Hur mycket grot lämnas kvar i skogen?

Marknaden för skogsbränsle har svängt kraftigt flera gånger under det senaste decenniet. Idag står stora delar av landet inför en ökad efterfrågan på inhemska bränslen. I första hand till el- och värmeproduktion – men på sikt även till andra användningsområden som biodrivmedel och nya produkter. 

Skogforsk har lång erfarenhet av projekt, utbildning och utveckling inom skogsbränslehantering. Här har vi samlat kunskap och information för att möta några av de frågeställningar som är aktuella just nu kring användning och hantering av grot (grenar och toppar). Dels i en uppväxlingsfas, dels relaterat till den återetablering av skogsbränsleverksamhet som delar av landet står inför.

Denna kunskapsartikel är en av flera som publiceras här på Kunskapsbanken under vintern/våren 2022–2023 (till exempel Arbetssätt för uttag av skogsbränslen). Har du andra frågeställningar som inte besvaras här så är du välkommen att kontakta oss med dina förslag. Vi diskuterar gärna!

Hur stor är den totala grotpotentialen?

Med potential menas här den mängd grot som praktiskt och hållbart årligen kan tas ut. Potentialen har beräknats genom att först ta fram en teoretiskt möjlig uttagssvolym av grot per år (i detta fall för året 2020) baserat på SKA15 (Skogliga konsekvensanalyser 2015, Skogsstyrelsen) där endast uttag från slutavverkning har räknats in och bara från produktiv skogsmark som inte är reservat, frivilliga avsättningar eller hänsynsytor. För året 2020 ger detta en total på cirka 38 850 GWh. Därefter har vi endast räknat in områden där uttag kan ske enligt Skogsstyrelsens rekommendationer. Av denna teoretiska potential beräknas det att man i praktiken får med 70 procent av grotvolymen vid uttag och att 50 procent av barren blir kvar i skogen. Efter dessa avdrag beräknas den potentiella uttagsvolymen av grot för år 2020 till 21 120 GWh.

Den årliga grotpotentialen kan på detta sätt beräknas per län, vilket figur 1 visar. Vissa län med liknande förutsättningar har slagits samman och län med olika förutsättningar har delats upp.

Figur 1. Grotpotential för år 2020. Totalt 21 120 GWh.

Stora regionala skillnader i faktiskt grotuttag

För att beräkna hur mycket grot som togs ut under året 2020 har vi tagit stöd i transportdata från Biometria. Bara de transporter som utgått från avlägg i skogen har tagits med, för att inte räkna samma volym flera gånger, i de fall groten mellanlagrats vid terminal. Volymerna vid inmätningen räknades om till MWh. Uttaget räknades därefter upp procentuellt för att hamna i nivå med Energimyndighetens förbrukningsvolym för år 2020, eftersom omkring 25 procent av groten som tas ut idag inte mäts via Biometria. Detta gäller framför allt skogsbolagens interna grothantering, som går direkt till egna industrier.

Enligt vår analys finns stora regionala skillnader när det kommer till faktiskt grotuttag, vilket figur 2 visar. Vissa län ligger nära det praktiskt hållbara grotuttaget, medan andra lämnar i princip all grot kvar i skogen. Tittar vi på hela Sverige låg grotuttaget år 2020 på 7 384 GWh, omkring 37 procent av den potential som beräknats efter att man tagit hänsyn till ekologiska, tekniska och ekonomiska restriktioner för det ”praktiska” uttaget (så som beskrivits ovan). Detta medför i sin tur att cirka 20 procent av den totala teoretiska potentialen togs ut.

Figur 2. Faktiskt grotuttag år 2020. Totalt 7 384 GWh.

Hur mycket mer grot skulle vi hållbart kunna ta ut?

Som framgår av figur 2 görs idag den absoluta merparten av grotuttagen i landets södra och delvis mellersta delar.  I de norra delarna av landet är uttaget av grot i stort sett obefintligt och sker endast mycket lokalt i anslutning till ett fåtal värmeverk. Därför finns idag en stor potential att ta ut betydligt mer grot i Norrland och norra delarna av Svealand.

Vi kan benämna dessa volymer som överskottsvolymer, det vill säga skillnaden mellan potential och faktiskt uttag. Enligt vår analys fanns det ett överskott på omkring 13 736 GWh år 2020. Figur 3 visar den geografiska fördelningen av detta överskott.

Figur 3. Grotöverskott år 2020. Totalt 13 736 (GWh).

Slutsatsen är att vi idag lämnar mycket grot kvar i skogen som i stället skulle kunna vara en viktig pusselbit i den gröna omställningen. Det finns stora regionala skillnader i mängden outnyttjad grot, men det lämnas kvar betydande mängder i hela landet.

I dagsläget är grot en efterfrågad och viktig inhemsk resurs som hjälper oss att klara energiutmaningen. Imorgon kan grot också vara en viktig resurs någon annanstans i den gröna omställningen, i form av tillverkning av nya produkter som material och drivmedel som ersätter fossila alternativ.

Resultaten har tagits fram inom EU-projektet FlexSNG där Skogforsk utvärderar möjligheten till mer skräddarsydda flöden till specifika användare för ökat värdeskapande.