Begränsad produktionsförlust i hårt törskateangripen gallringsskog

I detta projekt har ett flertal olika scenarier testats med hjälp av simuleringsverktyget Heureka på sju hårt törskateangripna tallbestånd i Norrbotten och Västerbotten. Syftet är att öka förståelsen för de ekonomiska konsekvenser det kan innebära för enskilda skogsägare. Genom att arbeta med flera scenarier har en bredd av nedsättningar i tillväxt, kvalitet och/eller dödlighet på de angripna träden kunnat fångas upp. Resultaten från simuleringen indikerar sammantaget relativt måttliga ekonomiska förluster och att virkesproduktionen i dessa kraftigt skadade bestånd fortsatt kan vara hög.

Törskatesvampen skapar problem även i yngre skogar

Törskate har sedan länge varit en känd skadegörare i äldre tallbestånd och förknippas där med de karakteristiska döda talltopparna, så kallade “tjärgaddar” eller “torrtoppar”.  Men sedan omfattande angrepp har uppmärksammats redan i unga och medelålders skogar har intresset för törskatesvampen ökat. De inventeringar som har genomförts av skogsbolag, Skogsstyrelsen, SLU och Skogforsk i ung- och gallringsskogar har påvisat angreppsfrekvenser på upp till 10 % i Norrbotten. Variationen i angreppsfrekvenser mellan olika bestånd är emellertid mycket hög och i vissa områden kan angreppsfrekvenserna vara flera gånger så höga.

Idag försöker skogsägarna normalt begränsa spridningen av törskate i bestånden genom att vid gallring/röjning ta bort angripna träd och om möjligt prioritera gran och löv före tall. Effekten av dessa skötselåtgärder på angreppsfrekvenser, skadeutveckling, fortsatt smittspridning och ekonomiska förluster är emellertid fortfarande oklar. 

Riktad studie med inventering och simulering av bestånd i norra Sverige

I syfte att öka förståelsen för de ekonomiska konsekvenser som törskateangrepp kan innebära för en enskild skogsägare så startade Skogforsk under hösten 2022 en riktad studie i sju hårt törskateangripna gallringsbestånd i Norr- och Västerbotten. För att få en heltäckande bild av skadeläget inventerades förutom samtliga törskateangripna träd även liggande och stående törskatedödade träd. Inventeringsresultaten användes sedan för att simulera de ekonomiska konsekvenserna av törskateangreppen fram till slutavverkning i simuleringsverktyget Heureka. I simuleringarna testades flertalet scenarier med olika grader av dödlighet (avgång) bland de infekterade tallarna, samt om de infekterade tallarnas ekonomiska värde skulle klassas som vrak eller massaved (figur 1). Syftet med de olika scenarierna var att fånga in en bredd av möjliga nedsättningar i tillväxt, kvalitet och/eller dödlighet på de angripna träden i hårt drabbade bestånd.

Figur 1. Visuell beskrivning av simulerade scenarier baserat på gallring av angripna träd, dess avgång (i.e. dödlighet) och kvalitetsnedsättning. Den simulerade gallringen gjordes antingen likt en sanering (scenariot “Allt Gallras”) eller utan att ändra angreppsfrekvensen (scenarierna “Avgång”). Olika grader av dödlighet simulerades i de fyra sista scenarierna (scenarierna “Avgång”) där andelen angripna träd som dör innan slutavverkning sattes till 20, 60 eller 100 procent, alternativt utefter varje enskilt angripet träds vitalitet där kraftigt påverkade träd dog snabbare än mindre påverkade träd. Ej visualiserat i figuren är avgång av icke-infekterade träd som sker i modellen pga. exempelvis konkurrens om ljus. Slutligen testades två nedklassningar av törskateangripna träd, antingen till vrak eller massaved.

