Undvik de största misstagen! Systemval för transport och sönderdelning av grot

Skogforsk har lång erfarenhet av projekt, utbildning och utveckling inom skogsbränslehantering. Här har vi samlat kunskap och information för att möta några av de frågeställningar som är aktuella just nu kring användning och hantering av grot (grenar och toppar). Dels i en uppväxlingsfas, dels relaterat till den återetablering av skogsbränsleverksamhet som delar av landet står inför.

Denna kunskapsartikel är en av flera som publiceras här på Kunskapsbanken under 2022–2023 (till exempel Arbetssätt för uttag av skogsbränslen och Hur mycket grot lämnas kvar i skogen?). Har du andra frågeställningar som inte besvaras här så är du välkommen att kontakta oss med dina förslag. Vi diskuterar gärna!

Kan vi växla upp?

Ökad nationell försörjningstrygghet är idag en viktig fråga, vilket talar för ett ökat grotuttag. Oroligheterna på energimarknaden, både på nationell och europeisk nivå, gör det extra intressant att ta vara på inhemska restprodukter i skogsbruket.

Om grot från fler avverkningstrakter ska kunna tas tillvara måste dock en rad utmaningar adresseras. I södra Sverige, där vi redan idag tar ut betydande grotvolymer, sliter många aktörer med små ekonomiska marginaler och det är en utmaning att öka volymerna utan att samtidigt öka kostnaderna.

I norra Sverige finns det däremot nästan ingen grotverksamhet kvar vilket gör att verksamheten först måste återetableras.

Hur tar vi ut mer inhemsk grot utan att samtidigt öka kostnaderna?

I både norra och södra Sverige finns ett behov av att enklare kunna förutse hur olika system fungerar i olika miljöer. Det kan leda till ökad effektivitet vilket i sin tur kan bidra till att hålla kostnaderna nere när volymerna växlas upp.

Detta har Skogforsk studerat som en del i projektet ”Utveckling av beslutsstöd och riktlinjer för lönsammare skogsbränslesystem”, finansierat av Energimyndigheten.

Oavsett var i landet du befinner dig finns mer grot att hämta om du kan göra det inom dagens ekonomiska ramar. I motsats till det övriga skogsbruket har inte utvecklingen för skogsbränslehantering gått mot bara ett dominerande leveranssystem, utan det finns flera olika alternativ för transport och sönderdelning. Vilket system man ska välja och vilka konsekvenser ett felval kan leda till är inte helt lätt att överblicka eftersom flera aktörer är inblandande som påverkar både varandra och slutresultatet.

Det här projektet har haft som ambition att stötta upp i planeringen genom att utarbeta riktlinjer baserade på både aktörsdialoger och systemanalys. Resultaten från aktörsdialogerna finns beskrivna i Ingen tydlig "vinnare" bland skogsbränslesystemen.

Systemanalys via simulering

I systemanalysen utvecklades både simuleringsmodeller av de leveranssystem som är vanligast idag och en metod för att skapa testmiljöer där systemen kan utvärderas. För att göra modellen mer realistisk gjordes den stokastisk för att fånga in de variationer, osäkerheter och slumpartade störningar och fel som utföraren stöter på i sin verklighet. Lärdomar från aktörsdialogerna användes för att säkerställa att rätt modeller byggdes och för att få dessa att fånga upp de utmaningar som utförarna beskrev.

Studiemiljö

I systemanalyserna modellerades fyra huvudmaskinsystem upp i en simuleringsmiljö där de systematiskt kunde analyseras i nio olika testmiljöer som skapades. Dessutom utvärderades alternativ av dessa maskinsystem med olika transportkapaciteter (antal bilar samt möjlighet till extra containrar). Analyserna gjordes med fokus på att visa hur olika system fungerar på olika platser och hur känsliga de är för störningar och variation.  

De modellerade systemen var:

• Huggbil (HB)

• Traktorhugg med skopflisbil för flistransport (TH SB)

• Större lastbilsmonterad hugg med flisbil för flistransport (LH FB)

• Traktorhugg med utställda containrar och containerbil för flistransport (TH CB)

Rätt system på rätt plats!

För transport och sönderdelning av grot finns idag många olika alternativa maskinsystem. En huvudslutsats från denna systemanalys är att det finns ett motiverat utrymme även i framtiden för flera olika maskinsystem. Det finns helt enkelt inte en tydlig vinnare som är bäst överallt, och utifrån samtliga perspektiv. Den omvända frågan, alltså vilket system man inte ska välja, är ofta viktigare, då de minst effektiva alternativen kan sticka ut från de bästa, där det kan finnas flera system som alla kan fungera relativt bra.

Vad man dock kan säga är att ett huggbilssystem är ett säkert kort på alla korta avstånd. Lyckas man planera de heta systemen, alltså lastbilsmonterad flishugg och flisbil eller traktorhugg och containerbil, så är även de konkurrenskraftiga i alla nischer. De är också det självklara valet för längre avstånd. Skopbilssystemet nyttjar sina styrkor bäst på små objekt och kortare avstånd.

Slutsatsen är att det är viktigare att undvika de sämsta kombinationerna av system och miljö än att alltid sträva efter den bästa kombinationen.

Figur 1. Kostnad för transport och sönderdelning i de nio olika nischerna med olika kombinationer av transportavstånd och objektstorlekar. Huggbil (HB) i orange, Traktorhugg med skopflisbil för flistransport (TH SB) i blått, Större lastbilsmonterad hugg med flisbil för flistransport (LH FB) i grönt samt Traktorhugg med utställda containrar och containerbil för flistransport (TH CB) i gult. Siffran inom parentes anger antal bilar som arbetar mot huggen.