Digital handelsplattform för fasta biobränslen?

Hållbarhetsfrågor inom handeln

Som tidigare nämnts beskrivs hållbarhetsfrågor inom handeln med fasta biobränslen som en viktig fråga och en grundförutsättning. Det är viktigt att kunna klassa råvaran som biobränsle och att få räkna råvaran som hållbar.

Köparna skriver därför in sina krav på hållbarhet i avtalen och att de har rätt att utföra stickprov hos leverantörer. På så sätt blir det upp till leverantörerna att leva upp till kraven och det är enkelt för köparen att visa på vilka krav de ställer på sina leverantörer.

Hållbarhetsbeskedet från Energimyndigheten lyftes fram som centralt. Då kraven på hållbarhetsbesked kom medförde det för de intervjuade köparna en del arbete med att upprätta kontrollsystem samt beskriva sina processer. Köparna beskriver att det mest var av administrativ karaktär och inte egentligen har förändrat hur de gör affärer i praktiken. För små leverantörer kan det dock upplevas utmanande att klara den ytterligare administrationen som tillkommer.

Det som nämns som positivt med hållbarhetsbeskeden är att det blir en stämpel på att Energimyndighetens krav uppfylls och att det stänger dörren för oseriösa aktörer. De som inte lever upp till Energimyndighetens krav städas bort från marknaden. Någon påpekar också att även om det inte förändrat något i praktiken för dem kan Energimyndighetens krav ha gjort att processer hos leverantörer har setts över och förbättrats, och att det lett till mer transparens. Saknas hållbarhetsbesked hos någon leverantör, det kan till exempel vara för att det inte är en svensk leverantör eller för att det är en liten leverantör som saknar resurser eller kompetens, så har köparna olika sorters egna intyg som leverantören får skriva under och intyga att det går att visa på fullständig spårbarhet. I dessa fall blir det också viktigare med stickprovskontroller.

Certifieringar

Kopplat till att kraven ökar när det kommer till hållbarhet är certifieringar något som diskuteras bland de intervjuade. Hållbarhetsbeskedet verkar delvis ha ersatt behovet av certifiering gällande svensk handel, men certifieringar är fortsatt viktiga vid import.

Det påpekas också att det händer mycket nu gällande både certifieringar och redovisning vilket riskerar göra det svårt för mindre aktörer att administrera och hålla sig à jour.

Marknadsläget

Just nu beskrivs det som säljarens marknad, att maktpositionen är hos säljarna som mer selektivt kan välja mer vem de vill sälja till. Då beskrivs de långa relationerna vara viktiga för att kunna ha en dialog där parterna tillsammans jobbar långsiktigt med ständiga förbättringar.

Köparna reflekterar att det på senare tid blivit mer konkurrens om bränslen generellt. Flera köpare beskriver att de utifrån detta nu får leta efter nya flöden och nya leverantörer. Situationer beskrivs där svenska leverantörer i köparens närområde idag skeppar ut volymer av spån och bark på export samtidigt som köparen själv importerar volymer av flis eller bränsleved från Baltikum. En av de intervjuade reflekterar att det inte känns särskilt bra ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Digital handelsplattform

I dagsläget har, som tidigare beskrivits, ingen av de tillfrågade aktörerna testat att handla biobränslen på den digitala handelsplattformen Baltpool som lanserats i Sverige. Flera uttrycker att de är positiva till en digital handelsplattform och att det kanske kommer ha en plats i framtida handel, men att de inte sett behovet av det ännu eftersom marknaden över tid fungerat bra som den är. En digital handelsplattform behöver tillföra ytterligare värden jämfört med hur handeln bedrivs idag för att den ska bli intressant, och få verkar ha sett ett sådant värde i dagsläget.

De mindre aktörerna verkar tycka att de själva inte har något större behov av en digital handelsplattform för att de handlar lokalt i närområdet och har sina upparbetade kanaler. Någon påpekar att den digitala handelsplattformen kanske passar bättre för de större aktörerna som kan handla längre bortifrån och kan frakta med båt. Samtidigt påpekar någon av de större aktörerna att de som är så stora ju redan har kanaler för sin handel så de behöver egentligen inte gå genom en digital handelsplattform. Ingen verkar alltså riktigt se den större nyttan just för sig själva, vilket kanske kan vara en förklaring till att ingen har börjat använda plattformen?

Varför har det inte blivit handel på den digitala plattformen?

De intervjuade aktörerna lyfter flera områden som de tror kan påverka huruvida en digital handelsplats används eller inte. Dessa perspektiv presenteras tematiskt nedan.

