Klykträd ökar skördarens tidsåtgång markant i slutavverkning

Faktorer som påverkar skördarprestationen är generellt välkända och dokumenterade. När det kommer till vilken effekt klykor har på prestationen däremot går forskningsresultaten mer isär. Vissa studier pekar på att klykor halverar skördarens prestation, medan andra indikerar att de inte nödvändigtvis påverkar prestationen.

Definitionen avgörande

Dessa skillnader beror sannolikt på hur klykor definieras i de olika studierna. Om föraren kan greppa och fälla varje stam individuellt från stubbskotten med flera stammar, behöver tidsåtgången inte öka markant. En sådan arbetsmetod kräver dock att det finns tillräckligt med utrymme mellan stammarna. Det är också diskutabelt om ett sådant fall verkligen involverar äkta klykformning eller om det snarare handlar om två eller flera träd som växer nära varandra. 

Fältstudie

I denna studie ansågs klykformning inträffa när klykan var ovanför brösthöjd. Denna definition innebär att stammar som står tätt intill varandra, exempelvis föryngrade genom stubbskott, inte skulle uppfylla kriteriet. Träd med klykor som var för stora för flerträdshantering definierades som dubbelstammar. Om träd med klykor däremot kunde flerträdshanteras, definierades de i stället som dubbeltoppar. Med andra ord krävde dubbelstammar att vardera träddelen (själva stammarna och deras gemensamma rotsektion) kapades samt apterades separat.

Studien involverade två operatörer samt två stora John Deere 1470G-skördare. Data från studien avsåg 1503 contortatallar, varav 339 träd hade klykor, antingen i form av dubbelstammar eller dubbeltoppar. Studien genomfördes våren 2022 på SCA:s mark i närheten av Hammarstrand. Ett 45 år gammalt contortatalldominerat bestånd slutavverkades under studien. Trots att contortatall har varit en relativt vanlig och ekonomiskt betydelsefull trädart i Sverige i årtionden är svenska tidsstudier om drivning i contortatallbestånd fortfarande få.

Syftet med studien var att analysera hur klykor påverkar skördarens tidsåtgång. 

Resultat och slutsatser 

Resultatet visar att dubbelstammar ökade tidsåtgången med cirka 30 sekunder per träd. Dubbeltoppar ökade tidsåtgången med cirka två sekunder per träd. Beräknat med studiens genomsnittliga brösthöjdsdiameter innebar detta att dubbelstammar fördubblade tidsåtgången per träd, medan dubbeltoppar endast marginellt påverkade tidsåtgången. 
 
Vi rekommenderar att man avverkar träd med klykor redan under gallring, när de fortfarande kan flerträdshanteras tidseffektivt. Att avverka träd med klykor senare vid slutavverkning, när stammarna har blivit för stora för flerträdshantering, är alltför tidskrävande. Dessutom går en betydande del av virkesvolymen, det vill säga stammens tjockaste sektion, till spillo om rotstocken inte når minimilängdkrav (rotsektionen måste lumpas). 
 
Rekommendationen stöds även av vetenskaplig skogsskötsellitteratur. Genom att avverka träd med stamdefekter redan vid gallring skapas utrymme för högkvalitativa stammar att växa och producera värdefullt sågtimmer. Trots att kvalitetsbaserad trädselektion ibland kan leda till något ojämna rumsliga fördelningar (gruppställdhet), kan de kvarvarande träden effektivt anpassa sig till förbättrade ljusförhållanden samt bättre tillgång på vatten och näring. 

Sammanfattningsvis kan konstateras att om träd med klykor inte avverkas i tid, blir det en ordentlig ekonomisk smäll: dyr avverkning på grund av ökad tidsåtgång, skogsmarkens produktionsförmåga riktas inte till att producera värdefullt sågtimmer (minskad timmerandel), och en betydande del av virkesvolymen går helt till spillo (den måste lumpas). 
 
Läs hela artikeln i Silva Fennica