Asken är i farozonen men genetisk förädling ger hopp

Bild: Pixabay

Över hela Europa har askträd dött till följd av askskottsjukan. Genom att hitta askar som inte angripits kan asken räddas genom att påskynda naturens egen utveckling.

I Europa har andelen av ask (Fraxinus excelsior) minskat på grund av en svamp (Hymenoscyphus fraxineus) från östra Asien vilken orsakar askskottssjukan. Över hela Europa försvinner askbestånd och enskilda askar från skogar och stadslandskap. Detta är oroande inte bara för förlusten av trädarten utan också för den enorma biodiversitet som är beroende av asken som livsmiljö (Hultberg m.fl. 2020).

Det har visat sig att förädling är en effektiv metod för att bekämpa askskottsjukan. Genom att identifiera askar som inte smittats av sjukdomen och korsa dessa kan den naturliga resistensen för sjukdomen ökas. Orsaken till detta finns en stark ärftlig grund för resistens. Trots att det finns en låg nivå av naturlig resistens i askpopulationen (mellan 1% och 2%) kan en resistens uppnås genom ett fokuserat förädlingsarbete.

Sedan 2014 har flera steg tagits för att förbättra föryngringsmaterialet för ask i Danmark, Sverige, Norge och Litauen. Hittills har vitala askträd valts ut från många platser i alla länderna. Avkomme- och klonala försök har etablerats, men det finns behov av fler.

Andra generationen resistenta askar är på gång

Idén för detta projekt grundades på hypotesen att ett noggrant urval av friska askar följt av stark framåtriktad selektion bland avkommorna kan utgöra andra generationens askträd vilka kommer att vara lämpliga att plantera i framtida skogar. Denna hypotes stärktes av resultat från studier av första askgenerationen vilka levde upp till de teoretiska förväntningarna.

Det långsiktiga målet med projektet är att fortsätta ansträngningarna som påbörjades i samarbetsländerna i Norden (Norge, Danmark) och Baltikum (Litauen) för att återställa askträd i regionen. Det mer kortsiktiga målet är att utveckla och etablera en serie genetiska testförsök för andra generationens askar och det kan vara avgörande för askens bevarande. Individerna som blir kvar i försöken kan bidra till framtidens frökälla av ask för restaurering och skogsbruk behöv.

Läs fördjupning

Metod

Inom projektet etablerades tio genetiska fältförsök med avkommor från 277 kända moderträd. Det planterades ca 18 000 plantor som kommer att utgöra en enorm tillgång för framtida studier om resistens mot askskottsjukan. Under de kommande åren kommer alla experiment att noggrant mätas och beskrivas för att samla information om askskottsjukans påverkan på planterade p lantor. Material för framtida genomiska studier kommer att samlas och bevaras av deltagande organisationer.

Fyra svenska försök planterade 2022 med 20 halvsyskon-familjer har inventerats under våren 2023. Dödlighet, förekomst av askskottsjukesymtom, vårfenologi och total höjd bedömdes eller mättes vid ett tillfälle. Plantorna var tre år gamla vid bedömningen, två år i plantskola och ett år i fält.

Totalt bedömdes 2145 plantor. Den totala dödligheten var 9 procent. Dödligheten per familj varierade från 1 procent upp till 35 procent. Dödligheten berodde troligen på dåligt växtmaterial, dålig planteringspunkt eller en kombination av båda. De planterade lokalerna var gamla ängar med riklig vegetationskonkurrens och skogsmark med otillfredsställande platsförberedelser.

Efter tre infektionsår observerades symtom på askskottsjuka hos 4 procent (± 1,6 procent) av plantorna. Omfattning av symptom bedömdes inte vid detta tillfälle men det kommer göras under de närmaste åren. Frekvensen av symptom i familjer varierade mellan 0 och 9 procent.

Uppföljande bedömningar kommer upprepas två gånger 2024, en gång på våren och en under hösten. Dessutom kommer nya försök som planterades 2023 att inkluderas i bedömningarna. Samma bedömningar ska göras i andra medverkande länder.

Resultat

Tabell 1. Antal döda plantor, plantor med symtom på askskottsjuka och plantor utan symptom för 20 halvsyskon-familjer som växer i fyra försök i södra Sverige. Mätningar gjorda efter 3 år i fält.