Föryngring i tallskog med varierande mängd lämnad naturhänsyn

En ökad lämnad hänsyn ger på en övergripande nivå ingen tydlig negativ effekt på tallföryngringar. Det går alltså att gynna naturvärden och samtidigt lyckas med etableringen av nästa generation skog.

Det moderna skogsbruket med slutavverkning, markberedning, skogsodling, skogsvård och förädling har ökat skogens tillväxt och virkesförråd, men även ändrat förutsättningarna för djuren och växterna i skogen. Många skogslevande arter påverkas negativt av skogsbruk, främst på grund av att träd avverkas, vilket har direkta och indirekta effekter på skogen som ekosystem. Under de senaste åren har diskussionen om alternativa skogsbruksmetoder intensifierats, och hur dessa alternativ påverkar ekonomi, produktion och biologisk mångfald.

Alternativa skötselmetoder vid föryngring

Ett exempel där det går att välja andra alternativ är vid föryngringar. Det konventionella sättet att föryngra en skog idag är att avverka, markbereda och sedan plantera förädlade plantor. Men för marker med höga naturvärden, som till exempel gamla tallskogar, skulle andra alternativ kunna vara mer lämpade. Frågan är hur väl dessa metoder fungerar?

Analys av olika metoder och nivåer av hänsyn

I en studie har Skogforsk undersökt hur nivån av hänsyn och olika föryngringsmetoder påverkar föryngringens överlevnad, etablering och tillväxt. Analyser utfördes på plantering, sådd och naturlig föryngring av tall. Även den naturliga föryngringen av lövträd mättes och analyserades för att utreda vilka faktorer som påverkar föryngringen av lövträd på mager skogsmark.

Här följer några exempel på vad man kommit fram till:

Plantering	Sådd	Naturlig föryngring
- För planterade plantor går det att lämna mer hänsyn vid avverkning både med och utan markberedning med relativt liten påverkan på överlevnad och tillväxt.	- Vid sådd behövs markberedning för att få tillfredställande plantantal och tillväxt. En mikropreparering med såddsko räcker inte.	- För naturlig föryngring bör en markberedning utföras. Om man inte vill markbereda kan naturvårdsbränning eller lämnande av tio procent hänsyn fungera relativt bra, både vad gäller plantuppslag och tillväxt.
- Det går att lyckas med plantering av tallplantor efter tre års hyggesvila även utan markberedning, men jämfört med markberedning är tillväxten sämre.	- Vid sådd minskar tillväxten med ökad naturhänsyn, förutom efter naturvårdsbränning där plantorna växt bra trots hög nivå av sparad hänsyn.

Det går att föryngra trots hög nivå hänsyn

Konkurrensen om vatten, näring och solljus mellan bevarade hänsynsträd och intillväxande plantor är välkänd sedan länge. Däremot uteblev den effekten när analysen gjordes på ett övergripande plan, där effekten mellan hänsynsnivå och föryngringsresultat analyserades på beståndsnivå.

Resultaten från projektet är viktiga, då de visar att det går att framgångsrikt föryngra gamla tallbestånd med olika nivåer av sparad hänsyn på flera olika vis. Effaråsen, där studien utförts, representerar typiska tallskogar för denna region och hänsynen som lämnades var utformad för att efterlikna hur hänsyn ska lämnas enligt riktlinjer och rekommendationer för god miljöhänsyn.

Låt målet styra till rätt metod

Detta gör att förutsättningarna och målet för det individuella beståndet borde styra vilka metoder som ska användas. Det kan till exempel förekomma restriktioner mot markberedning, då går det att välja metoder som hyggesvila och plantering utan markberedning, eller naturlig föryngring efter naturvårdsbränning.

Gynna löv

Lövträd, och inte minst björken, har stora möjligheter att spela en viktig roll i ett framtida klimatanpassat brukande av skogen. Analysen av de naturligt föryngrade lövträden visade att markberedning gynnar antalet plantor av lövträd. Det gör även mängden kvarlämnade fröträd av löv. Det är också viktigt att gynna förekomsten av löv genom att i röjningsfasen planera för att ha en viss andel lövträd i den framtida skogen.

Fler uppföljningar behövs

Det bör påpekas att detta är resultat från ett försöksområde och att betingelserna under dessa år samt hur försöket är utformat med största sannolikhet har påverkat. Hur den lämnade hänsynen med tiden påverkar höjdtillväxten behöver följas upp med nya mätningar under kommande tidsperiod.