Självföryngring före slutavverkning

Under 2000-talet har intresset för att föryngra skogen med andra metoder än de traditionella, plantering eller självföryngring under fröträd, ökat.

Under åren 2005 – 2012 anlades 13 försök med självföryngring före slutavverkning (prekal) för att öka kunskapen om ett alternativt sätt att skapa skogsföryngring på ett ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt.

I varje försök markbereddes ett 0,5 – 1 ha stort område inne i slutavverkningsbeståndet för att kunna studera självföryngrade plantor före och efter slutavverkning. Dessutom såddes provytor för att se hur stor andel frö som gror inne i slutavverkningsmogna bestånd.

Fyra försök avbröts i förtid. Ett på grund av storm- och körskador, att annat eftersom markägaren ändrat skötselinriktning och gödslat beståndet och två eftersom de nyetablerade plantorna drabbats av omfattande svampskador.

Övriga nio försök inventerades vid tre tillfällen, ett före och två efter slutavverkning. Vid dessa inventeringar konstaterades bland annat:

• I genomsnitt hade 27 procent av de sådda fröna grott och bildat en planta som levde två tillväxtsäsonger efter sådd
• Samtliga nio försök som inventerades tre gånger, uppfyllde nuvarande Skogsvårdslags föryngringskrav gällande antal plantor per hektar när de inventerades tre till fyra år efter slutavverkning
• Markberedning är mycket viktig i prekalmetoden och betydelsen av en bra markberedning ökar i bestånd med kraftig markvegetation, tjockt humustäcke och/eller i kärva klimatlägen. I denna studie har andelen markberedd areal varierat mellan fem och 14 procent vilket varit tillräckligt för att skapa godkända föryngringar. Det är dock troligt att andelen markberedd areal bör ökas om föryngringsförhållandena är svåra
• Ett markberedningsaggregat konstruerat för prekalföryngring bör ge bättre föryngringsresultat än de aggregat som använts i studien
• Variationen beträffande trädens ålder och rumsliga fördelning blir något större i bestånd anlagda med prekalmetoden än i planterade föryngringar.

Vidare konstaterades att ekonomin för prekalmetoden (markberedning före avverkning ) jämfört med traditionell plantering efter avverkning, påverkas påtagligt av hur väl föryngringarna lyckas, storleken på uteblivna tillväxteffekter genom att inte använda förädlat plantmaterial och vilket räntekrav markägaren ställer på investeringen.