Inga skogliga åtgärder under häckningsperioden?

Denna rapport dokumenterar ett utredningsuppdrag åt Skogsindustrierna.

Artskyddsutredningen har föreslagit en implementering av EU:s fågeldirektiv som sannolikt innebär att flera skogliga åtgärder skulle bli förbjudna under flera månader under vår och sommar. Denna pilotstudie syftade till att få en första indikation på vilka faktorer som påverkas av ett uppehåll i de skogliga åtgärderna under häckningsperioden, samt en uppfattning om vilken storleksordning som kan förväntas när det gäller kostnadsökningar och andra effekter. Beräkningarna har genomförts övergripande och baserats på tillgänglig statistik och litteratur samt muntliga referenser från personer som är verksamma inom respektive frågeställning. Grundantagandet bygger på ett förbud mot skogliga arbeten under april-juli, det vill säga fyra månader, att en oförändrad mängd virke ska skördas samt att en oförändrad mängd skogsvård ska utföras under året. Referensåret är 2017.

Vi har inkluderat de skogliga åtgärderna avverkning, terrängtransport, markberedning samt röjning. Samtliga dessa kan antas ha en påverkan på häckande exemplar av fåglar. En följdeffekt av ett ojämnt resursutnyttjande är även att virkesflöde och därmed transporter och lagring påverkas. Följande faktorer ingår på något sätt i sammanställningen:

• Lageruppbyggnad
• Virkeskvalitet för sågtimmer och massaved
• Virkesstyrning, matchning mellan efterfrågan och utbud
• Avverkning och vidaretransport
• Skogsvård

Pilotstudien gör inte anspråk på att inkludera alla väsentliga faktorer som påverkar konsekvenserna av ett stopp för skogliga åtgärder under häckningsperioden, men vi har försökt få med sådant som dels går att kvantifiera utan alltför komplicerade beräkningar, dels fånga de viktigaste.

Resultat

Figur 1 visar hur avverkningsscenariot ser ut jämfört med referensåret. Figur 2 visar hur transporterna utförs i de båda scenarierna. I scenariot med uppehåll under häckningsperioden antas att lager byggs upp på terminaler med en sammanlagd volym av 23 miljoner m³fub.

Figur 1. Total volym (m³fub) per månad i slutavverkning och gallring, vid normal drift samt drift uteslutande utanför häckningsperioden.

Figur 2. Grovt scenario för en tänk lagerstrategi vid ett tänkt avverkningsstopp under perioden april – juli. Avverkning (gröna punkter) genomförs augusti till mars. Avtransport från skog till industri genomförs enligt dagens nivåer (blå). Lageruppbyggnad (grå) som transporteras till terminal bestäms av avverkningsnivå (grön)– normal avtransport (blå). Ackumulerat lager (gul) kulminerar sista mars för att klara perioden med avverkningsförbud. Y-axeln anger m³fub.

Beräknade merkostnader och intäktsförluster summeras i nedanstående tabell. Totalt uppgår de till 4,7–6,2 miljarder kr, vilket motsvarar 204–270 kr per m³fub som lagras på terminal eller 63–84 kr per m³fub sett till en hel årsvolym. Kostnadsökningen per m³fub är i storleksordningen cirka 25–33 procent av de större skogsägarnas skogsbrukskostnader fram till bilväg på den egna skogsmarken.

*Lägre kostnad i norr, högre i söder. Viss lagring utan bevattning för barrmassaved, fördelning vid massaved/timmer som i årsvolymen.

Dessa kostnader är mycket höga, men det finns fler faktorer som kan vara än allvarligare. Ett exempel är den ökade risken för angrepp av skadeinsekter, eftersom den enda praktiskt tillgängliga bekämpningsmetoden för exempelvis granbarkborre innebär åtgärder under just häckningsperioden.

Näringens attraktivitet som arbetsgivare riskerar att minska mycket påtagligt då man skulle omvandla ett stort antal åretruntarbetstillfällen till säsongsarbeten. Mot bakgrund av erfarenheter från delbranscherna skogsvård och skogsbränsle bedöms svårigheten att rekrytera och behålla kompetenta tjänsteleverantörer och kompetent personal komma att öka till en ohållbar situation. Detta skulle framför allt drabba företag och människor på landsbygden. Fler faktorer tas upp i diskussionsavsnittet.

Vi har inte berört Artskyddsutredningens förslag avseende dess effekt på fågelpopulationerna, men fortsatt forskning bör även kvantifiera kostnads-/nyttoperspektivet visavi andra faktorer som påverkar fågelindivider och populationer.