Ingen tydlig "vinnare" bland skogsbränslesystemen

Idag används ett flertal olika systemlösningar för skogsbränsleproduktion i Sverige. Vissa är konceptuellt desamma sedan 1980-talet, medan andra är av modernare snitt. Prestation och antalet inblandade maskiner och fordon i ett flöde varierar mellan de olika systemen. Denna utveckling skiljer sig från rundvirkesproduktion där man gått från flera olika till ett och samma konceptuella system med skördare, skotare och timmerbil.

Dialog med skogsbränsleaktörer

Som en del i det Energimyndighetsfinansierade projektet ”Utveckling av beslutsstöd och riktlinjer för lönsammare skogsbränslesystem” har Skogforsk gjort en kunskapssammanställning av hur dagens skogsbränslesystem ser ut i Sverige. Rapporten baseras på inspel, kunskaper och erfarenheter från verksamma inom den svenska skogsbränsleindustrin.

Styrkor och svagheter

Enligt aktörerna finns det en rad faktorer som påverkar vilket system man väljer. Alla system har olika styrkor och svagheter och det går inte att urskilja några tydliga ”vinnare”, även om de lastbilsmonterade huggarna verkar vara mest populära bland de personer som medverkat i arbetet. Det är också tydligt att systemen ofta är anpassade för att fungera utifrån de lokala förhållandena och att samtliga system är känsliga och ofta har samma utmaningar för att vara effektiva.

Driftstörningar beror sällan på utrustning

De vanligaste driftstörningarna är sällan kopplade till utrustning eller teknik utan beror på bristande planering, förorenat material och/eller väder. Haverier anges också vara en orsak till störning, men då ofta kopplat till föroreningar. Ett annat argument som framkommit är att man inte alltid väljer system för att ha det mest produktiva eller lönsamma. Lika viktigt är det att vara en attraktiv arbetsgivare och behålla kompetent personal, vilket kräver en acceptabel sysselsättningsgrad över året.

Ofta saknas kedjetänk

En annan viktig aspekt som framkommit i studien är att det bränsle som produceras av olika aktörer i flödet kanske inte ersätts på bästa sätt ur ett kvalitetsperspektiv eller kedjetänk. Flera respondenter menar att en ökad insikt i hur det egna arbetet kan gynna, eller missgynna, efterkommande aktörer inte alltid fångas i upphandlingarna. 

Önskar fler terminaler

Ytterligare aspekter som framkommit är att sysselsättningen för personal och maskiner varierar kraftigt över året och flera respondenter skulle önska fler terminaler för att jämna ut ”ryckigheten”. Samma respondenter menar dock att man tror sig se färre terminaler i framtiden.