Bättre diametermätning i skördarna

Skogforsk har utvecklat en modell för uppföljning av skördarnas diametermätning som utifrån maskinernas egna mätdata skattar precisionen i mätningen. Modellen har nyligen testats i praktisk drift under ett och ett halvt års tid. Resultaten är positiva och modellen är nu färdig för storskalig implementering i det svenska skogsbruket.

Högre krav på mätprecision

Skogsbruket producerar idag virke mot beställningar från sågverken som blivit alltmer specifika och variabla över tid. Framför allt gäller detta dimensionskraven, där beställningarna vanligen innehåller krav kring stockarnas längdfördelning, både totalt sett samt per diameterklass. Detta ställer höga krav på skördarnas arbete och framför allt på skördarnas dimensionsmätning som är grundbulten för apteringen av de upparbetade stammarna till stockar.

Med Skogforsks modell kan precisionen i skördarnas diametermätning följas upp utifrån maskinernas egna mätdata. Modellen har potential att ge en snabb återkoppling som beskriver mätprecisionen utifrån skördarens totala produktion. Detta i kontrast till dagens uppföljning som är baserad på ett stickprov av alla stammar. Inledande utvärdering av modellen har visat lovande resultat men det har varit angeläget att komplettera resultaten med praktiska erfarenheter innan modellen implementeras i skogsbruket. Det övergripande syftet med studien var att utifrån användning i halvstor skala generera och dokumentera sådana erfarenheter.

Högre precision med förbättrad uppföljning  

I studien följdes 15 skördare som avverkar åt Vida under ett och ett halvt års tid. Två kategorier av skördare ingick i studien: rena slutavverkningsskördare, och maskiner som utförde både gallring och slutavverkning. Data från skördarna analyserades med Skogforsks modell implementerad i prototypprogrammet hprStamhållning.

De viktigaste erfarenheterna från studien kan sammanfattas enligt följande:

• I studien kunde resultat från Skogforsks modell användas för att identifiera tekniska fel på aggregatet, till exempel då givare till kvistknivarna gått sönder. De stora datamängder som genererades från den kontinuerliga uppföljningen av hela produktionen möjliggjorde att återkoppling kunde ske snabbt. Implementeras modellen i system bör det vara möjligt att utforma algoritmer som automatiskt identifierar avvikelser och varnar skördarförarna.
• I studien hade gruppen av rena slutavverkningsskördare en högre genomsnittlig mätprecision än gruppen av maskiner som används både i gallring och slutavverkning. För gruppen av kombimaskiner fanns en tydlig tendens till försämrad mätprecision med ökad stamstorlek vilket inte var fallet för gruppen av rena slutavverkningsskördare.
• Uppföljning med modellen gjorde det möjligt att identifiera och beskriva faktorer som påverkar precisionen i diametermätningen. Exempel på sådana faktorer var skördarförarnas körstil och egenskaper hos den avverkade skogen. Att sådana faktorer har effekt på mätprecisionen har tidigare varit känt men de har varit svåra att kvantifiera på grund av begränsade dataunderlag.

Sammanfattningsvis ger erfarenheterna stöd för att Skogforsks modell kan bidra på en rad sätt för att förbättra och effektivisera den uppföljning som görs av skördarnas diametermätning.