Osäkerhet kring hur det fungerar

Kring den handelsplattform som gjort ett försök att etablera sig inom den svenska handeln ser de intervjuade köparna ett behov av att tydliggöra roll och ansvar hos plattformsägaren och avtalsparterna vid digital handel. Flera av de intervjuade påpekar att de idag inte har hela bilden av hur handel via en digital plattform skulle fungera i praktiken. Här poängterar de att för att en digital handelsplattform ska börja användas är det viktigt att ramarna är tydliga: vad är det som går att handla, hur går det till rent praktiskt, hur genomförs leveranser, och så vidare.

Marknadsläget

Det finns en uppfattning bland de intervjuade att de är nöjda med handeln så som den bedrivs idag, vilket gör att det hittills inte funnits incitament att söka nya vägar för handel, till exempel börja använda en digital handelsplattform. Köpare som handlar lokalt tycker sig ha bra koll på marknadsförutsättningarna och förhållandevis god tillgång på råvara lokalt har gjort att de hittills inte behövt se sig om efter nya kanaler för att bedriva handel. Detta verkar däremot ha förändrats nu den senaste tiden.

Tappar personlig kontakt

Det finns en oro för att den personliga kontakten försvinner om man skulle gå över till att handla digitalt på en plattform. Då den personliga kontakten upplevs så viktig idag är detta något som ses som negativt och de intervjuade personerna identifierar inte tillräckliga fördelar som kan väga upp det.

Den fysiska råvaran

Den fysiska råvarans egenskaper är något som kan vara utmanande när det gäller att bedriva handel på en digital plattform tror flera köpare. Biobränslen är inte en standardiserad produkt utan olika köpare ställer olika krav på materialet för att det ska passa för deras användning. Till exempel är det viktigt att det specificeras fraktionsfördelning, torrhalt och askhalt. Det är också olika beroende på vilket specifikt sortiment det handlar om. Liknelser görs med handel med träpellets, el, och olja, som alla beskrivs som mer standardiserade och väldefinierade produkter där det är lättare att köpa in utan att specificera så mycket kvalitetsparametrar.

En annan aspekt som diskuteras är att biobränsle inte är särskilt energitätt, vilket gör att det krävs stora volymer. Transporter slår därför hårt i kalkylen och att få ner transportutsläpp är en viktig del i köparnas hållbarhetsarbete för att bli fossilfria.

Pris

Flera av de intervjuade köparna menar att det fortfarande är priset som är den avgörande faktorn. Blir priset bättre genom att handla via en digital handelsplattform så kommer den att börja användas.

Däremot verkar de inte tro att en digital handelsplats skulle leda till bättre priser utan snarare till mer fluktuerande priser. Mer fluktuerande priser och de höga transportkostnaderna gör att de tror att en digital handelsplattform skulle kunna fungera för en spotmarknad, men inte för de långa affärsrelationerna.

Uppföljning och transparens

Det lyfts en oro över att det kan bli krångligare i arbetet med hållbarhet om det är ytterligare en part inblandad i affären, att det försvårar arbetet med uppföljning och transparens. Sett ur hållbarhetssynpunkt är det en grundförutsättning att det finns spårbarhet och att det inte är problem kring uppföljning och transparens.

Marknadens aktörer

Flera av de intervjuade resonerar att hur den svenska marknaden är uppbyggd nog kan påverka behovet av en digital handelsplats. De beskriver att Sverige har ett ganska stort bolagsägande av skog med stora aktörer som har egna resurser och kanaler för att bedriva handel, vilket kan betyda att de inte har något större behov av en digital handelsplattform för handel.

Vad krävs för att en digital handelsplats faktiskt ska börja användas?

Utifrån intervjuerna med köpare framkommer tre aspekter de tror är viktiga om en digital handelsplats faktiskt ska få acceptans och börja användas i branschen: bränslebrist, plattformsägarens roll inom hållbarhetsfrågor, och marknadsföring av plattformen. Dessa områden beskrivs kortfattat nedan.

Bränslebrist framhäver digital handelsplattforms nyttor

Marknadsläget och tillgången på biobränslen skulle kunna vara en faktor som nu skapar intresse för handel via en digital handelsplattform. Flera av de intervjuade köparna påpekar att de på grund av marknadsläget och bränslebrist nu får köpa längre bort ifrån och att de letar nya flöden och nya leverantörer. De tror att bränslebrist kan vara det som får fart på en digital handelsplats eftersom det ger ett snabbt och enkelt sätt att få in volymer.

