Föryngringskollen – Första årets resultat

Bild: Mattias Berglund

Många plantor som planteras i skogsbruket dör redan de första åren efter plantering. För att förstå varför och hitta lösningar startades “Föryngringskollen”. Nu presenterar vi första årets resultat.

Föryngringskollen är ett samverkansprojekt mellan Skogforsk och åtta skogsföretag. Den föreliggande rapporten innehåller de första resultaten i projektet och redovisar inventeringarna utförda hösten 2022. Detta år har fungerat som ett testår i projektet då systemet för beståndsurval, inventering och datainsamling har testats och utvärderats. Inventeringarna har skett i en skala som är betydligt mindre än den som kommer att gälla från och med 2023 då projektet går in i ”full drift”. Därför redovisas det mesta av data detta år utan statistisk analys, till skillnad från kommande år då större datamängder samlas in. Det är viktigt att beakta detta när man läser rapporten så att inte för långtgående slutsatser dras i detta tidiga skede i Föryngringskollen.

Överraskande resultat

Ett av de mer överraskande resultaten i årets inventering är de låga plantantalen framför allt i Norrland och Svealand (1300 resp. 1400 plantor per ha). I dessa två regioner var också överensstämmelsen mellan det antal plantor som enligt företagens register har planterats och det antal som hittats vid inventeringen mycket låg, i medeltal ”saknades” 800 respektive 670 plantor per ha i Norrland respektive Svealand (Figur 1). Något som kan påverka resultaten är att Föryngringskollens inventeringsmetodik kan skilja sig från de instruktioner som planteringspersonalen hos de olika företagen förhåller sig till. Det kan även finnas en risk att Föryngringskollens inventerare missat en del döda plantor, särskilt i de höstplanterade bestånden där vintern kan ha medfört att döda plantor hunnit försvinna. På Södra Skogs inventerade ytor kunde emellertid en direkt jämförelse mellan Föryngringskollens registrerade plantantal och företagets ordinarie planteringsuppföljning göras och där kunde inga större skillnader påvisas vilket motsäger att det är Skogforsks modell som är orsaken till skillnaderna.

Figur 1. Totalt antal återfunna planterade plantor (levande+döda, tall och gran) vid inventering i jämförelse med planterat plantantal av tall och gran enligt företagens register. I sju fall utgörs uppgiften från företagen av beställt antal plantor, i övriga fall av det plantantal som återrapporterats från entreprenören. Huvudträdslag avser beställt trädslag.

Läs fördjupning

Totalt inventerades hösten 2022 cirka 8500 plantor fördelade på 119 bestånd runt om i hela Sverige. I materialet som helhet var ungefär hälften av plantorna tall och hälften gran.

Skillnader i Sverige på markberedning och plantering

Årets resultat visar även stora regionala skillnader i hur markberedning och plantering utförs i Norrland respektive Götaland. I Norrland är hyggesvilan betydligt längre, i medeltal 2,5 år, jämfört med ett år i Götaland. En möjlig förklararing till dessa skillnader är att man i norr vill låta de omvända torvorna tryckas till under vintern innan plantering. I söder är det mer bråttom att få ner plantorna i marken på grund av den högre vegetationskonkurrensen. För samtliga markberedningsmetoder registrerades även en högre grad av markpåverkan i Götaland jämfört med Svealand och Norrland (Figur 2).

Figur 2. Andelen påverkad mark för olika markberedningsmetoder. Medeltal har först beräknats på beståndsnivå och sedan som medel per region och för hela materialet. Medeltal på beståndsnivå presenteras som cirklar. Felstaplar markerar standardavvikelsen. Etiketten över staplarna anger antalet bestånd. Notera att det endast var två objekt som behandlats med inversmarkberedning.

Valet av planteringspunkt skiljer sig också mellan regionerna. I Norrland är omvänd torva den klart vanligaste planteringspunkten (57 %) medan olika mineraljordspunkter dominerade i Götaland och Svealand (Figur 3). Resultaten indikerar att man i dessa regioner mer aktivt söker efter planteringspunkter med mineraljord runt plantan, antagligen på grund av det högre snytbaggetrycket.

Figur 3. De inventerade plantornas fördelning på olika planteringspunkter inom olika regioner och för hela materialet. Fördelningen har först beräknats på beståndsnivå och sedan som medel för alla bestånd. Felstaplar markerar standardavvikelsen.

Hur mår plantorna?

Inom samtliga regioner återfanns en betydande andel av både gran- och tallplantor i de lägre vitalitetsklasserna. Lägst vitalitet registrerades i Norrland, mycket beroende på ett lågt resultat för tallen, där mer än 60 % av tallplantorna hade någon form av vitalitetsnedsättning.

Det långsiktiga målet med Föryngringskollen är att kunna koppla plantvitalitet till de olika inventeringsvariablerna i syfte att hitta orsakssamband till avgångarna och därigenom kunna sätta in effektiva åtgärder för att öka plantöverlevnaden. En viktig sådan variabel är planteringspunkterna. I detta tidiga skede i projektet är antalet upprepningar av planteringspunkterna fortfarande för låg för att meningsfulla individuella jämförelser ska kunna genomföras. I årets rapport har vi därför valt att gruppera och jämföra alla plantor planterade i omvända torvor med alla plantor planterade i mineraljordspunkter.

Denna jämförelse visade på en klart lägre plantvitalitet i de omvända torvorna. Tydligast var detta för tall i Götaland och Svealand där framför allt andelen döda plantor var hög i de omvända torvorna (17 % respektive 16 %) (Figur 4). Skadeanalysen indikerar att plantor planterade i omvända torvor generellt sett var mer drabbade av torkskador jämfört med plantor planterade i mineraljordspunkter.

Skadeanalysen visar också att snytbaggeskadorna var den dominerande skadetypen i Götaland. I Norrland och Svealand dominerar i stället torka och betesskador, särskilt på tallplantorna.

Figur 4. De inventerade plantornas fördelning på olika vitalitetsklasser inom olika grupper av planteringspunkt (omvänd torva resp. blottlagd mineraljord). För respektive trädslag ingår bestånd som domineras av det aktuella trädslaget samt plantor av trädslaget inom bestånd planterade med både gran och tall och där vartdera trädslaget utgör minst 30 % av det totala plantantalet (antalet bestånd anges i staplarnas nederkant).

Tillväxtstörningar i form av prolepsis (plantor med dubbel skottskjutning) var också relativt vanligt på plantorna. I medeltal hade ca 6 % av tallplantorna i Götaland och Svealand denna störning medan endast 2 % av Norrlandsplantorna var drabbade. För gran var bilden den omvända med högst frekvens i Norrland med 11 %, medan Svealand och Götaland låg på 3 % respektive 5 %.

Nr 5-2023 Publicerad 2023-01-30 16:32