Skogsbrukets vägtransporter 2020

Bild: Thomas Parklund

Under 2020 var det samlade transportarbetet i skogsnäringen 6 604 miljoner tonkilometer. Det genomsnittliga transportavståndet var 91,5 kilometer.

Av hela transportarbetet med svenskregistrerade lastbilar i Sverige, stod transporter av skoglig biomassa för cirka 12 procent år 2020. Vägtransporter med lastbil är det huvudsakliga och ofta det enda, sättet att få ut virke från skogen till industri eller mottagande terminaler även om en del virke fraktas med järnväg eller båt.

Skogforsk utför sedan år 2004 analyser av skogsbrukets transporter och virkesflöden i olika delar av landet. Uppdraget kommer från branschorganisationen Skogsindustrierna och myndigheten Trafikanalys, och resultaten är viktiga beslutsunderlag för myndigheter, företag, andra beslutsfattare och forskare. Denna rapport bygger på data för 2020 från Trafikanalys och Biometria.

Under 2020 transporterades 72,2 miljoner ton oförädlad biomassa i Sverige, vilket motsvarar 80,6 miljoner m³fub (fast ved i kubikmeter mätt under bark). Det utförda transportarbetet var 6 604 miljoner tonkilometer och det totala trafikarbetet uppgick till 284,5 miljoner fordonskilometer. I rapporten redovisas hur transporterna fördelas på olika sortiment och hur transporterna av timmer, massaved och skogsbränsle skiljer sig mellan och inom olika delar av landet. Timmer transporteras längst i Norrland (106,8 km i genomsnitt) och kortast i Götaland (83,2 km). Även massaveden transporteras längst i Norrland (104,1 km) men kortast i Svealand (88,4 km).

Tabell. Transporterad mängd, transportarbete, trafikarbete och medeltransportavstånd för 2020 års transporter uppdelade på sortiment samt totalt (här kallat biomassa).

Sortiments-grupp	Mängd (Milj. ton)	Transportarbete (Milj. tonkm)	Trafikarbete (Milj. fordonskm)	Medeltransport- avstånd (km)
Timmer	34,2	3 166	129,4	92,7
Massaved	31,7	3 050	131,0	96,1
Primärt skogsbränsle	6,2	387	24,1	62,1
Total biomassa	72,2	6 604	284,5	91,5

Läs fördjupning

Data från Biometria

Syftet med rapporten är att redovisa uppgifter om skogsbrukets transporter på en mer detaljerad nivå än vad som finns i den officiella statistiken. Det har visat sig att Trafikanalys data, som ligger till grund för den officiella statistiken över varutransporter, underskattar skogsbrukets transporter med cirka 30 %. Statistiken har därför korrigerats med registerdata från Biometria, som redovisar data för varje enskild transport. Med Biometrias data är det möjligt att få fram uppgifter om transporterad mängd, transportarbete, trafikarbete och medeltransportavstånd för olika sortiment. Rapporten redovisar endast vägtransporter, vilket utgör huvuddelen av transportarbetet. Skogsråvara transporteras också med båt och på järnväg och skulle de läggas till, skulle transportarbetet höjas något.

Hela vägnätet används men enskilda vägar är viktiga

Av det totala transportarbetet utfördes 96,3 % på allmän väg och 3,7 % på enskild väg. Rapporten visar att hela vägnätet används, inte minst riks- och länsvägar som är viktiga länkar för skogens transporter. Men det är de mindre vägarna inklusive det enskilda vägnätet, som har den avgörande betydelsen. Hela 87 % av alla skogliga transporter startade på enskild väg och en lika stor andel av alla virkesavlägg fanns där. Biometrias data visar att skogsbruket under 2020 använde 290 000 avlägg. Det visar vikten av att de enskilda vägarna är tillgängliga under en så stor del av året som möjligt. Utan dem skulle skogsbrukets konkurrenskraft minska kraftigt. Av det totala vägnätet på 619 000 kilometer utgörs cirka tre fjärdedelar av enskilda vägar.

Skogsbrukets "blodomlopp"

I rapporten har transportuppgifterna visualiserats i flödeskartor där bredden på vägen visar den transporterade godsmängden. Vägarna kan liknas vid skogsbrukets blodomlopp, där de små, enskilda, vägarna är kapillärerna och de större läns-, riks- och europavägarna är artärerna. Dessa kartbilder är användbara vid planering av vägunderhåll och nya väginvesteringar och även vid detaljerade beslut om till exempel vilka vägar som ska pekas ut för tyngre lastbilar.

Kartorna visar att det inte är vägarnas storlek som är avgörande för transportmängden. Exempelvis används E4:an sparsamt och utnyttjas främst runt Norrköping och kortare sträckor kring industrier längs Norrlandskusten. Vägsträckor med stora transportmängder är till exempel väg 41 från Borås till Varberg (Värö), väg 37 från Hultsfred mot Oskarshamn/Mönsterås samt väg 374 från Älvsbyn mot Piteå.

I arbetsrapporten finns också kartor för olika sortiment: timmer, massaved och primärt skogsbränsle samt över vägtransporter till järnvägsterminaler. Flödena av timmer och massaved ökar som förväntat närmast mottagande industrier. Transporten av primärt skogsbränsle skiljer sig däremot genom att dessa utnyttjar en mindre del av vägnätet. Det primära skogsbränslet är framför allt koncentrerat till södra och mellersta Sverige och i södra Norrlands kustland.

Blodomloppet 2020.png