Lyckad föryngring av maskinförarkåren

Skogsmaskinförare – en nyckelresurs för skogsbruket

Dagens skogsarbete utförs i hög grad från förarhytten, i teknologiskt avancerade maskiner. Arbetstempot är uppdrivet. Det kräver betydande skicklighet och förmåga att planera och att fortlöpande läsa av bestånd, terräng och miljö. Förarna bör vara förändringsbenägna och utvecklingsbara eftersom dagens avancerade skogsarbete är i ständig och snabb förändring.

Branschens förmåga att attrahera och behålla lämpliga förare är av stor betydelse för hela skogssektorn och därmed en hörnsten för skogens ekonomiska bidrag till landets ekonomi. I förlängningen är duktiga maskinförare i tillräckligt antal en nyckelresurs för landets omställning till en grön, cirkulär ekonomi.

TSG:s studie av maskinförarkårens sammansättning 2018

Svårigheter att rekrytera lämpliga och motiverade skogsmaskinförare i tillräckligt antal har återkommande uppmärksammats som ett reellt problemområde. TSG genomförde år 2018 en undersökning som bland annat beskrev maskinförarkårens ålders- och könsfördelning samt skillnader mellan olika arbetsgivare och landsdelar.

I 2018 års undersökning ingick 1 201 maskinförare från ett stort antal entreprenadföretag och från storskogsbruket, det vill säga från bolag och skogsägarföreningar. De bedömdes spegla skogsbrukets omfattning i olika landsdelar och anställningsförhållanden väl. Resultatet av 2018 års studie gav anledning till oro, framför allt på följande punkter: 

• Skogsmaskinförarkåren hade en oproportionerligt hög andel äldre förare. Fem procent av de svarande var över 65 år och medelåldern var 44 år.
• 27 procent av förarna skulle inom tio år ha passerat 65 års ålder. För entreprenadskogsbruket gällde detta 20 procent av förarna. För förare anställda inom storskogsbruket var andelen hela 40 procent.
• Rekryteringen av yngre förare var påtagligt svag och en tydlig svacka, med få förare i ålder 35–50 år, antydde att yngre förare lämnar yrket efter 10–15 år.
• Endast 1,7 procent av förarna var kvinnor, vilket innebär att branschens rekrytering i praktiken endast sker från halva underlaget.

TSG-undersökningen från 2018 visade att några signifikanta skillnader inte kunde påvisas mellan landsdelarna, men att skillnaden var betydande mellan storskogsbrukets anställda förare (269 svarande) och entreprenadskogsbruket (932). De oroande tecken som beskrivs av punktsatserna ovan var förstärkta inom storskogsbruket, med undantag för den sista punktsatsen: andelen kvinnor var något högre bland storskogsbrukets förare.

Skogsmaskinförarkårens köns- och åldersfördelning – förändringar 2018–2023

I den uppföljande undersökning som genomförts 2023 erhölls 956 svar, men 49 personer hade inte besvarat frågan om ålder. Jämförelseunderlaget är alltså 907 förare. Detta är något färre än i den första undersökningen, men ändå så pass många att slutsatser bör kunna dras rörande eventuella förändringar i kårens åldersstruktur.

Trenden vad gäller skogsmaskinförarkårens åldersstruktur 2023 jämfört med den förra undersökningen 2018 är glädjande. Medelåldern har sänkts från 44 till 39 år och andelen förare som uppnått eller inom tio år uppnår 65 års ålder har minskat från 24 till 15 procent. År 2023 är rekryteringen av förare i ålder upp till 25 år stabil. I undersökningen 2018 var denna åldersgrupp underrepresenterad.

