hprYield skapar geografiskt uppdelade nyckeltal av skördardata

Prognoser av utbyte möjliggör för skogsföretag att planera sina avverkningar så att industrier och andra kunder får rätt sortiment vid rätt tidpunkt. Skogforsk har utvecklat och testat olika modeller för att bearbeta skördardata som underlag för utbytesberäkning, göra gallringsuppföljning inklusive en prognos på kvarvarande skog och beskriva avverkad areal och volym för uppdatering av registerdata.

I en rapport beskrivs verktyget hprYield, där modellerna är inbyggda. Verktyget är implementerat i Skogforsks skördardatabas och används vid forskningsstudier för arealberäkning av avverkade områden, utbytesprognoser, gallringsuppföljning och även andra projekt kopplade till skördardata och fjärranalys. Vidare är modulen implementerad i flera företagssystem där den används för att skapa underlag för utbytesberäkningar och till gallringsuppföljning. Modulen används idag även i flera system direkt i skördare för återkoppling och styrning vid gallring samt för presentation av stamkoder som används vid naturvårdsuppföljning. För olika AI-modeller har också skördardata och bearbetade skördardata enligt hprYield-modellen börjat användas som träningsdata, till exempel för modeller baserade på olika fjärranalysdata.

Datainsamling och uppbyggnad av databas 

För de skogar som avverkas i dag mäts och registreras standardmässigt information om de avverkade träden i hpr-meddelande (harvester production) enligt StanForD 2010. För varje stock som produceras registreras bland annat trädslag, sortiment, kvalitet, dimensioner och skördarens GNSS-koordinater. Varje avverkat träd kan på så sätt rekonstrueras genom att lägga ihop stockarna och utifrån detta kan trädets totalhöjd och stamform skattas. Med skördarinformationen byggs sedan en databas där man samlar data från alla avverkningar.

Arbetsgången med hprYield

Med hprYield återskapas skogar utifrån de avverkade träden. För de stammar inom ett avverkningsobjekt som skickas in i modulen skapas först en trädkarta. I steg två segmenteras eller delas sedan träden in i ytor med en storlek mellan 0,5–2 ha. Dessa ytor kallas beräkningsytor och indelningen görs baserat på trädens höjdvariation. Efter indelningen beräknas en mängd nyckeltal för varje beräkningsyta, till exempel avverkningstyp, areal, volym, grundyta och trädslagfördelning. Höjd-, skade- och sortimentsfördelning per DBH-klass beräknas också. Bestämning av avverkningstyp bygger på trädens storlek och uttagen volym eller grundyta per hektar.

Om avverkningstypen är gallring görs en prognos av hur den kvarvarande skogen ser ut efter avverkning. Denna prognos kan tillsammans med uttaget även användas för att skatta nyckeltal för beståndet före avverkning.

Dataexport och filformat

Nyckeltalen som genereras per beräkningsyta exporteras med data uppdelade per trädslag och aggregeringsnivåer för hela objektet, beräkningsytor och DBH-klasser. Dessutom exporteras alla nyckeltal kopplade till rutor i en grid på 13 x 13 meter.

Tre xml-baserade filtyper används i beräkningsmodulens grundutförande för att returnera resultaten. Den ena följer Forestand-standarden och innehåller geometrier och nyckeltal för uttag samt tillstånd före och efter gallring, medan den andra filtypen (hprYieldResult) främst är till för att ge en detaljerad beskrivning av uttaget. Dessutom har modulen en filtyp där en gallringsprognos kan genereras enligt det standardiserade ogi-formatet (version 4.0 av StanForD-standarden).

Tillämpningar och tillgänglighet

Data från hprYield används idag i olika systemlösningar för utbytesberäkningar, gallringsuppföljning och uppdatering av skogsbruksregister/-planer. Modulen finns tillgänglig som dll och som källkod skriven i programmeringsspråket Pascal med utvecklingsverktyget Delphi.

Med tiden har hprYield blivit en central komponent i många företags digitala infrastruktur för att översätta standardiserade maskindata enligt StanForD till skogliga registerstandarden Forestand, för att sedan läsa in beräknade och skördarmätta data i skogliga registersystem.