Öppna data kan användas för att mäta biologisk mångfald

Att mäta och utvärdera biologisk mångfald är en mycket komplex uppgift, men som är av stor vikt både nationellt och globalt. Allt fler skogslevande arter klassas som rödlistade. Arter som framförallt missgynnas är de med kort spridningsförmåga och de som kräver äldre, intakt skog.

Idag utför skogsbruket åtgärder för miljöhänsyn i alla steg för att återskapa strukturer som det är brist på i landskapet. Det kan exempelvis handla om att skapa död ved eller gynna löv. Detta har bidragit till positiva trender för sådana strukturer jämfört med 1990-talet, men nivåerna ligger fortfarande långt under de mängder som förväntas i en naturlig barrskog. 

Hur mäts biologisk mångfald?

Idag är artantal det som framför allt nyttjas för att mäta biologisk mångfald. Men biologisk mångfald handlar om så mycket mer, som till exempel om genetisk variation, balans mellan arter och populationer samt variation av strukturer och livsmiljöer. Detta gör att dagens mätningar missar mycket av den informationen.

Öppna databaser breddar analyser

För att kunna göra bättre analyser av biologisk mångfald har Skogforsk undersökt om det går att utnyttja öppna databaser. I en explorativ studie hämtade man hem skogliga produktionsdata uppdelade på olika ytor i Sverige från Riksskogstaxeringen (beståndsålder, medelhöjd, stamantal och ståndortsindex) samt klimatdata från SMHI (temperatur och nederbörd) och kopplade sedan samman dessa med artobservationer från Fågeltaxeringen.

Projektet genomfördes med en ny metod inom multivariat modellering (joint species distribution model) som gör att flera arter kan studeras tillsammans i stället för att enbart enskilda arter studeras. På så sätt kunde man undersöka hur arternas egenskaper kopplas till gradienter i deras livsmiljö.

Studien visar att det finns en stor potential i dessa analyser, eftersom de kan identifiera områden med potentiellt hög biologisk mångfald och därmed kan ligga till grund för beslutsfattande inom bevarandebiologi. De kan också generera hypoteser till mer detaljerade studier. 

Projektets viktigaste insikter

• En stor variation mellan arter observerades när det gäller vilka variabler som styr arternas utbredning, exempelvis upptäcktes en diversitetsgradient från söder till norr.

• Grupper av fåglar med liknande habitatpreferenser identifierades samt potentiella biotiska interaktioner mellan fågelarter.

• Enskilda aspekter av produktion, klimat och diversitet bedömdes och dess positiva eller negativa association till specifika arter.

• Slutligen modellerades ett klimatscenario med en tvågradig temperaturökning och dess effekt exemplifierades på två fågelarters predikterade förändring i utbredning.