Mät trädens höjd med skördaren

I många tillämpningar baserade på skördardata är beräkningen av trädhöjden en viktig del. Trädhöjden används exempelvis vid automatisk gallringsuppföljning, vid beräkning av ståndortsindex och för att kalibrera laserdata som underlag för skogsbruksplaner.

Vid apteringen av en trädstam mäts varje stocklängd av skördaren. För att få den totala trädhöjden måste längden på toppen (som endast kapas men utan att mätas av skördaren) beräknas för att sedan läggas ihop med stockarnas totala längd.

Idag används en finsk funktion för att göra trädhöjdsberäkningen. Funktionen har dock inte testats i någon större utsträckning. I denna studie har funktionen testats på ett material insamlat i hela Sverige för gran och tall. Totalt har 439 stammar används för analysen. Resultatet visar att funktionen överskattar tallarnas höjd med i genomsnitt 25 cm och granarnas höjd med 62 cm. I studien gjordes därför en kalibrering av funktionen där topplängderna justerades ner.  

En möjlig förklaring till den systematiska överskattningen kan vara skillnaden i sammansättning hos materialet som användes för den ursprungliga modellutvecklingen och materialet som insamlades för utvärdering. För modellutvecklingen ingick endast toppar från slutavverkningsträd medan det nya materialet även omfattade toppar från gallringsträd, vilka ofta är kortare än toppar från slutavverkningsträd.

Vid beräkning av topplängden används trädslag, trädets brösthöjdsdiameter, stammens längd till sista kap på stammen, diameter vid sista kap och avsmalningen på sista stocken i trädet. Alla dessa data mäts med skördaren.

Figur 1. Samband mellan beräknad topplängd och referensmätt topplängd för tall (vänster figur) och för gran (höger figur).

I studien insamlades ett referensmaterial bestående av manuella mätningar av längden på den topp som återstår efter att sista stocken kapats med skördaren.

Figur 2. Samband mellan beräknad kalibrerad topplängd och referensmätt topplängd för tall (vänster figur) och gran (höger figur).

Sambandet mellan de beräknade och referensmätta längderna på topparna (figur 1) användes för att ta fram trädvisa uttryck för kalibrering av de beräknade värdena. Uttrycken kan omgående användas för att justera för den systematiska överskattningen av beräknad topplängd inom befintliga tillämpningar. Det är samtidigt angeläget att en ny studie initieras i syfte att utveckla helt nya funktioner för direkt skattning av topplängd baserat på skördardata. Materialet i vår studie kan används som bas för en sådan studie men det bör utökas med kompletterande mätningar. Samband skulle också behöva tas fram för björk.