Lågvärdesträd - värdet på träd som växer på ”fel” plats

Denna Arbetsrapport (länk längst ner) utgår från ett antal frågeställningar om lågvärdesträd. Varje stycke redogör för svaret på respektive fråga med hjälp av arbetet som gjorts inom ramen för projektet och som kompletterats med tidigare forskning.

Syntesens nio frågor är följande:

1. Definitionen, vad är ett lågvärdesträd?
   Lågvärdesträd är träd som, på grund av sin växtplats, har en faktisk eller potentiellt negativ påverkan på platsens andra värden. Gemensamt för lågvärdesträd är att de betraktas som ett problem och att avverkning huvudsakligen utförs för att minska dessa negativa effekter. Lågvärdesträd, och avverkningen av dem, kan delas in i två typer:
   1. åtgärder som gynnar infrastruktur och
   2. åtgärder som gynnar naturvärden.
2. Hur mycket lågvärdesträd finns det?
   Potentialen för lönsam skörd av lågvärdesträd i infrastrukturåtgärder, med rådande ekonomiska restriktioner, är i storleksordningen 5–10 TWh per år. Biomassan från lågvärdesträd kan skattas med relativ hög precision med hjälp av luftburna laserskanningsdata, som är en rikstäckande insats. Den mesta biomassan återfinns längs de skogsbilvägar som nyttjas allra minst, vilket ger möjligheter att anpassa skötseln efter det potentiella uttaget. Däremot bör andra källor till fjärranalysdata övervägas för långtidsuppföljning. Detta för att vegetationskartor kan komma att uppdateras med kortare mellanrum. Potentialen i naturvårdande åtgärder, där uttaget består av såväl energisortiment som massaved och timmer, har uppskattats till 1,5–3 miljoner m³sk årligen.
3. Vad kan biomassa från lågvärdesträd användas till?
   I stor omfattning består lågvärdesträd av klena träd med hög andel lövträd. Det innebär bland annat att det är stamvedsflis med hög andel juvenilved (ved som bildas i trädens unga år). Utöver förbränning, som är den dominerande användningen idag, lämpar sig lågvärdesträden för framtida användning i bioraffinaderier, till torrefiering efter nedtorkning, samt i olika kemiska eller biokemiska processer.
4. Vilka är klimateffekterna av att använda biomassa från lågvärdesträd?
   Utfallet av livscykelanalyser påverkas mycket av valet av jämförelsematerialet och avgränsningarna i beräkningarna. Vid beräkning av utsläpp kopplade till avverkning kan tillvaratagandet av lågvärdesträd vara mer energikrävande än att utnyttja grot från slutavverkningar, men då lågvärdesträden inte kräver markberedning, plantering eller röjning innan avverkning kan det vara motiverat att hantera dem som komplement, åtminstone för korta till medellånga transportavstånd. Och vid jämförelse med utsläppen från framställande av hushållsavfall eller bioolja är såväl lågvärdesträd som grot betydligt mindre energikrävande.
5. Hur inverkar avverkning av lågvärdesträd på biologisk mångfald?
   I projektet konstaterades att det kan behövas längre perioder för att följa upp och mäta skillnader i biologisk mångfald efter NS-åtgärder. Men till exempel torde vägkantsröjningar skapa flera öppna solbelysta platser, vilka gynnar ett flertal växt- och insektsarter. Flera studier har undersökt hur dessa åtgärder bäst bör genomföras och det kan konstateras att det finns möjlighet till betydande volymuttag i samband med denna nytta som skapas.
6. Vad kostar det att avverka lågvärdesträd?
   En undersökning av mekaniserade naturvårdsåtgärder visade att tidsåtgången per avverkat träd vid var 10–40 procent högre än motsvarade slutavverkning, givet samma medelstamvolym och maskinstorlek. Utöver medelstamvolymen och maskinstorleken, påverkades tidsåtgången markant av målbilden av NS (naturvårdande skötsel), eftersom den styrde utformningen av naturvårdsåtgärden.
7. Varför utförs inte naturvårdsåtgärder i större omfattning?
   Workshops med grupper inom två organisationer för att besvara denna fråga gör gällande att det finns många faktorer och det är svårt att peka ut en enkel lösning. På workshops samt genom en enkätundersökning konstaterades att trots olika organisationstillhörigheter, befattningar och verksamhetsområden var respondenterna eniga om att faktorerna knutna till naturvärdena har den allra största betydelsen för prioritering av områden att utföra NS. Lönsamhet visade ha en relativ låg betydelse med det var stora skillnader mellan olika organisationer i synen på detta.
8. Vad kan samhället göra för att uppmuntra avverkning av lågvärdesträd?
   Inom projektet identifieras fyra frågor kopplat till detta som bör utredas vidare. För infrastrukturavverkningar introduceras konceptet ”lågvärdesträdbidrag” för att bättre inkludera alla de värden som skapas vid avverkning.
9. Hur ser framtiden ut för lågvärdesträd?
   Lågvärdesträd har stor potential att vara en viktig resurs i en framtid där vi, bland annat, kan vänta oss ökande efterfrågan på biomassa för nya tillverkningsprocesser och produkter, utökad hänsyn till biologisk mångfald och behov av åtgärder för att hindra klimatförändringarna.

Projektet ’Potentialer, värden och kostnader för samhälle och företag vid avverkning av lågvärdesträd’ har samordnats av Skogforsk och genomförts under perioden 2018–2022 i samverkan med svenska skogliga aktörer, med finansiering från Energimyndigheten.

Inom projektet har även ett stort antal arbetsrapporter, vetenskapliga artiklar och kunskapsartiklar producerats och finns att läsa i Kunskapsbanken under Lågvärdesträd.