BK4-vägnätet blir allt starkare

Sedan 2006 har Skogforsk arbetat med utvecklingen av längre och tyngre virkesfordon i syfte att minska bränsleförbrukningen och utsläppen inom skogsbruket. Arbetet har inte bara omfattat de tekniska lösningarna, utan också att få till ett vägnät där dessa fordon får köra utan krav på särskilda tillstånd. Sedan 2018, då Trafikverket fick mandat från regeringen att på allvar implementera ett riksomfattande vägnät för BK4, har Skogforsk, via ETT-projektet, följt utvecklingen av BK4-vägnätet. Ett stort fokus i sammanhanget har varit att identifiera så kallade flaskhalsar, det vill säga kortare vägsträckor (oftast mindre än 5 km) som inte uppgraderats till BK4 och därmed skapar onödiga hinder för transporterna.

Ökad tillgång till BK4

En studie baserad på vägdata hämtade från Trafikverkets ”Lastkajen” (2024-01-19) visar att mottagningsplatsernas tillgång till BK4 har ökat markant sedan 2021. Då kunde endast 55 procent av årsvolymen till de studerade mottagningsplatserna transporteras längs BK4-vägar hela vägen. Idag är motsvarande siffra nästan 80 procent – en ökning med drygt 195 procent räknat på årsvolym. En avgörande anledning till detta är att många kommunala tillfartsvägar till mottagningsplatserna nu är uppklassade till BK4. Norr om Mälardalen har samtliga studerade mottagningsplatser, utom en, god tillgång till BK4.

Figur 1. BK4-nätets utveckling sedan 2018. Bruna vägar är BK4 och rosa vägar är BK4s (BK4-vägar med särskilt villkor att om fordonstågets bruttovikt överstiger 64 ton ska minst 65 procent av släpvagnens eller släpvagnarnas sammanlagda bruttovikt belasta axlar försedda med dubbelmonterade hjul).

Vägnät för 34,5 metersfordon

I studien inkluderades även en snabb analys av hur det nyöppnade vägnätet för 34,5 metersfordon överensstämmer med skogsbrukets behov. Resultatet visar att 32 av de 129 studerade mottagningsplatserna har tillgång till detta vägnät. Om skogsbranschen faktiskt har någon nytta av detta kan inte avgöras i detta läge, men det är definitivt inte till någon nackdel. Det finns säkert en del industrier som kan nyttja vägnätet för vidaretransport av färdigvara, däremot är det osannolikt att det går att transportera några nämnvärda mängder råvara då det perifera vägnätet, ut mot skogen, inte är godkänt för 34,5 meter.

Figur 2. Mottagningsplatsernas tillgång till 34,5 metersvägnätet. De färgade cirklarna representerar de studerade mottagningsplatserna och färgen tillgång till 34-metersvägnätet (Grönt = Ja, Gult = Delvis och Rött = Nej). I bakgrunden syns det vägnät från Blodomloppet där det transporterats minst 50 000 ton virke under 2022.

Händer framåt

När uppdaterade vägdata blir tillgängliga planerar Skogforsk att fortsätta med fördjupade analyser. Fokus ligger på att utvärdera effekterna av att införa BK4, särskilt med avseende på transportarbete, trafikarbete och utsläpp utifrån specifika fallstudier relaterade till utvalda mottagningsplatser. Syftet är att få en lokal översikt av konsekvenserna av att införa BK4 och att föreslå effektiva åtgärder för att stärka vägnätet.