Är produktivitet samma sak idag som igår?

Vad är produktivitet?

Produktivitet handlar om hur effektivt resurser omvandlas till varor eller tjänster, den generella definitionen är output dividerat med input. En hög produktivitet innebär således att mer nytta kan uppnås med mindre resursanvändning. Produktivitet är en central faktor inom ekonomi och företagsledning. Det finns en mängd olika mätetal och indikatorer för produktivitet (tabell 1) och även olika åtgångstal som beskriver effektiviteten i skogsbruket. Typiska mått på mängdproduktivitet inom skogsbrukets operationer är exempelvis m³ per timme, eller hektar per dagsverke, medan andra typer av produktivitetsmått exempelvis kan belysa energieffektivitet (tonkilometer per liter diesel). Ett exempel på en mer övergripande indikator är skogsbruksindex, läs mer Skogsbruksindex - ett nytt effektivitetsmått för skogsbranschen.

Tabell 1. Exempel på produktivitetsmått

Länge, i synnerhet under mekaniseringsperioden, var produktiviteten i skogsbruket synonymt med prestation i skogsarbete. Men i takt med förändrade förutsättningar i skogsbruket och omvärlden ändras även hur produktivitetsbegreppet betraktas. Exempelvis innebär inte en bättre aptering att den producerade virkesvolymen per timme ökar, däremot ökar det producerade virkesvärdet per timme. Några viktiga förändringar de senaste 30 åren inkluderar:

• Teknologi – datorer, internet och digitalisering har haft en dramatisk inverkan.
• Kunskapsinnehåll och tjänster blir viktigare. Innovation och kreativitet påverkar hur produktivitet mäts och värderas.
• Hållbarhetsbegreppet har blivit centralt: produktivitet har börjat inkludera hänsyn till resursanvändning, utsläpp och miljöpåverkan.
• Globalisering och alltmer komplexa försörjningskedjor spelar en större roll.

Produktivitetsmått och indikatorer förändras alltså över tid, och perspektivet är bredare och större än den egna organisationen eller företaget.

Skogsbrukets produktivitet

Skogforsk har under lång tid följt utvecklingen av skogsbrukets kostnader och intäkter (Skogsbrukets kostnader och intäkter 2022).

Om skogsbrukskostnaden räknas om till ett produktivitetsmått – det vill säga output i form av kubikmeter och input i form av tusental kronor – så framgår att utvecklingen uppvisar en svagt nedåtgående trend sedan år 2000 (figur 1). Är detta ett mått på vikande produktivitet? Svaret är ja, om man enbart betraktar antalet skördade kubikmeter. Trenden överensstämmer också ganska väl med utvecklingen av skogsbruksindex. Men dels innehåller skogsbrukskostnaden fler komponenter än drivningskostnaderna – exempelvis skogsvård och vägar – och dels har skogsbrukets förändrade förutsättningar gjort att det produceras och levereras fler nyttor från skogsbruket.

Figur 1.  Antal skördade m³fub per insatt tusenlapp i skogsbruket (vänster), värdena avser basår 2022 enligt HMPI. Som jämförelse visas skogsbruksindex, d v s intäkt vid bilväg genom skogsbrukskostnad (höger). 

Exempelvis är skogsvårdsarealen dubbelt så stor nu som för 30 år sedan, även uttryckt som hektar skogsvårdsareal i förhållande till avverkad volym har skogsvården ökat (figur 2). Det är framför allt röjningsarealen som ökat.

Figur 2. Skogsvårdsarealens utveckling över tid, hektar per åtgärd (vänster) och hektar per 1000 m³ avverkad virkesvolym. Källa Skogsstyrelsen.

Ett annat exempel är att logistiken är mycket mer komplex med högre krav på leveranser just-in-time, högre specialisering och mindre väglager. Detta har ökat kraven på tillgänglighet, vilket är en orsakerna till att kostnaderna för väghållning ökar.

