Digitalt förarstöd för effektivare virkestransporter

Logistiken i de skogliga värdekedjorna är komplex och påverkas av en mängd aktörer samt föränderliga yttre faktorer som väder, ändrad efterfrågan och plötsliga stopp längs värdekedjan. Det faktum att valet av rutt påverkas av föränderliga faktorer har gjort att många av de detaljerade besluten om vilket virke som ska transporteras vart har flyttats ut från central transportledning till chaufförerna. Detta riskerar samtidigt leda till beslut som minskar systemets totala effektivitet på grund av bristande överblick.

Elektrifiering ökar behovet av förarstöd

Framtida elektrifiering av vägtransporter är angeläget för att uppnå fossilfrihet inom skogsbruket. Men detta kommer att sätta transportplaneringen på ytterligare prov, eftersom batterielektriska virkesfordon har mer begränsad räckvidd än konventionella fordon, och rutterna därmed också behöver planeras med hänsyn till laddningslogistik. Detta kan innebära att en större grad av centraliserad planering blir nödvändig, vilket i sin tur kräver att chaufförerna ändrar sitt arbetssätt. Olika grad av centraliserad planering har tidigare testats i skogsbruket, men försöken har fallit på bland annat chaufförernas bristande acceptans för denna typ av förändring.

Kan förarstöd öka acceptans för central planering?

Det här projektets hypotes var att undersöka om ett användarvänligt, interaktivt förarstöd skulle kunna underlätta för chaufförerna, så att acceptansen för central planering ökar. Detta skulle vara en förutsättning för att kunna realisera de effektivitets- och hållbarhetsvinster som ligger i elektrifieringen och den medföljande styrningsmodellen. För närvarande finns inget sådant förarstöd på marknaden, men med dagens och morgondagens tillgång till digitala data och IT-verktyg, finns stora möjligheter att utveckla det. Syftet med projektet var därför att undersöka behovet av och förutsättningarna för att skapa ett förarstöd vid virkestransporter samt ta fram underlag för hur ett sådant stöd skulle kunna vara utformat. Arbetet skulle göras mot bakgrund av en kommande elektrifiering av fordonsflottan.

Intervjuer och observationer på plats

Data för att kartlägga arbetssätt och informationsflöden samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Totalt genomfördes 16 intervjuer med deltagare från de medverkande företagen. Majoriteten av de intervjuade var timmerbilschaufförer, men även transportledare och högre chefer deltog.

Som komplement till intervjuerna genomfördes observationer av chaufförernas arbete under en halv till en dag per chaufför. Även en transportledare observerades under en arbetsdag. Under observationerna antecknade observatörerna vilka moment och beslut som chaufförerna utförde och fattade, kommunikation med olika roller, hur de arbetade med olika mjukvarusystem för transport samt ungefärliga tidpunkter för händelser.

Prototyp till förarstöd

Materialet från intervjuer och observationer låg till grund för en prototyp till ett förarstöd som sedan utvärderades genom användartester i två olika workshoppar. Förare av såväl konventionella virkesfordon som eldrivna fordon fick testa prototypen och komma med feedback. Testerna verifierade att de behov som fångats via intervjuer och observationer var relevanta och att ett förarstöd liknande den prototyp som tagits fram var ett efterfrågat hjälpmedel i chaufförernas arbete. En kommande elektrifiering av fordonsflottan bedömdes addera nya behov kopplade till planering av laddningslogistiken.

Bättre effektivitet och arbetsmiljö

Sammanfattningsvis pekar den här studien på att dagens chaufförer och transportledare saknar funktionalitet och informationsunderlag som är viktiga för deras arbete, och som skulle kunna rymmas inom ramarna för ett digitalt förarstöd. Dessa brister kompenseras i dag av frekventa telefonkontakter med kollegor och samarbetspartners för att skapa en aktuell bild av läget, vilket sannolikt påverkar effektiviteten i transportsystemet samtidigt som det skapar stress och därmed en försämrad arbetsmiljö. Att ha tillgång till ett anpassat förarstöd som även transportledaren har tillgång till och som medger delning av information bedöms ha potential att öka acceptansen för mer central planering av transportarbetet.

Framtida arbete

Vidare arbete bör inkludera metoder och nyckeltal för att mäta effekterna av ett förarstöd samt studier av hur informationskvalitet och anslutningsgrad påverkar upplevelsen av och nyttan med ett förarstöd i stil med den framtagna prototypen.