Metodinstruktion på distans

I skogsbruket används metodinstruktörer för att kompetensutveckla förare i effektiva arbetsmetoder och handhavande av maskinen. Men för många förare kan det gå lång tid mellan tillfällena man träffar en instruktör. Att göra instruktörsjobbet på distans kan öka tillgängligheten och göra att det blir mer attraktivt. Det kan till exempel bli möjligt att lägga mer tid på att föra över sin kunskap och mindre tid på resor. Lärare på naturbruksgymnasium har på många sätt liknande uppgifter men under andra förutsättningar än instruktörerna.

I detta projekt har vi tagit fram en teknisk lösning för att realtidsströmma video via 4G-nätet från skogsmaskiner och undersökt hur det kan användas av instruktörer och lärare.

Viktigt med vidvinkel

Som kamera användes en mobiltelefon (Samsung A52s) med en app som strömmade video (Incidentshare2). Vid valet av kamera var en av de viktigaste faktorerna att bildvinkeln var tillräckligt stor så att instruktören får en god uppfattning av situationen. Telefonen kunde fästas antingen på insidan av maskinens ruta eller bäras på huvudet av föraren. Monteringen på rutan kan användas om maskinens konstruktion innebär att hytten alltid är riktad mot kranspetsen. Om hytten är fast behöver kameran vara monterad på huvudet för att bilden skulle följa med kranen. Föraren och instruktören pratade via en separat telefonlinje.

Figur 1. Här är kameran monterad på rutan på en maskin med roterande hytt som alltid är vänd mot gripen. Foto: Andreas Persson

En förutsättning för att liveströmning av video ska fungera är att mobiltäckningen är tillräckligt bra. Telefonerna var utrustade med SIM-kort från både Telias och Telenors nät för att ge möjlighet att välja det nät med bäst täckning på en viss plats. På de flesta platser som testades i projektet fungerade det bra. Fördröjningen på bilden till instruktören var då cirka 1,5 sekund och det upplevdes inte som något problem. Men när täckningen var dålig upplevdes det som frustrerande att tappa kontakten och återansluta.

Potential att göra fler uppföljningar och snabbare åtgärder

Både instruktörerna och förarna tyckte att systemet fungerade väl för att genomföra instruktörsuppdraget. En del förare föredrog det vanliga sättet att jobba med en metodinstruktör, att de åker med i hytten. Andra tyckte det var mer avspänt med instruktören på distans. Instruktörerna poängterar att den personliga kontakten är viktig för att bygga upp ett förtroende med förare. De ser därför att det största användningsområdet för en sådan här funktion skulle vara uppföljningar av tidigare instruktörstillfällen. Instruktörerna bedömer att tillgänglighet till den här funktionen skulle kunna leda till bättre nyttjande av deras tid och mer frekventa uppföljningar med förarna. Många instruktörer jobbar också med inställning av kranar och aggregat. De ser att även det skulle kunna vara ett användningsområde av tekniken och skulle innebära snabbare åtgärd av felinställda maskiner.

Kan användas som verktyg för att analysera körningar

Lärarna på naturbruksskolorna upplevde att den största nyttan var möjligheten att spela in video där eleverna kan analysera sin egen körning. De använder också gärna möjligheten att spela in egna korta instruktionsfilmer inför nya moment i utbildningen. I maskinutbildningen kan många maskiner vara i arbete samtidigt. Det innebär också att avstånden mellan dem blir långa. Särskilt i början av utbildningen behöver lärarna ofta ge support på hur eleverna ska komma i gång med körningen och om till exempel maskinen ger ett felmeddelande. Många sådana situationer kan lösas snabbare med hjälp av en kamera i maskinen och ge ett bättre nyttjande av maskinresurserna på lektionerna. Att kunna följa elevernas körning live på distans ger visserligen möjlighet till snabb support under övningstillfällena men nyttan vid instruktion i maskinkörning är begränsad eftersom lärarna ändå befinner sig i närheten.

Inbyggd kamera i hytten efterfrågas

Något som instruktörerna efterfrågade var ännu bättre överblick över situationen runt maskinen men också att bättre kunna se hur föraren arbetar med blicken och vrider på huvudet. Detta får de när kameran sitter på huvudet men de snabba huvudrörelserna kan att bilden blir jobbig att titta på. Det upplevdes som en nackdel jämfört med att åka med i maskinen. Ett förslag till från en av instruktörerna var att kameran skulle vara monterad i förarstolen och placerad ovanför huvudet på föraren så att huvudet delvis är i bild. Då skulle bilden vara stabil, ge en bra överblick och det skulle gå att se hur föraren vrider på huvudet.

Både instruktörerna och lärarna uttryckte att maskinerna redan från fabrik borde vara utrustade med en kamera i hytten. Systemet som har använts i projektet fungerar visserligen bra, men det hade varit smidigare om utrustningen redan finns på plats och är integrerat med maskinen.

En frilansande metodinstruktör, två instruktörer på Komatsu Forest och två lärare på Södra Viken naturbruksgymnasium deltog i utvärderingarna. Projektet samarbetade också med verksamhetsutvecklare på Holmen skog. Önnesjöstiftelsen och Norra skogs forskningsstiftelse finansierade vardera hälften av projektet.