Plattformsägarens roll inom hållbarhetsfrågan

De intervjuade köparna är överens om att plattformsägaren bör ha en roll i att granska och gå i god för att de avtal som skrivs via plattformen lever upp till de krav som ställs på hållbarhet, och att avtalsparterna lever upp till det de lovar. Plattformsägaren bör vara den som kontrollerar att råvaran håller god kvalitet, granskar certifieringar, säkerställer spårbarhet, och bara förmedlar sådant där certifieringar efterlevs. I sådana fall bör plattformsägaren ha en aktiv roll i att säkerställa att nya lagar och krav efterlevs. Plattformen bör även vara utformad med möjlighet att ange olika krav och kriterier som ska vara uppfyllda och på så sätt sålla bort vissa leverantörer. Det skulle till exempel kunna vara krav på hållbarhetsbesked och andra certifieringar, krav kring code of conduct, eller krav kring andel fossilfria transporter. De diskuterar vidare att de som inte har lika hårda krav ju kan välja att inte bocka i dessa kriterier och på så sätt hitta varandra, att köpare och säljare matchas utifrån ambitionsnivå på de krav som ställs.

Vissa av de intervjuade köparna anser att detta skulle kunna tillföra ett mervärde, att arbete och administration lyfts bort från dem själva och i stället hanteras av plattformsägaren. Andra ser det som en grundförutsättning för att det över huvud taget ska vara intressant att bedriva någon handel via en digital plattform.

Marknadsföring & intresse

Flera av de intervjuade köparna lyfter att de tror att plattformsägaren behöver jobba aktivt med att marknadsföra plattformens nyttor. De tror inte att handeln kommer att uppstå av sig själv utan menar att plattformsägaren nog skulle behöva synliggöra volymer som skulle kunna handlas med där.  

Det verkar som att det som krävs för att en digital handelsplattform ska börja användas och få acceptans inom den svenska handeln med biobränslen är att några aktörer tar täten och börjar använda den. Några av de tillfrågade påpekar att om de stora bolagen börjar så kommer resten att följa efter, och andra lyfter att det kritiska nog är att få många som börjar handla på plattformen. Om den blir en del av vardagen, och många transaktioner går genom den så byggs det upp en acceptans i branschen och den får sin naturliga plats.

Perspektiv från tradingpartners

För att bredda perspektivet har två intervjuer med tradingpartners verksamma i Norden, som på ett eller annat sätt är inblandade i digital handel och handel med biobränslen, inkluderats.

Båda dessa aktörer instämmer med köparna i vilka fördelar en digital handelsplats skulle ge och att det kan spara resurser internt. Att plattformsägaren är en oberoende part är en viktig aspekt för att få acceptans för en digital handelsplats, resonerar de. 

Något de ser kan vara ett hinder för digital handel är personerna och den personliga inställningen hos köpare och säljare av biobränslen. De reflekterar kring att det är en konservativ bransch där den traditionella handeln är djupt rotad, vilket gör att det kan finnas ett generellt motstånd till att börja handla digitalt. Därför är de överens om att det är viktigt att plattformsägaren jobbar aktivt med att marknadsföra och sälja in nyttan med handelsplatsen. Det är viktigt att hitta rätt personer som kan se nyttorna med digital handel och få dem att testa. När aktivitet väl kommer i gång på plattformen kan det sedan sprida sig från person till person.

Däremot går åsikterna isär något när det kommer till plattformens roll kring hållbarhetsfrågor. Den ena aktören menar att handelsplattformens roll är att förmedla kontakt och möjliggöra att säljare och köpare hittar varandra. Plattformen kan erbjuda tjänster för att underlätta administrationen hos parterna, men det är köparen som ansvarar för att göra kontroller och säkerställa spårbarheten. Säljarna ansvarar för att det de erbjuder är korrekt och lever upp till ställda krav. Den andra aktören håller med om att det är köparna som ställer krav i avtalen och har dokumentationskrav mot myndigheter, men menar att plattformen nog bör ta på sig en aktiv roll i att kontrollera att leverantörerna uppfyller minimikraven kring hållbarhet och finansiell stabilitet. Annars tror de inte att köparna kommer kunna känna sig trygga i att handla på plattformen.

Perspektiv från Energimyndigheten

I linje med de intervjuade köparna beskriver Energimyndigheten att hållbarhetsbeskedet är väldigt centralt. Detta eftersom du inte kan handla med ett biobränsle inom EU och säga att det är hållbart utan att omfattas av hållbarhetsbesked eller ett frivilligt certifieringssystem godkänt av EU-kommissionen. Annars räknas utsläppen som fossila.

Kring frivilliga certifieringssystem beskrivs att FSC och PEFC inte blivit godkända av EU-kommissionen. Inför RED II fanns tankar om att FSC och PEFC skulle lösa det åt marknaden men så blev det inte. Därför tror den intervjuade på Energimyndigheten att aktörerna lutar sig mer mot hållbarhetsbeskedet, och för importerad biomassa mot de EU-godkända certifieringarna som täcker hela kedjan. 

