Dokumentera stubbehandling med skördarrapporten

Skadegörande svamp som påverkar både skog och virke förekommer i hela landet. Dessa angrepp kan leda till vindfällen, minskad tillväxt, kortare omloppstider, träddöd och sänkta virkesvärden. Enbart de ekonomiska kostnaderna till följd av minskad tillväxt och sänkta virkesvärden skattas till runt en halv miljard årligen. Som direkt åtgärd behandlas idag en stor andel stubbar i avverkning med Rotstop. Lösningen, som innehåller pergamentsvampen Phlebiopsis gigantea, konkurrerar ut koloniserande svamp och minskar därmed förekomsten av rotröta i framtida bestånd.

När, var och hur behandlar vi mot rotröta?

De faktorer som främst styr när och var stubbehandling mot rotröta utförs är säsong, temperatur, trädslag, avverkningsform och geografi.

Säsong

Från mars till oktober/november. Låga temperaturer minskar risken att rotrötan ska etablera sig.

Temperatur

Från temperaturer 5˚C ökar risken för rotröta.

Trädslag

Generellt gran och lärk, men även tall kan behandlas.

Avverkningsform

Behandling mot rotröta sker framför allt i gallring men vissa behandlar även i slutavverkning.

Geografi

I regel behandlas det mot rotröta söder om Dalälven och upp längs med kusten. Några skarpa geografiska gränser är dock svåra att dra, dels eftersom behandlingen blir allt vanligare allt längre norrut, dels då att olika organisationer gör olika bedömningar.

Stubbehandling utförs maskinellt i samband med avverkning; skördaren har en anordning i sågsvärdet som sprejar på lösningen.

Värt att notera är att även om problemet med rotröta minskar vintertid så ökar det också sommartid. I juni-juli blir stubbar i högre utsträckning koloniserade. Det går också att se en minskad kolonisering när det regnat mycket i samband med avverkning då svampsporerna spolas bort – men tyvärr kan då även behandlingen spolas bort.

Figur 1. Rötgran. Foto: Kari Hyll

Krav på utbildning

Jordbruksverket kräver sedan 2022 att den som behandlar stubbar mot rotröta genomgått godkänd utbildning för att hantera växtskyddsmedel 2L, vilket i praktiken innebär att förarna behöver gå en webbutbildning på omkring fyra timmar. Det finns också en kompletterande kurs, ett näringsinitiativ, som ges av Bohults Maskin AB i samarbete med SLU. Kursen är inte obligatorisk men har varit ett uppskattat tillägg bland yrkesverksamma som kan ge mer praktisk och utförlig kunskap.

Vad ska dokumenteras?

Det finns lagkrav på dokumentation av stubbehandling. Den ska dokumenteras i maskinförarens sprutjournal och ska innehålla tid och datum när behandling påbörjas, namn på den som utför, området som behandlas, syfte, växtskyddsmedlets namn (från etiketten), använd dos, och behandlat trädslag. Mall för sprutjournal finns på Sprutjournal - Säkert växtskydd (sakertvaxtskydd.se)

Det går även att använda appen ”Sprutjournal” som Jordbruksverket har utvecklat för dokumentation av användning av växtskyddsmedel. Den är i första hand utvecklad för lantbrukare men de förinställda alternativen går att bocka ur och relevanta alternativ för skogsbruk kan läggas in i stället. Appen ger möjlighet att spara dokumentation digitalt samt att mejla en kopia av sprutjournalen.

Ett tredje alternativ som förekommer är att maskinföraren vid återrapportering av avverkningsobjekt bockar i/rapporterar stubbehandling med Rotstop. Den återrapporteringen dokumenteras i samband med traktdirektivet, utöver skördarrapporteringen i hpr-filen. Den samlade informationen i traktdirektiv tillsammans med maskinförarens rapport att stubbehandling är utförd med Rotstop, samt hpr, kan motsvara den information som ska dokumenteras i sprutjournalen.

För att denna dokumentation i framtiden ska ske helt automatiskt och standardiserat krävs dokumentationsmöjligheter i hpr och kompletterande uppgifter om dos, växtskyddsmedel samt syfte med spridning. Även de kompletterande uppgifterna skulle i framtiden kunna rapporteras direkt i hpr, om det definieras i StanForD2010 och implementeras.

Dokumentation av stubbehandling i hpr

StanForD2010 har sedan version 3.0 (2014) öppnat upp för rapportering av om stubben behandlats. Internationellt kan det även innebära herbicider som motverkar stubbskott, men i svenska sammanhang syftar det på behandling mot rotröta. Efter nästan tio år stödjer ett flertal maskinsystem dokumentation av stubbehandling i form av ett ”sant” eller ”falskt” för varje träd.

Tabell 1. Maskinsystem som stödjer dokumentation av stubbehandling i hpr 2023.

Kvalitetssäkring

Dagens branschstandard när det gäller kvalitet på utförd behandling är att 85 % av alla behandlade stammar ska ha 85 % täckningsgrad. För att upprätthålla detta gör maskinförarna en egenkontroll som sedan ofta kompletteras av uppdragsgivaren genom en extra uppföljning. Från Jordbruksverket finns det krav på regelbunden egenkontroll en gång per säsong; rekommendationen är att göra denna inför varje säsong för att säkerställa utrustningens funktion. Det förekommer även krav från entreprenörers uppdragsgivare att kontrollera systemet veckovis eller månadsvis.

Det finns en viss spridning mellan maskinlag och för att fler ska nå en högre täckningsgrad skulle en högre målbild kunna sättas. En höjd målbild från 85/85 till 90/90 kan tänkas rimlig, därefter blir det svårare då heterogeniteten i skogar och maskiner sätter ett visst tak. Små maskiner hanterar ibland stora stammar och kan ha problem att nå hög täckningsgrad. En lösning skulle kunna vara att tillåta högre åtgång av vätska men det skulle potentiellt kunna leda till en högre förbrukning av växtskyddsmedel, vilket det också finns en målbild att minimera.

Det bedrivs idag regelbunden egenkontroll av diameter och längdmätning för att kvalitetssäkra virke och rapportering med hqc-filen (StanForD2010). Ett liknande arbetssätt för kvalitetssäkring av stubbehandling i samband med övrig kvalitetsuppföljning kan tänkas vara rimlig. Hög täckningsgrad, över 85 % men gärna 100 %, är betydande för behandlingens verkningsgrad och påverkan på det framtida beståndets utveckling (Blomquist m.fl. 2023).

Storskalig standardiserad dokumentation av stubbehandling kan möjliggöra storskalig analys av behandlingens effekt och påverkan på bestånd. Däremot fångar inte den dokumentation som görs idag kvaliteten på utförandet, något som har stor betydelse för behandlingens effekt.

Mer om rotröta

För mer information om stubbehandling se handledningen Stubbehandla mot rotröta. I detta dokument sammanfattas de viktigaste punkterna att känna till vid användning av växtskyddsmedel, i detta fall Rotstop S Gel, för behandling mot rotröta.