Höga angreppsnivåer och många stamsår

Vi fann att den totala angreppsfrekvensen på alla tallar i gallringsbestånden var i genomsnitt 29 procent medan enskilda försökslokaler hade uppemot 40 procent angripna tallar (figur 2). Dessa nivåer är betydligt högre än vad som tidigare har rapporterats från inventeringar i törskateangripna äldre skogar i Sverige och Finland (Rennerfelt, 1943, Kaitera m.fl., 1994, Kaitera m.fl., 2000). Eftersom bestånden i studien valts ut som något av ett “worst case” scenario var detta ett förväntat resultat. Vidare fann vi att stamsår dominerade stort över grensår och majoriteten av de inventerade träden med törskate hade minst ett större stamsår som omslöt majoriteten av stammens omkrets. Stamsårens position var i regel lågt ned på stammen med drygt hälften av stamsårens höjd under fyra meter, och 80 procent under sex meter. De fåtal grensår, tillsammans med det stora antalet långt gångna stamsår, indikerar att majoriteten av infektionerna skett när bestånden var relativt unga och att spridningsförloppet i dagsläget verkar ha avtagit. En eventuell avstannande smittspridning kan härledas till flertalet faktorer, exempelvis en minskad förekomst av kovall när beståndets ålder ökar och fältskiktet beskuggas och därmed en minskad sporspridning för den värdväxlande varianten av törskate. Alternativt ett minskat sportryck och risk att infekteras när grenar sitter på högre höjd. Det låga antalet registrerade grensår kan emellertid också vara ett resultat av svårigheter att identifiera högt sittande grensår vid inventeringen.

Figur 2. Angreppsfrekvens av törskate på levande tallhuvudstammar fördelat över de olika försökslokalerna. Angreppsfrekvensen reflekterar antalet angripna träd delat med totala antalet stammar (inkl. angripna) i en cirkelprovyta. Stapeldiagrammet visar medelvärdet per försökslokal och felstaplarna visar standardavvikelsen.

Ekonomiska effekter måttliga trots stora angrepp

Simuleringarna i Heureka visade på relativt måttliga volymmässiga och ekonomiska effekter trots att den genomsnittliga angreppsfrekvensen var hög i de inventerade bestånden. Vi simulerade totalt sex olika scenarier där scenariot “Ingen inverkan” fungerar som en kontroll där vi antar att alla träd är friska. När vi simulerar de infekterade trädens avgång i förhållande till deras vitalitetsklass (scenariot ”Avgång efter vitalitetsklass”) varierade tillväxtförlusten från 4 till 12 procent mellan de olika bestånden. För övriga scenarier påverkades inte den totala tillväxten i någon stor utsträckning. Däremot minskade tillväxten av levande volym som kunde nyttjas vid gallring och slutavverkning ju fler törskateinfekterade träd som beräknades dö. Vi kan se en trend där ökande angreppsfrekvenser följs av ökad tillväxtförlust (figur 3), men antalet försökslokaler är för lågt i denna studie för att testa detta statistiskt.

Figur 3. Förlust i total volymtillväxt i förhållande till törskateinfekterad grundyta hos levande huvudstammar vid inventeringen. Tillväxtsförlusten anges som procentuellt lägre tillväxt i scenariot ”Avgång efter vitalitetsklass” jämfört med scenariot ”Ingen inverkan”. Varje punkt representerar en lokal.  

Simulering av nedklassning till vrak eller massaved

Vi simulerade två alternativ för hur kvaliteten av törskateinfekterat virke skulle nedklassas; till vrak eller till massaved. Vid nedklassning till massaved minskade nuvärdet med ökande andel avgång till följd av törskateinfektion (figur 4). Beräknat som medeltal för alla lokaler var nuvärdet i scenariot ”Avgång 100 %” elva procent lägre än i kontrollen ”Ingen inverkan”. Nedklassning till vrak resulterade i störst reduktion av nuvärdet i scenarierna “Allt gallras” respektive ”Avgång 20 %” - 24 procent lägre. I det första fallet minskade det ekonomiska utbytet kraftigt vid förstagallring eftersom en stor del av de fällda träden vrakades. I “Avgång 20 %” kan förlusten förklaras av att en stor andel av de infekterade träden finns med vid slutavverkning för att sedan vrakas. Vid större avgång av infekterade träd kommer beståndets tillväxtresurser att fördelas på friska träd. Nedklassning till massaved visar motsatt trend. Finns en stor andel av de infekterade träden kvar vid slutavverkning blir förlusten större vid nedklassning till massaved än om de tas ut vid gallring, då merparten av virket ändå klassas som massaved.

