Gamla brandområden populära bland betande älgar

Varför behövs naturvårdsbränningar?

En skogsbrand förändrar hela landskapet och skapar livsmiljöer som många arter är beroende av för att överleva. Efter en brand bildas mycket död ved och de träd som överlever blir rika på tjära och kan leva väldigt länge. I dag har arealen skog som brinner minskat betydligt på grund av effektiv brandbekämpning. Ett sätt att gynna brandberoende arter är att utföra kontrollerade bränningar, så kallade naturvårdsbränningar. Dessa är av säkerhetsskäl ofta mindre i storlek och med lägre intensitet än naturliga skogsbränder.

Gamla brandområden populära miljöer för betande älgar

I en ny studie har vi studerat hur skogsbränder påverkar mängden lämpligt foder till älg och i hur stor utsträckning älgen använder de brända skogarna. Resultaten visar att de naturliga bränderna gav en större mångfald av foder och större mängd kvistar, framför allt av löv, jämfört med naturvårdsbränningarna. Vi såg också att älgarna verkar uppehålla sig mer och beta mer i de naturligt brända områdena jämfört med naturvårdsbränningar och skogar som inte brunnit (figur 1).

Sammanfattningsvis skapar stora naturliga skogsbränder goda foderresurser för älg. Naturvårdsbränning kan mycket väl användas för att förbättra fodertillgången av framför allt löv, som är en viktig födoresurs för älg, men i sådana fall måste bränningen ännu mer likna en naturlig skogsbrand jämfört med de bränningar som undersöktes i denna studie. 

Det handlar främst om att bränna skogen med högre intensitet så att fler av träden dör och på så sätt öppnar upp skogen och släpper in mer ljus. Fler aspekter som skiljer den naturliga branden och naturvårdsbränningen åt diskuteras i den vetenskapliga studien som går att läsa via länken längst ned i artikeln.

Figur 1. Exempel på fyra variabler för att visa skillnaderna mellan fodertillgång, nyttjande och betesnivå mellan den obrända skogen (kontroll), naturvårdsbränningen (NVB) och den naturliga branden. Staplarna visar medelvärden med felmarginaler.

Så genomfördes studien

Studien genomfördes på tolv år gamla brandfält i Norrbotten, varav tre naturliga bränder och fem naturvårdsbränningar samt intilliggande kontrollområden som inte brunnit. Där undersöktes fodertillgång, betesnivå och älgarnas användning av miljöerna. I varje område placerades provytor ut där det räknades spillningshögar, höjd och täckningsgrad av olika växter (såsom blåbär) samt gjordes detaljinventering av träd i beteshöjd. Alla kvistar på träden räknades som ett mått på tillgängligt foder och eventuella avbetade kvistar noterades. Totalt omfattade inventeringen 1611 mindre träd i 54 cirkelprovytor.

Läs den vetenskapliga artikeln

Emelie Fredriksson, Märtha Wallgren & Therese Löfroth. Wildfire and prescribed burning impact moose forage availability and browsing levels in the northern boreal forest. Scandinavian Journal of Forest Research. Volume 38, 2023 - Issue 1-2: https://doi.org/10.1080/02827581.2023.2184489