Beräkningar av kolbalanser för Sveaskogs skogar och skogsbruk

Systemgränser & Beräkningar

Beräkningarna är gjorda på tre källor av biogent kol:

1. Det kol som lagras i produkterna som tas ut från skogen inklusive ett barktillägg
2. Det kol som lagras genom skogens nettotillväxt samt
3. Det utsläpp som kommer av grenar och toppar som lämnats kvar i skogen

Vid sidan av detta beräknas även de fossila utsläppen från samtliga skogliga åtgärder från plantskolor till avverkning och skotning samt vidaretransport till industri eller terminal. Vid dessa beräkningar är systemgränsen dragen vid industrigrinden, vilket innebär att produkterna från skogen (timmer, massaved, brännved och grot) kommer att innehålla en stor mängd bundet kol oaktat senare användning. Vad som sker med produkterna efter industrigrind, i nästa led, är avgörande för den totala klimatpåverkan. Detta tas alltså inte i beaktande i dessa beräkningar.

Eftersom bland annat tillväxt, uttag och transportavstånd varierar över landet har beräkningar gjorts för fyra landsdelar: norra Norrland, södra Norrland, Götaland och Svealand.

Mest kol binds i stammen men produktens livstid är avgörande

Sammanfattningsvis visar beräkningarna att för Sveaskogs är de biogena flödena betydligt större än de fossila, se figur 1. För samtliga landsdelar visar resultaten ett betydande nettoupptag av koldioxid för år 2020. Den största utsläppskällan är grenar och toppar som lämnats kvar i skogen efter avverkning och den största andelen kol är bundet i de produkter som tas ut från skogen.

Figur 1. Kolflöden för Sveaskogs innehav år 2020. De gröna staplarna visar biogena upptag och utsläpp och den svarta stapeln de fossila utsläppen.

Den slutgiltiga klimatpåverkan av en specifik produkt kommer att bestämmas av hur långlivad slutprodukten är och/eller vilken substitutionseffekt den ger, alltså i vilken utsträckning produkten ersätter ett fossilt alternativ. Vad som händer med produkterna vid industri kommer alltså att fälla det egentliga avgörandet i hur stor del av dessa kolatomer som binds upp i långlivade produkter, hur många som förbränns och därför på kort sikt återgår till atmosfären och alla möjliga utfall däremellan. Det är viktigt att ha i åtanke att även de produkter vars kolinnehåll återgår till atmosfären relativt snabbt kan ha genererat en substitutionseffekt om de ersatt ett fossiltungt bränsle eller material.

Fossila kolflöden

Vad gäller de fossila flödena (svart stapel i figur 1), utgörs de till över hälften av transporter och insatser i samband med anläggning och underhåll av vägar. En effektivisering av transporterna, både vad gäller logistiklösningar och prestanda på fordon, har således stor möjlighet att minska de fossila flödena. Utöver transporterna är det utsläpp i samband med avverkning som medför de största utsläppskällorna. En fortsatt minskning av fossila utsläpp i kombination med klok användning av skogsråvaran genererar bäst klimatnytta.

Studiens avgränsningar

Något som inte beaktats i denna rapport är hur biologisk mångfald och övriga ekosystemtjänster påverkas av skogsbruket. Vid planerade systemändringar måste också skogens andra värden, såsom till exempel biologisk mångfald och rekreation, tas med i beräkningarna.