Nuvärdesminskningen varierar

När vi tittar på enskilda försöksområden skiljer sig storleken av nuvärdesminskning, vilket delvis ser ut att följa angreppsfrekvenserna, men även stamtätheterna (läs mer om dessa detaljer i arbetsrapporten). Scenariot “Allt gallras” som kan liknas vid en saneringsåtgärd ser ut att ge minst ekonomisk påverkan vid antagandet att uttaget har massavedskvalitet. Hur realistiskt detta scenario är går att diskutera eftersom identifiering av samtliga stammar innan gallring är svårt och tidskrävande samt att kvalitetnedsättningen på de angripna stammarna är oklar.

Figur 4. Nuvärdet vid simuleringsstart för alla intäkter och kostnader under den simulerade perioden beräknat i medeltal för alla lokaler. Två alternativ för nedklassning av virket från törskateinfekterade tallar har tillämpats; ”nedklassning vrak” där virket saknar ekonomiskt värde samt ”nedklassning massaved” där virket betalas enligt prislista för barrmassaved. I scenariot ”Ingen inverkan” antogs infekterade träd ha samma värde som icke infekterade träd. Kalkylränta 2,5 % har använts vid beräkningarna.

Vid dessa typer av simuleringar krävs en rad antaganden som påverkar resultaten i större eller mindre omfattning. Exempelvis så ingick ingen nyrekrytering av angrepp i simuleringen och detta kan ha lett till en underskattning av de ekonomiska förlusterna. Eftersom antalet nya angrepp (grensår) var mycket lågt i förhållande till stamsår, ansåg vi att detta var ett rimligt antagande.

Slutsatser och framtid

Trots de höga angreppsfrekvenserna av törskate blev de volymmässiga och ekonomiska konsekvenserna av angreppen relativt måttliga (4–12 procent tillväxtnedsättning för de olika bestånden och 11–24 procent i minskat nuvärde per ha i genomsnitt för de olika scenarierna). Lägst nuvärde hittar vi där alla angripna träd värderas som vrak och i scenarierna där nedklassningen till vrak realiseras vid förstagallring (“Allt gallras”), respektive när en stor andel av de angripna träden överlever och leder till nedklassning vid slutavverkning (“Avgång 20 %”).

Sammantaget indikerar de relativt måttliga ekonomiska förlusterna i den här simuleringen att dessa kraftigt skadade bestånd fortsatt kan ha hög virkesproduktion. Dock gör resultaten inga anspråk på att spegla någon generell bild av törskateangreppens ekonomiska betydelse för skogsmark i allmänhet och ska inte ses som allmänna rekommendationer. Enskilda bestånds historik, trädslagssammansättning och inte minst stamantal måste tas med i beräkningen för vilka åtgärder som ur ett ekonomiskt perspektiv är lämpligast. Studien tar inte heller hänsyn till vilken effekt till exempel sanering av angripna träd har på spridningen av törskate till omgivande träd och bestånd. Simuleringar av denna typ ger värdefulla inspel men bör följas upp med mer omfattande studier där skadeförlopp och infekterade tallars avgång i bestånd med olika stamantal studeras över tid i syfte att förbättra dataunderlaget för framtida simuleringar och beslutsunderlag.

Hos Skogforsk pågår ett flertal relaterade projekt, bland annat en omfattande inventering av angreppsnivåer i äldre skog samt en tioårig uppföljning av effekter på skötselåtgärder i både röjning och gallringskog.

Referenser

Rennerfelt, E. 1943. Om vår nuvarande kunskap om törskatesvampen (Peridermium pini) och sättet för dess spridning och tillväxt. – Sveriges Skogsvårdsföreningens Tidskrift, 41, 305–324.

Kaitera, J., Aalto, T., & Jalkanen, R. 1994. Effect of resin‐top disease caused by Peridermium pini on the volume and value of Pinus sylvestris saw timber and pulpwood, Scandinavian Journal of Forest Research, 9:1-4, 376-381, DOI: 10.1080/02827589409382854

Kaitera, J. 2000. Analysis of Cronartium flaccidum lesion development on pole-stage Scots pines. – Silva Fennica, 34(1), 21–27.