Sett i perspektivet att produktivitet omfattar mer än bara m³ per timme finns flera exempel som illustrerar väsentligt ökad produktivitet. Ett är hur nya data och digitalisering har skapat många nya nyttor. Vid beräkning av optimerade basvägar och avlägg som använder data från laserskanning, skogsmaskiner med flera källor uppstår helt nya möjligheter, inklusive automatiserad avläggsplanering (se t.ex. Automatiska avläggs- och basvägsförslag i avverkningsplanering, GIS-baserade beslutsstöd har potential att minska körskador, Avläggsplatser längs allmänna vägar). Steget till en mer automatiserad traktplanering blir allt kortare. Skogsmaskinernas prestation förändras inte dramatiskt av detta, men på totalen uppstår ett antal vinster, inte minst i form mer effektivt planeringsarbete och kvalitet. Implementeringen av markvattenkartor och de beslutsstöd som följt i kölvattnet har gått fort och skett på bred front. Produktivitetsaspekten kommer till uttryck genom:

• Något högre prestation vid skörd (framförallt terrängtransport)
• Väsentligt högre prestation vid planering
• Bättre kvalitet i form av mindre markpåverkan och bättre data, bättre avläggsplatser
• Bättre arbetsmiljö för förare och planerare

Tidigare har Skogforsk löpande producerat en graf som beskriver produktivitetsutvecklingen i skogsarbetet. Detta uttrycktes som m³ per dagsverke i skogsarbete. Volymen utgjordes av bruttoavverkningen i Sverige, och dagsverkena hämtades från statistiken om sysselsättningen i skogsbruket (skogsarbete utfört av anställda, entreprenörer och självverksamma). Sedan några år publiceras inte sysselsättningsstatistiken, så kurvan uppdateras inte längre. Men ovanstående exempel med beslutsstöd för basvägs- och avläggsplanering skulle sannolikt inte ge särskilt stort utslag i den kurvan. Det illustrerar åter behovet av fler indikatorer för att få ett grepp om produktivitets­utvecklingen i vidare bemärkelse. I några fall finns sådana indikatorer, och i andra fall bör sådana tas fram.

Var finns nästa produktivitetslyft?

Det sker utveckling inom en rad områden där det finns mycket goda förutsättningar för produktivitetslyft.

Digitalisering
Utvecklingen går i mycket snabb takt och vi befinner oss fortfarande i början av en spännande utveckling. För skogsbrukets del kan det mer specifikt handla om exempelvis standardisering, automation, datadelning och automatiserad traktplanering.

Skogsarbetet

Pågående utveckling inom automation och fjärrstyrning är mycket intressant. Två viktiga utvecklingslinjer kan nämnas här:

1. att bryta 1:1-förhållandet mellan förare och maskin skulle möjliggöra helt nya utvecklingsvägar, samt
2. mekanisering och automatisering av planering och röjning. Det sistnämnda har varit på tapeten en längre tid, men drivkrafterna är mycket starkare nu på grund av arbetskraftsbrist inom skogsvård.

Natur- och kulturvård

Även dessa områden inkluderas i det vidare produktivitetsbegreppet som beskrivs ovan. Det är en självklarhet att största möjliga nytta ska skapas utifrån insatta resurser. Rätt åtgärd på rätt plats, digitaliserad uppföljning samt vedertagna och rättvisande metoder för inventering är några ämnen som är angelägna.

Effektivare föryngring

En höjning av överlevnaden skulle ha stor effekt på resultatet. Föryngringsresultat beror på många olika faktorer såsom planering, trädslagsval, markberedning, plantval, planteringspunkt, plantering, röjning, väder och vind.

Omställning till fossilfritt

Omställning mot fossilfria operationer i skogsbruket har börjat. Precis som i andra sektorer handlar det sannolikt om att utnyttja flera möjligheter; elektrifiering, biodrivmedel och effektivisering. I exemplet med elektrifiering pågår och planeras flera relativt stora utvecklingsprojekt på transportsidan, vilka inkluderar transportköpare, åkerier, tillverkare, leverantörer av infrastruktur och nätägare. Sammantaget handlar det om ett systemskifte med helt nya förutsättningar för teknik- och logistiklösningar.