Ökad skogsproduktion och förbättrad miljöhänsyn – går det?

Skogens produkter är en förutsättning för att dagens samhälle ska fungera, och behovet ökar i takt med omställningen från fossilberoende.

För att säkra försörjningen av skogsprodukter och andra viktiga resurser för framtida generationer, är det avgörande att dagens skogsskötsel håller hög kvalitet så att det framtida utbytet optimeras.

Studien ”Ökad skogsproduktion och förbättrad miljöhänsyn” visar att det finns flera steg under föryngringsarbetet som kan förbättras för att höja utbytet av biomassa. Dels handlar det om att den bör utföras så tidigt som möjligt, men också att den kan utföras noggrannare.

Metod

För att kartlägga vilka aspekter i föryngringen som kan optimeras för ökad produktion och bättre hänsyn har:

• 228 slumpmässigt utvalda föryngrade trakter inventerats, fördelade över hela Sverige
  
  
• 129 traktdirektiv granskats
  
  
• ett digitalt verktyg skapats och utvärderats
  
  
• resultaten diskuterats med deltagande skogsföretag.

Trakterna, provytorna och planteringspunkterna inventerades under åren 2019 och 2020 med avseende på lokala förutsättningar, markberedning, de planterade plantornas skick, och med avseende på kultur- och miljöhänsyn.

Traktdirektiven granskades med avseende på objektsbeskrivning och åtgärdsinstruktion.

Skogforsk har tidigare utvecklat ett digitalt verktyg baserat på skördardata som ger förslag på ståndortsanpassing av trädslag och plantantal med högre upplösning än vid traditionell planering. I denna studie vidareutvecklades verktyget med ytterligare dataunderlag såsom vägar, markfuktighet, jordart och skogliga grunddata.

Resultat och diskussion

Det visade sig att flera aspekter i föryngringsarbetet skulle kunna förbättras för att underlätta planering och utförande – och därmed höja produktionen och samtidigt förbättra hänsynen.

Framför allt handlar det om innehåll i traktdirektiv och kvaliteten på markberedningen och planteringen. Det här är faktorer som påverkar plantantal, plantöverlevnad och planteringspunkternas antal och kvalitet.

Flera resultat bidrog till den samlade bilden av föryngringens kvalitet. Till exempel var plantantalet mycket lägre än förväntat: 1440 plantor per hektar år 2019 och 1700 plantor per hektar år 2020, jämfört med de förväntade cirka 2200 plantorna (Figur 1).  Skillnaden mellan inventeringsåren beror på att urvalen skiljde sig åt. Första året var urvalskriteriet att ytorna hade avverkats nyligen, andra året var urvalskriteriet att det också hade planterats. Skillnaden mellan förväntat antal och utfall var överraskande, och resultatet bidrog starkt till att projektet Föryngringskollen upprättades.

Figur 1. Observerade antal plantor per hektar jämfört med planerat antal enligt traktdirektiv, fördelade på gran och tall.

Det fanns också en stor variation i hur heltäckande och adekvat informationen i traktdirektiven var (Figur 2). Till exempel saknades markfuktighetskarta och terrängmodell i de flesta traktdirektiv för markberedning, information som kan vara avgörande för att ta rätt miljöhänsyn.

Figur 2. Andel av traktdirektiven för markberednings som innehåller information om respektive rubrik för beskrivning av trakten.

Traktdirektiven visade olika information om areor. I vissa fall visades enbart nettoarea, i andra endast bruttoarea, och i ytterligare några fall visades både brutto- och nettoarea (Figur 3). Att känna till rätt areor är viktigt både vid markberedningar, plantbeställning och plantering. Detta resultat har lett till ett nytt projekt om förbättrad arealbestämning av planteringsyta.

Figur 3. Andelen av traktdirektiven som har registrerat respektive arealstyp.

Verktyget som har utvecklats inom ramen för detta projekt gav arealuppskattningar med högre upplösning och noggrannhet. Tidigare areor har framför allt baserats på avverkningsanmälningar. Det ursprungliga verktyget som baserades på skördardata gav en mer verklighetstrogen arealuppskattning. Det vidareutvecklade verktyget ”Plantbeställning version 2” fångade fler gränser mellan avverkade areor och hänsyn, impediment, vägar, avsättningar och liknande (Figur 4).

Figur 4. Tre olika uppskattningar av area illustreras med tre olika färger på den avgränsande linjen. Vit linje visar det ursprungliga verktygets uppskattning vilket endast baseras på skördardata. Gul linje visar det uppdaterade verktygets uppskattning som dessutom baseras på ytterligare kartor. Röd linje visar arean enligt avverkningsanmälan i Skogsstyrelsens databas.

Slutsatser och fortsatta studier

För att höja kvaliteten i föryngringarna behöver traktdirektiven bli mer fullständiga, tydliga och efterlevas bättre. Detta gäller både för markberedning och för plantering.

Det vidareutvecklade verktyget kan användas för att åskådliggöra landskapets varierande tillväxtpotential. Verktyget kan öka ståndortsanpassningen och därmed öka både produktion och lämnad hänsyn. Det har också potential att användas i större skala för att planera och samordna behovet av plantor inom ett helt innehav och på så sätt fördela tillgängliga plantor enligt landskapets förutsättningar.

Resultaten visar på stora skillnader mellan optimal föryngring, som tillvaratar skogens tillväxtpotential, och det faktiska utfallet. Det skulle kunna utgöra underlag för fortsatt utvecklingsarbete med föryngringsprocessen i branschen. Resultaten kommer därför att vara vägledande för kommande studier ur flera olika aspekter, bland annat vad gäller föryngringarnas kvalitet och för bestämningen av den faktiska föryngringsarealen. Redan innan denna rapport publicerats har de preliminära resultaten bidragit till att nya projekt startats kring bland annat föryngringsplanering och föryngringsuppföljning.

Projektet är planerat och utfört av Skogforsk med finansiering från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling genom Landsbygdsprogrammet (journalnummer 2018-3999).