Bränsleförbrukning i drivning 2022

Det senaste decenniet har utsläppen av växthusgaser alltmer kommit i fokus. Detta har medfört att det blivit allt viktigare för företag att visa vilken klimatpåverkan deras produkter har, och hur de arbetar för att minska dessa utsläpp. Av de totala växthusgasutsläppen i Sverige stod skogsbrukets arbetsmaskiner (skördare, skotare, markberedare samt röj- och motorsågar) för knappt 0,8 % av de totala utsläppen 2022. Bränslekostnaderna utgör en av de största kostnadsposterna för skogsmaskinägarna, och därmed en betydande del av avverkningskostnaden. Därmed finns drivkrafter för att minska förbrukningen av bränsle från ett lönsamhetsperspektiv för den enskilde maskinägaren samt från ett miljöperspektiv. För att kunna avgöra om förbrukningen för en avverkning är hög eller låg är det viktigt att det finns generella uppgifter om hur mycket bränsle som förbrukas av skördare respektive skotare.

För att uppdatera uppgifterna om bränsleförbrukning för skördare och skotare beslöt den tekniska samverkansgruppens arbetsgrupp för maskindata och förarstöd att påbörja en automatiserad insamling av bränsleförbrukningsdata. Den genomförda pilotstudien visade att det gick bra att skatta bränsleförbrukningen från automatiskt insamlade maskindata, och att resultaten överensstämde väl med resultaten från de tidigare enkäter som använts för att skatta bränsleförbrukningen i drivning.

De goda resultaten från pilotstudien har gjort att Skogforsk fortsatt göra årliga uppföljningar av bränsleförbrukningen baserat på maskindata. En återkommande fråga har varit hur vi räknar fram skattningen av bränsleförbrukningen på nationell nivå, och vilka data vi baserar denna skattning på. I den länkade arbetsrapporten presenteras resultaten från tre års uppföljning av bränsle­förbrukningen för skördare och skotare, samt en metodik för att beräkna medelbränsleförbrukningen per avverkad kubikmeter (m³fub) i Sverige.

Resultaten visar att bränsleförbrukningen för hela drivningsarbetet var 1,7 liter per m³fub under 2022, vilket är detsamma som för 2021 men något högre än 2020. Detta motsvarar ett utsläpp på 352 000 ton CO₂-ekvivalenter för allt drivnings­arbete, vilket är rätt nära Naturvårdsverkets skattning på 368 000 ton CO₂-ekvivalenter för alla skogsbrukets arbetsmaskiner. Även om skillnaderna mellan skattningar baserade på regionala medelvärden, medelvärden per landsdel och medelvärden för hela landet är små bör framtida skattningar av medelbränsle­förbrukningen i Sverige baseras på regionala data.

Skattningarnas kvalitet kan förbättras med en ökad noggrannhet i angivandet av den skotarrapporterade volymen. I bränsleförbrukningsmodellerna används variabeln körd sträcka per kubikmeter. Denna kan räknas om till den vanligare använda variabeln ”Skotningsavstånd”. Den första skattningen av hur detta ska göras bör kompletteras med en studie för att säkrare bestämma slingertillägget.