Den intervjuade tycker att det låter rimligt som köparna säger att det för dem inte är så stor skillnad i praktiken före och efter kraven på hållbarhetsbesked. Sverige uppfyller kraven som A-land vilket innebär att spårbarhet endast behöver kunna visas tillbaka till Sverige.

Den intervjuade förstår också att det finns en oro hos köparna kring EU-regler då det till stor del är de EU-gemensamma reglerna för skog som styr på marknaden. Förhoppningen hos Energimyndigheten är att kunna utvärdera regelverken efter en tid när de hunnit landa lite mer i branschen. De ser också att det idag är mycket andra variationer på energimarknaden. Elpriser och rörelser på gasmarknaden spiller över på andra marknader och påverkar hur flödena ser ut mellan länder på ett sätt som vi inte sett tidigare. I den närmaste framtiden ser de att avskogningsförordningen och RED III kommer påverka handeln med biobränslen.

Den intervjuade tror att avskogningsförordningen nog kommer att bli utmanande för alla som omfattas av den, inte bara för de som handlar med skogsbränsle. Där kommer ytterligare krav på spårbarhet och geolokalisering av ursprung för det som importeras. Förhoppningen är att detta kan koppla till hållbarhetsbeskedet; att samma typ av information kan nyttjas.

I och med RED III ser de att det blir justeringar i kriterierna för skogsbiomassa, till exempel med skärpning av vad som får anses vara hållbart. Betydligt fler kommer också att omfattas av RED III då panneffekterna justeras ner från 20 MW till 7,5 MW. När RED III kommer är tanken att som idag med RED II fortsätta ha ett svenskt nationellt system där hållbarhetsbesked utfärdas till ett organisationsnummer. Den aktören sätter upp ett kontrollsystem, inom kontrollsystemet hanteras mängden biobränsle och i massbalanssystemet hålls det koll på hållbarhetsegenskaperna som till exempel de olika partierna som hanteras, ursprungsland, typ av råvara och växthusgasutsläpp.

Angående köparnas oro att mindre aktörer kan få det svårt att klara den utökade administrationen lyfter Energimyndigheten att det finns skrivningar i direktivet som syftar till att förenkla för mindre aktörer. De frivilliga hållbarhetsbeskeden är också ett sätt att förenkla för mindre slutanvändare. Den som bara köper skogsbiomassa som omfattas av ett hållbarhetsbesked hos säljaren kan ha ett betydligt enklare kontrollsystem själv. Grundläggande krav på kontrollsystemet behöver fortfarande uppfyllas, men stickprovskontrollerna blir mycket mindre omfattande för en aktör som förlitar sig på hållbarhetsbesked hos leverantören än för en aktör som behöver göra stickprov i hela kedjan tillbaka till odlingsplatsen för råvaran. Förhoppningen hos Energimyndigheten är att det ska gå bra även för mindre aktörer, även om man ser att det kan komma att bli en utmaning.

Kring digital handelsplats ser den intervjuade att både köpare och säljare framöver kommer att behöva föra in mer data i EU-databaser. Där skulle kanske den digitala handelsplatsen kunna synkronisera med dessa databaser för att hantera information på ett smidigt sätt och undvika extra administration.

Slutsatser

Sammanfattningsvis verkar det som att marknaden för handel med fasta biobränslen hittills har fungerat bra som den är, vilket gjort att det har varit ett svalt intresse för att börja handla via en digital handelsplattform. 

Hållbarhetsfrågan är viktig och en grundförutsättning i dagens handel, där Energimyndighetens hållbarhetsbesked och att det går att visa på fullständig spårbarhet är det absolut viktigaste. Hållbarhetsfrågan förutspås också bli ännu viktigare framöver, med ökade krav både från kundsidan såväl som från myndigheter och lagstiftare.

Möjligheten att som köpare ställa krav inom handeln tycks påverkas av svängningar i marknaden, och kanske finns det bättre förutsättningar idag för en digital handelsplattform att börja användas? Flera köpare beskriver att de på grund av marknadsläget nu får köpa längre bortifrån och att de letar nya flöden och nya leverantörer. Här kanske en digital handelsplattform kan komma till sin rätt och att dess fördelar kan väga tyngre än de hinder som funnits och som hittills motverkat att det blivit någon handel? Om en digital handelsplattform ska kunna få en plats och bli en del av vardagen inom handeln (troligen främst vad gäller spot-volymer) så verkar det behövas ett aktivt arbete från plattformsägaren med att positionera sig tydligt i hållbarhetsfrågan, marknadsföra nyttorna med digital handel och inte minst uppmuntra aktörer att testa.