Fuktig eller torr – hur blir groten i år?

Skogforsk har lång erfarenhet av projekt, utbildning och utveckling inom skogsbränslehantering. Marknaden för skogsbränsle har svängt kraftigt flera gånger under det senaste decenniet. Idag står stora delar av landet inför en ökad efterfrågan på inhemska bränslen. I första hand till el- och värmeproduktion – men på sikt även till andra användningsområden som biodrivmedel och nya produkter.

Här har vi samlat kunskap och information för att möta några av de frågeställningar som är aktuella just nu kring användning och hantering av grot (grenar och toppar). Dels i en uppväxlingsfas, dels relaterat till den återetablering av skogsbränsleverksamhet som delar av landet står inför.

Denna kunskapsartikel är en av flera som publiceras här på Kunskapsbanken under vintern/våren 2022–2023. Har du andra frågeställningar som inte besvaras här så är du välkommen att kontakta oss med dina förslag. Vi diskuterar gärna!

Varför undersöka fukthalten i grot?

Fukthalten i grenar och toppar varierar över året, i viss mån mellan åren och dessutom mellan olika geografiska områden. Vädret har troligtvis störst påverkan – i viss mån också i kombination med hanteringen av materialet (så som placering, torkning och täckning).

Genom att ha koll på hur fukthalterna varierat över tid kan vi både förbättra hanteringen där det behövs, och dessutom styra torrare material till de förbrukare som behöver det till sina pannor – särskilt under de kallaste perioderna av året. Torrare grot bidrar också till att minska både kostnader och miljöbelastning vad gäller transporter.

Beräkning av fukthalt utifrån transportdata från Biometria

För att analysera grotens fukthalt över tid användes transportdata från Biometria. Genom information om både råvikt och torrvikt fick vi ett omfattande underlag att beräkna fukthalten utifrån. Vi har valt att analysera variationen månadsvis under en tioårsperiod; från januari 2012 till november 2021. En särskild analys av den geografiska variationen för året 2021 gjordes också.

I studien inkluderades transportdata från hela Sverige för volymer som mätts in i TTV (ton torrvikt) och transportprisräknats i ton. Både sortimenten grotflis och hel grot togs med i urvalet. Volymerna hade transporterats direkt från skog till industri, värmeverk eller terminal.

Hur har fukthalten varierat de senaste tio åren?

Våra beräkningar visar att fukthalten varierar över året enligt ett generellt mönster. Figur 1 visar den månadsvisa variationen under perioden 2012–2021. Vår och sommar ser vi torrare material, medan höst och vinter resulterar i högre fukthalter.

Figur 1. Fukthalten i grot mellan 2012–2021.

Det är också tydligt att årsmedelvärdet för fukthalt varierar mellan olika år. Som figur 2 visar kan skillnaderna mellan olika år vara relativt stora. 2012 var ett år med riktigt fuktig grot, och då låg fukthalten omkring 41 procent. Åren 2016–2017 och året 2019 däremot, var fukthalten nere runt 36 procent. Dessa år var alltså andelen torr grot betydligt större. Skillnaderna beror i första hand på väder och de olika torkförhållanden som då uppstår. Men även själva hanteringen av grot kan påverka.

Ett exempel på det är sommaren 2018. Det var en mycket varm sommar med torrt material. Trots det ligger medeltalet för året varken högt eller lågt jämfört med övriga år; omkring 37,5–38 procents fukthalt uppmättes.

Det kan förklaras av att bara en liten del faktiskt körs in under sommaren. Höstens väder tenderar sedan att återfukta groten. 2018 års medelvärde påverkades även av fukthalten på den grot som kördes in under årets första kvartal. Den påverkades i sin tur av vädret som var under sommaren och hösten 2017.

Figur 2. Medelvärden för inmätt fukthalt i grot varierar stort mellan åren.

Stora geografiska skillnader

I studien jämfördes också fukthalten mellan olika delar av landet. Figur 3 visar en mer detaljerad analys av grotleveranserna under året 2021. Resultaten visar att det finns mönster som tyder på stora geografiska skillnader, både inom mindre områden och regionalt. Vi ser en gradient från lägre till högre fukthalt som går från öst till väst. Detta stämmer väl överens med hur nederbördsmängderna fördelas över landet under vår och sommar. Allra fuktigast grot under året hade Västergötland, med en fukthalt på över 43 procent.

Figur 3. Fukthalt i grot, årsmedelvärden för olika geografiska områden.

För året 2021 framgår även den stora variation som finns av fukthalt sett över ett helt år. Figur 4 visar medelvärden under olika årstider år 2021.

 Figur 4. Fukthalten vid leverans till värmeverk varierar mellan årstider och i olika geografiska områden. I bilden visualiseras fukthalten i grot under 2021.

Slutsatser och framtid: Hur kan vi bli bättre på att hantera grot?

Syftet med analyserna i denna studie har varit att undersöka hur fukthalten i grenar och toppar har varierat över tid. Informationen kan användas för att göra bättre prognoser av fukthalt inför kommande säsonger. Fukthalten som groten får i slutändan styrs av en kombination av flera faktorer: årstid, väder, i vilket mikroklimat den lagrats vid den specifika platsen och hur groten hanterats. 

När det kommer till användningen av grot som bränsle, så går det att leverera bränsle av hög kvalitet även från generellt sett mer utmanande områden. Likväl är det inte alltid så att en region med gynnsamma väderförhållanden per automatik resulterar i bra bränsle.

Resultaten har tagits fram inom EU-projektet FlexSNG där Skogforsk utvärderar möjligheten till mer skräddarsydda flöden av skogsbränsle till specifika användare för ökat värdeskapande.