Naturvård efter landskapets förutsättningar

I detta projekt utforskades möjligheterna att kartera miljömässiga egenskaper som kan kopplas till skyddsvärda arters livsmiljöer. En betydande aspekt av kartläggningen var att den skulle tillämpas på fastigheter med en hög andel konventionell produktionsskog. Det innebar att fokus låg på att identifiera områden som inte nödvändigtvis hade höga naturvärden för närvarande, men som hade potential att utvecklas till värdefulla livsmiljöer inom en relativt snar framtid om anpassningar och hänsyn tas vid kommande skogliga åtgärder.

Planering av grön infrastruktur med nya kartskikt

Projektet samarbetade med nio fastigheter. Med hjälp av Artportalen identifierades vilka skogslevande naturvårdsarter och häckande fåglar som observerats inom fem kilometer från fastigheterna och en sammanställning gjordes över dessa arters prefererade livsmiljöer. Därefter skapades kartlager över områden med egenskaper som gjorde dem till potentiella livsmiljöer för de skyddsvärda arterna. Kartskikt över potentiella livsmiljöer framställdes genom att bearbeta och kombinera heltäckande kartunderlag från svenska myndigheter som till exempel ortofoton, trädhöjdskartan och markfuktighetskartan. Kartskikt gjordes inte bara över själva fastigheterna, utan även över landskapet som sträckte sig fem kilometer utanför fastighetsgränserna. De skapade kartskikten, tillsammans med befintliga kartskikt över landskapets skyddade områden, utgjorde ett beslutsstöd för vilka områden som skulle sparas som hänsyn och avsättningar. Detta möjliggjorde en planering av grön infrastruktur av specifika skogliga egenskaper på landskapsnivå som kan kopplas till skyddsvärda arters livsmiljöer.

Positiva reaktioner på beslutsstöd

Resultaten av projektet presenterades för operativ personal som ansvarade för planeringen av fastigheterna för att utvärdera huruvida kartskikten kunde fungera som ett användbart beslutsstöd i naturvårdsplaneringen. Samtliga representanter var mycket positiva till metoden och upplevde att kartunderlagen som presenterades kunde fungera som ett hjälpsamt beslutsstöd vid planeringen av avsättningar.

Några utpekade fördelar som lyftes fram var:

1. Projektets fokus på att identifiera områden som inte nödvändigtvis hade höga naturvärden för närvarande, men som ändå hade potential att på sikt utvecklas till värdefulla livsmiljöer.
2. Betoningen på att kartlägga specifika miljömässiga egenskaper som kan kopplas till hotade arters livsmiljöer.
3. Nyttan med hänsynen blev tydligare då den sattes in i ett landskapssammanhang.
4. Ökad förståelse för betydelsen av landskapsperspektiv och behovet av att inkludera grön infrastruktur.

Dock bedömdes det osannolikt att de själva skulle kunna genomföra alla processer med att sammanställa livsmiljöer för landskapets skyddsvärda arter samt ta fram alla kartlager, då det kräver avancerad kompetens inom GIS (geografiska informationssystem) och mycket handpåläggning. Ska metoden som presenterades i detta projekt användas i operativt skogsbruk behöver den automatiseras i exempelvis ett digitalt verktyg med hög användarvänlighet.

Projektet var ett samarbete mellan Skogforsk, Artdatabanken och medverkande skogsägare. Projektet finansierades delvis av den europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling genom Landsbygdsprogrammet 2014-2020 med journalnummer 2018-4680.