Gamla träd i unga skogar

Skötsel för att gynna arter

Det finns omkring 23,5 miljoner hektar produktiv skogsmark i Sverige. Att lämna hänsyn i samband med avverkning, att skydda formella och frivilliga avsättningar och att integrera områden och strukturer för biodiversitet inom ett bestånd är en viktig del av Sveriges skogsvård för miljöhänsyn. 

I och med 1993 års reviderade skogsvårdslag, började skogsbruket rutinmässigt lämna hänsyn i samband med avverkning. Trakthyggesbruket anpassades genom att bevara och skapa strukturer och miljöer som kan hjälpa arter att överleva den, för många arter, kritiska hyggesfasen. Den så kallade generella hänsynen innebär att enstaka träd (döda eller levande) eller trädgrupper (hänsynsytor och kantzoner) lämnas kvar på hygget. Ny död ved skapas också genom att skapa högstubbar eller liggande stammar på marken, se figur 1. Det är ett bra första steg för att integrera strukturer som kan fungera som ”livbåtar” för olika arter.

Inom trakthyggesbruk är hänsynen vid slutavverkning inte det sista steget för att investera i och skydda biologisk mångfald. Det behövs också åtgärder inriktade på att utveckla den biologiska mångfalden genom alla trakthyggesbrukets faser – där både röjning och gallring är viktiga faser. Bestånd som avverkades på 1990-talet befinner sig nu 30 år senare i gallringsfas – och i och med det är det också dags att tänka på hur man ska hitta, sköta och skapa hänsyn i samband med den första gallringen.

Figur 1. Illustration över ett skogslandskap med skog i olika åldrar och med olika typer av miljöhänsyn och skapade strukturer: (1) Grupp av träd. (2) Enstaka träd (löv- och barrträd). (3) Låg stubbe. (4) Stående dött träd. (5) Högstubbe. (6) Kantzoner med lövträd. (7) Gamla lövträd (ek). (8) Andra lövträd (asp, vide, rönn). (9) Liggande död ved.

Laserskanning kan användas för att hitta naturhänsyn

Trots stora investeringar i miljöhänsyn, saknas idag kunskap och information om var och vilken hänsyn som finns, och om de fortfarande uppfyller sitt ursprungssyfte.

Detta projekt är en vidareutveckling av en tidigare genomförd studie vid Skogforsk (Westerfelt m.fl. 2017) som undersökte hur man kan hitta hänsyn i samband med den första gallringen. Vidareutvecklingen bestod av en spatial analysmetod av den första svenska laserskanningen (öppna data) för att hitta träd eller trädgrupper som oftast är högre än den genomsnittliga trädhöjden i gallringsbeståndet. 15 bestånd med tidigare lämnad hänsyn utgjorde underlaget för valideringen och den tidigare lämnade hänsynen hittades med 66 procents precision. 

Metoden befinner sig fortfarande i en utvecklingsfas men är en bra utgångspunkt för att hitta hänsyn och utveckla en sammanhållen planering av skogliga åtgärder för flera mål innan gallring. När hänsyn väl har hittats kan det också finnas behov av åtgärder för att förstärka och bevara hänsynens värde.

Naturvårdande skötsel av ek (Quercus robur) för biologisk mångfald

Eken är oerhört viktig för den biologiska mångfalden. Tack vare sin långa livslängd skapar eken både en livsmiljö och viktiga resurser för många arter under lång tid. Gamla ekar lämnas oftast kvar efter avverkning då de utgör så kallade naturvärdesträd. Eken är ett ljusälskande trädslag som trivs i öppna och solexponerade miljöer och återfinns därför oftast på betesmarker eller annan öppen skog och mark. Under 1960- och 70-talet planterades många betesmarker i södra Sverige och många ekhagar förändrades till mörkare granskogar. I täta granskogar har eken små möjligheter att överleva.

I detta projekt undersöktes hur skötsel (friställning), i samband med den första gallringen, påverkar ekens möjlighet att fortleva och hur följearter till eken påverkas. Studien är en uppföljning av ett tidigare projekt utfört av Koch Widerberg (2013) som visade att ekar som friställts genom bortgallring av granar under ekarnas kronor, fick en rikare skalbaggsfauna redan efter 3 år.

Figur 2. Illustration av olika grader av friställning av ekträd. Kontroll: lämnades orörda, fortfarande beskuggade av omgivande granar. Lätt friställning: alla granar togs bort som stod under kronan. Hård friställning: här gjordes en mer omfattande frihuggning upp till två meter utanför kronan.

