Kan kantzoner göras mer funktionella genom gallring?

Trädslagssammansättningen i den strandnära skogen är viktig för dess funktion. Generellt rekommenderas att öka andelen lövträd i enskiktad grandominerad strandnära skog och att påbörja denna förändring tidigt under omloppstiden (Hasselquist m.fl. 2021). Genom att göra detta kan den strandnära skogen förbättra sin ekologiska funktionalitet och skydda vattendragen efter avverkning.

Men hur ska man göra och vad får olika typer av skötsel för resultat? För att svara på denna fråga genomför Skogforsk och SLU en serie fältförsök i strandnära, enskiktad granskog i Svealand. De faktorer som följs är beståndsdata, död ved, markvegetationens sammansättning och mikroklimatet. I en ny rapport beskrivs försöken och förhållandena innan behandling. Målet är att följa dessa försök under de kommande 20–30 åren.

Gallring i strandnära granskog

Under 2022 anlades sex fältförsök intill små till medelstora vattendrag i enskiktad grandominerad skog som i de flesta fall var mogen för första gallring. Fyra former av gallring undersöks:

1. Ingen gallring (kontroll)
2. Gallring enligt ”Gallringsmall för barr och löv” 
3. Intensiv gallring, det vill säga gallring till halva grundytan av behandling 2
4. Bortgallring av alla barrträd

Gallringsbehandlingarna utfördes på 30 m långa och ca 12 m breda provytor. Alla försök har fyra provytor, förutom ett, där endast tre provytor rymdes.

Skiss av en provyta vid ett vattendrag. Skyddszonerna som omger provytan gallras på samma sätt som provytan. Markvegetationen följs upp i 16 små vegetationsytor (0,5 m x 0,5 m). 

Mätningar innan gallring

Rapporten innehåller detaljerade beskrivningar av försöken, försöksdesign och förhållandena innan behandling (gallring). De undersökta gallringsbehandlingarna är replikerade mellan, men inte inom, försökslokalerna. Information om förhållandena innan behandling förbättrar möjligheterna att upptäcka effekter av gallringsbehandlingarna. Av det skälet samlades olika data in innan gallringen: beståndsdata, död ved, markvegetationens sammansättning och mikroklimat. Dessa data presenteras i rapporten. Metadata för försöken har lagts in i databasen Silvaboreal.

Tackord

Vi tackar Skogssällskapet, Stora Enso Skog och Sveaskog som är markvärdar för försöken. 

Finansiärer 

Studien finansieras av Skogssällskapet (projekt 2021-910: ”Hur skapa funktionella kantzoner vid gallring?”) och Formas genom projektet “MUST DEFINE: Using a MUltiple STakeholder Dialog and Experiments to reFINE the Swedish Strategic Management Objectives for forest buffers along streams” (projekt 2021-02426_Formas), som leds av Lenka Kuglerová vid SLU.

Referenser

Hasselquist, E. M., Kuglerová, L., Sjögren, J., Hjältén, J., Ring, E., Sponseller, R. A., Andersson, E., Lundström, J., Mancheva, I., Nordin, A., Laudon, H. 2021. Moving towards multi-layered, mixed-species forests in riparian buffers will enhance their long-term function in boreal landscapes. Forest Ecology and Management Vol. 493. Pages 119254. DOI: https://doi.org/10.1016/j.foreco.2021.119254