logga
Bild: Mostphotos
Genom att spåra älgar vintertid har en examensarbetare kartlagt vad som betas i förhållande till vad som finns. Resultaten visar att älgen verkar föredra en varierad kost i både yngre och äldre skog.

Sverige uppskattas ha en av världens tätaste älgstammar och älgen (Alces alces) har ett stort ekologiskt och symboliskt värde. Den här studien dokumenterar betesval hos älg i fjällnära skog, en miljö som skiljer sig från miljön i majoriteten av liknande studier där inriktningen ofta ligger på bete i områden med ekonomiskt viktiga skogsbestånd, framför allt tallungskogar.

Studien visar att i ett landskap med sparsam förekomst av tall sker en stor andel bete ändå i ungskog och att lövträden är av mycket stor betydelse. Vidare sker ett brett nyttjande av olika åldersklasser och olika trädarter trots god tillgång på de mest attraktiva alternativen.

Betesmönster hos stora växtätande däggdjur är komplext och val kopplade till föda sker på olika nivåer beroende på inre och yttre faktorer så som energibehov och tillgänglig föda. En bredare förståelse för beteenden hos djur som lever i habitat där människan har ekonomiska intressen möjliggör mänsklig exploatering med så liten påverkan som möjligt på djurens livsmiljöer.

I den här studien spårades älgar i snö i en fjällnära miljö med grandominerad skog för att kartlägga vad som betades i relation till vad som fanns tillgängligt inom två åldersklasser; ung och äldre skog. Älgspåren följdes på skidor eller till fots och alla träd inom betesavstånd längs en transekt (provsträcka) om 50 meter räknades samt kontrollerades för bete. Även transekter utan färska spår inventerades för jämförelse i samma skogsområden där älgspår återfunnits.

Resultaten visade på ett större antal träd i ungskog (60 % av alla räknade träd) jämfört med äldre skog (40 %). Det var en större andel betade träd i ungskog (26 %) jämfört med äldre skog (17 %) (gran, Picea abies, undantaget). Glasbjörk (Betula pubescens) var det mest förekommande trädslaget (56 %) och tall (Pinus silvestris) det minst förekommande (<1 %).

20 % av alla tillgängliga träd längs spårtransekterna var färskbetade i någon mån, och även hos de högre selekterade arterna var runt 50 % av alla tillgängliga träd färskbetade. I ungskog var asp (Populus tremula), rönn (Sorbus aucuparia) och sälg (Salix spp.) högst selekterade, medan en (Juniperus communis) var lägst selekterad. I äldre skog var däremot gråal (Alnus incana) högst selekterad följt av sälg och rönn, medan glasbjörk var lägst selekterad. Inget bete på bärris noterades längs någon av transekterna.

Studien understryker att många olika faktorer påverkar betesval hos älg, men att en varierad diet generellt eftersträvas och att skogar av olika åldersklasser, inte enbart ungskogar, nyttjas till födosök vintertid.

Studien genomfördes inom ramen för ett examensarbete vid Skogforsk och Karlstads universitet.

 

betad kvist mindre.jpegBetad glasbjörk. Foto: Ella Hambeson

Älgspår.jpgSpårning av älg. Foto: Ella Hambeson

Nr 39-2023    Publicerad 2023-06-26 15:24

Kommentarer
Det finns ännu inga kommentarer på denna sida. Var först med att ge en kommmenter.
Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar. Var god bekräfta att du inte är en robot!