Livscykelanalys av biomassa från lågvärdesträd

Lågvärdesträd är träd som genom sin växtplats har en potentiell eller faktisk negativ effekt på platsens andra värden. Det rör sig exempelvis om träd som växer i vägkanter, under kraftledningsgator, på igenväxande jordbruksmarker eller träd som hindrar eller har negativ påverkan på naturvärden i områden i behov av naturvårdande skötsel (NS).

Fossila utsläpp kopplade till lågvärdesträd

I den här rapporten har vi studerat vilka fossila utsläpp som är kopplade till avverkning, sönderdelning och vidaretransport av lågvärdesträd. Beräkningarna är utförda enligt PCR Basic products from forestry (2020). Ingångsdata har varit generiska skogsbruksdata, men  effektiviteten i skogsbruksåtgärderna har korrigerats med avseende på uttag av lågvärdesträd.

Vi har baserat beräkningarna på följande arbetsmoment vid avverkning och vidaretransport av lågvärdesträd; avverkning, terrängtransport, sönderdelning, vägtransport, samt konstruktion och underhåll av de skogsbilvägar som behövs för att kunna nå objekten. Bränsleåtgången är beräknad utifrån avverkning på en hektar och hantering av den biomassa som i genomsnitt förväntas produceras där. De objekt som studerats är lågvärdesträd med ursprung i NS-bestånd, vägkanter, kraftledningsgator, åkermark, tillsammans med en beräkning för konventionellt uttag av grenar och toppar (grot) från slutavverkningar att jämföra med.

Resultat

Resultaten visar att konventionellt uttag av grot generar lägst utsläpp, men beroende på transportavstånd i terräng och på väg kan resultaten för såväl NS-bestånd, som vägkanter och åkermark hamna i samma storleksordning. I medeltal genererar NS-bestånd, vägkanter och åkermark mellan 2,5 och 7,5 procent högre utsläpp jämfört med grot, medan lågvärdesträd från kraftledningsgator genererar runt 30 procent högre utsläpp.

I ett nästa steg jämfördes utsläppen kopplade till produktion av fossil olja, trädbränsle, bioolja och hushållsavfall med lågvärdesträd och grot. Viktigt att tänka på är att det endast är  framställandet av bränsle som studerats, och inte förbränningen av detsamma. De utsläpp som härrör från lågvärdesträd och grot är i samma storleksordning och motsvarar var för sig mindre än 5 procent av de utsläpp som kommer från framställande av hushållsavfall eller av bioolja.

Slutligen genomfördes en studie av energibalansen, det vill säga den energi som åtgår för att producera skogsbränslen jämfört med den energi som skogsbränslet genererar. Denna visade att förbränning av lågvärdesträd leder till att man får ut mellan 32–40 gånger mer än den insatta energin. För grot ger insatt energi upp till 45 gånger så mycket genererad energi.

Slutsatser

Denna studie visade att det kan vara motiverat att tillvarata lågvärdesträd vid sidan av grothanteringen, åtminstone för korta till medellånga transportavstånd. Lågvärdesträd kräver heller inte markberedning eller röjning innan avverkning. Men även om beräkningarna på lågvärdesträd visar goda resultat vad gäller utsläpp, ekologi och miljönytta kan tillvaratagandet av dem hämmas av de förväntat höga produktionskostnaderna. Detta får till följd att NS-åtgärder och biomassauttag från andra områden med lågvärdesträd förmodligen inte görs i den utsträckning som skulle kunna vara motiverat av de andra nyttor detta skulle få till följd.

Finansiering

Arbetet har genomförts under perioden 2019 – 2022 som ett arbetspaket inom projektet Potentialer, värden och kostnader för samhälle och företag vid avverkning av lågvärdesträd. Projektet har finansierats av Energimyndigheten.