Digitaliserad arbetsvardag

I rollen som skogsinspektor och virkesköpare ingår inköp, kontraktering, administration och planering kring virkesaffärer, liksom rådgivning och förmedling av olika typer av tjänster till skogsägarna och att skapa goda relationer med dessa. Traditionellt har rollen inneburit många fysiska träffar med skogsägare, ofta ute i skogen. Under det senaste decenniet har digitala verktyg och beslutsstöd introducerats i skogsbruket. Ett flertal av dessa bidrar till att underlätta arbetet för exempelvis skogsinspektorer och virkesköpare och kan skapa nya möjligheter till kontakt, kommunikation och samverkan med såväl kollegor som skogsägare (även på distans). Allt detta påverkar såväl arbetsprocessen som hur relationen mellan skogsinspektorn/virkesköparen och skogsägaren kan se ut och i vilka former dessa kontakter sker.

Det övergripande syftet med forskningsstudien var att undersöka och beskriva hur den pågående digitaliseringen påverkar virkesköpares och inspektorers arbetsvardag; hur de beskriver sin yrkesroll, hur de upplever förändringen mot en arbetsvardag med allt fler digitala verktyg, funktioner och system och hur deras arbetssätt påverkas av dessa. Detta gjordes i form av två fallstudier.

Relationer och kontaktytor i förändring

I den här studien har vi gjort nedslag i digitaliseringsarbetet hos två skogliga organisationer – Sydved och Södra. Under intervjuerna med virkesköpare och inspektorer vid respektive företag har såväl positiva som negativa aspekter av teknik och nya arbetssätt kommit fram. Digitaliseringen medför, på gott och ont, också en högre grad av styrning av arbetsprocessen och i intervjuerna resoneras kring dessa plus och minus ur såväl organisationernas som medarbetarnas perspektiv. En del av tankarna är kopplade till hur delaktiga medarbetarna varit i förändringsprocessen, medan annat handlar om hur nyttan och funktionen med olika system, verktyg och funktioner upplevs av dem som använder dessa i sitt dagliga arbete.

I ett förändringsarbete, oavsett om det gäller omställning till alltmer digitala arbetssätt eller annan typ av förändring, är det viktigt att ta hänsyn till att förväntningar på och förhållningssätt till ny teknik ofta skiljer sig åt mellan olika positioner i en organisation; ledningens och användarnas perspektiv kan ibland skilja sig åt.

Medarbetarnas förväntningar på ny teknik tar ofta utgångspunkt i en förväntan om praktiska fördelar, att tekniken ska vara nyttig och fungerande i den konkreta arbetsvardagen. Är den inte det, eller inte uppfattas vara det, kommer den sannolikt ”utvärderas” negativt av användarna, vilket rimligen har konsekvenser för deras fortsatta förhållningssätt till tekniken.  

Nytta och funktion är två viktiga aspekter som helst ska gå hand i hand för att landa väl hos användarna. Bara för att tekniken fungerar är det inte säkert att den uppfattas som nyttig och det finns också fall där användarna känner att de skulle ha stor nytta av tekniken, om den bara fungerade. Huruvida tekniken uppfattas som nyttig eller inte beror i många fall på hur tekniken påverkar eller flätas in i arbetsvardagen. Funktionen hos tekniken är såklart viktig, men minst lika viktigt är förståelsen för att fungerande teknik inte nödvändigtvis skapar praktiska fördelar i arbetsvardagen (utan kan uppfattas försvåra, styra eller standardisera arbetet i överkant). Hos användarna finns det för det mesta en tolerans eller fördragsamhet kring vissa normalproblem, som bygger på att man i grunden ser en poäng och mening med tekniken, men som också handlar om tillvänjning; man accepterar vissa problem eftersom man har vant sig vid och inte förväntar sig att tekniken ska fungera felfritt (särskilt inte ny teknik).

Människor i allmänhet är inte ovilliga till förändring, men har lättare att motivera sig om de känner till vad syftet är och varför det görs, vad det innebär för dem och på vilket sätt ny teknik kan underlätta eller tillföra något i deras arbete. Tekniken ska ju vara till för människorna och inte tvärtom – det behöver alltså finnas ett klart och tydligt motiv för att införa ett digitalt verktyg eller att förändra en process.

I de båda fallstudierna som beskrivs i denna rapport ser vi exempel på alla dessa aspekter och även om såväl inspektorer som virkesköpare har inställningen att det är viktigt att organisationerna hänger med i den digitala utvecklingen och att den innebär många positiva saker för deras arbetsvardag så finns det alltid saker att lära sig och utveckla när man står inför eller i olika stadier av sin förändringsresa. Vår förhoppning är att dessa fallstudier kan bidra med ökade insikter kring hur såväl teknik som pågående processer uppfattas av en yrkesgrupp vars arbetsvardag i hög grad påverkas av detta arbete.

Läs mer i den fullständiga rapporten, under "Läs mer" nedan.