Då vi jämför punkt för punkt i listan ovan finner vi att:

• Andelen förare äldre än 65 år har sjunkit till 1,4 procent och kårens medelålder har, enligt svarsunderlaget, sjunkit till 39 år.
• 15 procent av de yrkesaktiva förarna har inom tio år passerat 65 års ålder.
• Rekryteringen av yngre förare är god, 20 procent av förarna är under 25 år och årligen rekryteras 2–3 procent förare i tillkommande årsklass.
• Svackan som syntes i 2018 års studie syns fortfarande i materialet, men har flyttat sig så att ”bristen” idag syns som en nedgång i antalet förare i åldrarna 40–55 år. Det finns ingen tydlig indikation att yngre förare i alarmerande grad lämnar yrket.
• Andelen kvinnliga förare (av 956 svarande) var 2,8 procent, en fördubbling sedan 2018, men fortfarande en deprimerande låg andel. Även i 2023 års undersökning står storskogsbruket för högst andel kvinnliga förare, 4,8 procent, jämfört med entreprenadskogsbruket där andelen är hälften så stor, 2,4 procent.

Åldersstruktur för maskinförare i skogsbruket 2023. Förare som har uppnått eller uppnår traditionell pensionsålder (65 år), inom tio år har markerats med rastrering. Denna grupp utgör 15 procent av kåren. I 2018 års undersökning var motsvarande andel 24 procent.

Skillnader mellan olika arbetsgivare – förändringar 2018–2023

Den bild som erhölls av åldersstrukturen i skogsmaskinförarkåren visar en tydlig stabilisering, jämfört med den obalanserade struktur som observerades 2018. För att utreda om bilden är generell analyserades även kåren uppdelad på anställda inom storskogsbruket (bolag och skogsägareföreningar), respektive entreprenörer och deras anställda.

I tabellen nedan visas en jämförelse av medelålder och andel förare som är 56 år och äldre år 2018 och 2023, uppdelat på förare i storskogsbruket respektive entreprenörer och deras anställda. Storskogsbruket har fortfarande en betydande andel förare som är 56 år och äldre.

Skogsbruket missar fortfarande hälften av förarunderlaget

Kvinnor är underrepresenterade i skogens maskinförarkår. Endast 2,8 procent (27 av de 956 maskinförarna i dataunderlaget) är kvinnor. Det är en fördubbling av andelen jämfört med 2018, men knappast tillfredsställande.

I storskogsbruket är läget något bättre med 4,8 procent kvinnliga förare medan endast 2,4 procent av entreprenadföretagens förare är kvinnor.

Kvinnor är kraftigt underrepresenterade som maskinförare i skogsbruket. I stickprovet för denna undersökning var andelen kvinnor 2,8 procent (27 av 956 förare).

Några slutsatser

Undersökningen baseras på ett stickprov av landets skogsmaskinförare. Med hänsyn till det totala antalet professionella skogsmaskinförare i landet, ca 6 500 st, så är ändå stickprovet (956 personer) relativt stort. Det är dessutom väl spritt över landet och fördelat på olika typer av arbetsgivare. Det bör därför skatta förhållandena ganska väl.

Den bristande förmågan att attrahera kvinnor till skogens maskinföraryrken kvarstår tyvärr. Hälften av de potentiella förarna ställer sig fortfarande utanför sektorn. Här finns stora möjligheter till förbättringar, men exakt vad som avskräcker kvinnor att söka sig till sektorn framgår inte av denna undersökning. Det är angeläget att identifiera och undanröja så många hinder som möjligt.

I fackpressen rapporteras om svårigheter att hitta tillräckligt många förare av skogsmaskiner. Denna undersökning ger inget underlag för bedömning av en sådan latent brist på maskinförare, men visar att branschen förbättrat sin rekrytering i betydelsefulla avseenden. Om branschen trots detta har svårt att finna förare i tillräckligt antal så blir frågan om hur kvinnor ska kunna övertygas att söka sig till maskinernas förarstolar extra het.

De två tydligaste skillnader som kan utläsas av 2023 års undersökning, jämfört med den som gjordes 2018 är mycket glädjande:

• Rekryteringen av yngre skogsmaskinförare har förbättrats.
• Ingen tydlig tendens syns längre att yngre förare lämnar branschen inom 5–15 år.

Det material som insamlats ger inget underlag för att förklara dessa positiva förändringar. De alarmerande resultaten från förra undersökningen har dock fått uppmärksamhet och arbetsgivare gör nu riktade satsningar på rekrytering och även på egen utbildning. Detta mera aktiva uppträdande från skogliga arbetsgivare, liksom att frågan uppmärksammats i radio och på tv, kan möjligen ha bidragit till den glädjande utvecklingen.