Hur prioriteras den naturvårdande skötseln?

Naturvårdande skötsel (NS) omfattar alla typer av åtgärder som genomförs för att bevara eller gynna den biologiska mångfalden i naturvårdsområden, så som formellt skyddade områden och frivilliga avsättningar på produktiv skogsmark. Trots att det finns en stor samsyn om att NS är viktig för att bibehålla och förstärka naturvärden så utförs inte NS i önskad omfattning, och konsekvensen blir därmed att naturvärden kan gå förlorade.

Hur ser det ut idag och hur kan det gynnas?

Det övergripande syftet med denna studie var att öka kunskapen om hur prioriteringen av områden med behov av NS sker idag i Sverige, och identifiera möjligheter som kan bidra till att öka omfattningen av NS i framtiden. Inom studien skickades två digitala enkäter till praktiker som jobbar med NS-frågor inom myndigheter, aktiebolag, skogsägarföreningar och andra markägare. Huvuddelen av respondenterna var antingen inspektorer, naturvårdsspecialister eller handläggare. Trots olika organisationstillhörigheter, befattningar och verksamhetsområden var respondenterna eniga om att faktorerna och egenskaperna knutna till naturvärdena har den allra största betydelsen för prioritering av områden att utföra NS. Organisatoriska faktorer och även faktorer relaterade till skogens sociala värden lyftes också som viktiga i prioriteringsarbetet.

Ekonomisk lönsamhet inte styrande – men kan vara ett incitament

I enlighet med definitionen av NS, där naturvärden ska prioriteras framför virkesproduktionen, rankades ekonomisk lönsamhet av NS som en faktor med låg betydelse, även om det var stora skillnader mellan respondenter inom olika organisationer. Detta tyder på att man inte genomför eller avstår NS för pengarnas skull, men en kostnadstäckning på åtgärderna är alltid välkommet. Ekonomiskt stöd åt enskilda markägare kan vara ett incitament för att öka antalet NS-åtgärder som genomförs. Däremot vid NS-åtgärder hos enskilda skogsägare är det markägarens avsikter med sitt skogsägande och den rådgivande tjänstepersonens engagemang som avgör om NS utförs eller inte.

Viktigt med nätverk och stöd för ökade insatser

Kraven på NS i certifieringsstandarderna visade sig också vara en motivation för att utföra NS bland aktiebolag och skogsägarföreningar. Denna studie visar på den stora variation som finns i det praktiska arbetet med NS och i typerna av områdena som prioriteras idag i Sverige, vilket gör det omöjligt att systematisera arbetet med prioriteringsordningen. Vägen framåt för att öka antal och omfattning på NS kan handla om kompetensförsörjning genom riktade utbildningar, utbyte av erfarenheter mellan organisationer, standardisering av kommunikationen i NS-beslutskedjan och samplanering av NS-åtgärder på landskapsnivå snarare än fastighetsnivå.

Finansiering

Projektet har finansierats av Energimyndigheten.