I den uppföljande studien, nu tio år sedan ekarna friställts, upprepades inventeringen av skalbaggar och fler variabler såsom information om ekarnas vitalitet och markvegetation samlades in och analyserades. Analyserna visade att tio år efter friställningen påverkades fortfarande insekterna som är beroende av solbelyst ek. Den stora skillnaden var att det var ekspecialister eller arter som främst är knutna till ek som gynnades mest av friställningen. Genom att analysera hemisfäriska bilder (se figur 3) och data från ekens kronutveckling, blev det tydligt att luckan mellan eken och granarna försvann efter tio år. Däremot fick friställda ekar mer solljus, högre temperaturer och då mer plats att växa in i luckan jämfört med de som inte blev friställda. De friställda ekarna var mer vitala och de hade mer solbelyst död ved och markfloran var rikare jämfört med de ekar som inte friställts. Däremot hade de ej friställda ekarna en högre andel döda grenar. Död ved är viktigt för många arter men alltså inget som gav de ej friställda ekarna en högre artrikedom jämfört med de mer vitala och solbelysta friställda ekarna.  

En viktig del av studien var också att mäta effekterna av friställningen på beståndets virkesproduktion av gran. Frågan var om man förlorar produktion genom att ta bort granar under ekarna. Men att granar gallras bort närmast ekarna påverkar inte nämnvärt beståndets totalproduktion. Redan från början är dessa granar ofta undertryckta och har en låg tillväxt. Det är för övrigt inte ekonomiskt försvarbart att plantera gran under en ek eftersom granens tillväxt kommer att vara låg och i tillägg till detta påverkas både eken själv och dess bevarandevärden negativt.

Figur 3. Bild av ekkrona tagen med hemisfärisk kameralins, ej friställd (vänster) eller friställd (höger). Hemisfärbilden omvandlas sedan till svartvitt vilket gör det möjligt att räkna de vita pixlarna och beräkna graden av öppenhet mellan ek och gran.

Hur omloppstiden påverkar den biologiska mångfalden.

Att sköta hänsynen är viktigt för att skapa och höja värdet på beståndsnivå. Ett annat skötselbeslut som kan påverka biologisk mångfald på både bestånds- och landskapsnivå är valet av omloppstid.

I den sista studien i avhandlingen undersöktes och jämfördes biologisk mångfald inom gran- och tallbestånd för två olika ålderskategorier; 55 år respektive 80 år. Den biologiska mångfalden undersöktes för fyra olika grupper: lavar, mossor, markvegetation och fåglar. Med andra ord: två olika trädslag och två olika ekologiska successioner som påverkas av hur skogen sköts.

Äldre granbestånd hade signifikant mer död ved och högre artdiversitet av lavar, mossor och markvegetation, dessutom med annan artsammansättning än de yngre bestånden. Hos tall hade yngre bestånd signifikant högre artdiversitet av mossor och markvegetation - men inte av lavar.  Däremot hade gamla tallbestånd flest antal lavarter. Det här betyder att det är viktigt att skogar tillåts bli äldre då det tar tid för strukturer att bildas och det tar tid för arter att etablera sig. En granskog och en tallskog skiljer sig åt på många sätt. I en tallskog tar det ännu längre tid för strukturer att bildas. Tallskogen och dess följearter är också anpassade till återkommande störningar så som brand. En sådan störning skapar unika strukturer som många arter är beroende av. I frånvaro av störning kommer exempelvis tallskogens markvegetation utvecklas på ett annat sätt än i en tallskog där störningar får äga rum.

Slutsatser

Sammantaget visar resultaten i avhandlingen att både skötsel av tidigare lämnad hänsyn och valet av omloppstid är viktiga verktyg för att gynna biologisk mångfald i brukade skogar.

• Att använda höjdraster från laserskannade öppna data är en mycket bra utgångspunkt för att hitta tidigare lämnad hänsyn.
  
  
• Att gallra bort gran inom en fem meters radie från äldre ekträd skapar gynnsamma förhållanden för både eken och arter beroende av ek.
  
  
• Plantera inte direkt under lämnade hänsynsträd, det är bortkastade pengar.
  
  
• Att gallra bort granar upp till 2 meter utanför ekens trädkrona ger försumbara virkesförluster.
  
  
• Att korta omloppstiden och därmed försämra möjligheten för skogar att bli äldre än 50 år har en effekt på successionen av arter och därmed en negativ effekt på arter som kommer senare i successionen.

Om projektet FRAS

Delphine Larivieres avhandling Old trees in young forests: Biodiversity management in planted conifer forests in southern Sweden omfattar fyra delarbeten med det gemensamma syftet att utvärdera hur olika skogsskötselalternativ påverkar den biologiska mångfalden.

Doktorandprojektet har varit en del av forskningsprojektet FRAS (Framtidens skogsskötsel i södra Sverige) - ett samarbete mellan Skogforsk, SLU och Linnéuniversitetet.

Delphine Lariviere försvarade sin avhandling i Alnarp den 17 mars i år och fortsätter framöver som forskare inom projektet FRAS II.