunskap om drönare behövs när det gäller 1) vilka skogsbränder som kan detekteras, 2) att följa brandspridningen, det vill säga brandens utveckling, samt 3) sensorer och flyghöjder som är lämpliga för dessa uppgifter.
• Regelverket kring drönarflygning behöver utvecklas för att drönarnas fulla potential ska kunna användas, gärna genom standardscenarion för skogsbrand.

Denna rapport är en del av projektet ”Högkapacitetsdrönare för
skogsbrandsbekämpning”, finansierat av Vinnova inom programmet “Drönare för ett säkrare samhälle”.