Potentialen för luftburna drönare vid gallring

Inget behov av stickvägar

Frånvaron av stickvägar är den mest uppenbara fördelen med gallring med luftburna system förutsatt att gallringsstyrkan inte överskrider rekommendationerna. I Sverige täcker stickvägar normalt cirka 18 procent av beståndsytan efter gallring. Tillväxtökningen i skogar utan stickvägar relativt konventionellt gallrade bestånd är i storleksordningen 5 till 10 procent högre per år under 15 till 20 år efter gallringsingreppet. Frånvaron av stickvägar har även andra fördelar, till exempel högre motståndskraft mot vind- och snöskador. Trädvalet vid stickvägsfri gallring kan i viss mån bli friare, då det tvingande uttaget i stickvägarna undviks. Detta innebär också mer frihet kring vilken gallringsform som ska användas. Avsaknaden av stickvägar har även gynnsamma effekter ur miljösynpunkt, inte minst för markekosystemet.

Inga mark- och rotskador

En annan fördel med luftburna system är att mark- och rotskadorna kan undvikas. Detta kan minska spridningen av till exempel rotröta. Det kommer dock inte att eliminera behovet av stubbehandling, och rekommendationer om lämpliga tidpunkter för gallring kommer att gälla även för luftburen verksamhet. Risken för spridning av invasiva arter kan minskas, då maskinerna inte har någon markkontakt och inte kan sprida frön eller annat material från en plats till en annan.

Möjligt med mer skötselintensiva metoder

Ett luftburet system kan skapa förutsättningar att tillämpa mer skötselintensiva metoder som till exempel lågskärmar. Lågskärmar ger plantorna skydd mot frost och försumpning, och ger virkesproduktion även under föryngringsfasen. Lågskärmar antas ge en produktionsökning på 10 till 15 procent över en omloppstid. Dessutom bildar de ett blandbestånd och ökar lövandelen. Skärmträd ska utses, frihuggas och avvecklas i flera steg. Detta är komplicerat och kostsamt med dagens teknik. Idag används lågskärmar i ganska liten skala, och då mest för att skydda plantor mot frost. Den ökade virkesproduktionen kan bli ytterligare motiv att använda lågskärm.

Ett alternativ för känsliga områden

Skyddade områden, fornlämningar och buffertzoner, där mindre granar kan behöva avlägsnas, kan vara känsliga för skogsmaskiner. Ett luftburet system kan vara ett alternativ för sådana områden. Luftburna system öppnar möjligheter för skonsamma naturvårdsåtgärder även i delar av bestånd. Ett problem i dessa områden kan vara svårigheter att identifiera mindre träd under krontaket.

Användbart för barkborrebekämpning

Fjärranalystekniker för tidig upptäckt av barkborreangripna träd är ett område under utveckling. Att i tid avlägsna angripna träd är en effektiv åtgärd för att minska barkborrepopulationerna, men i praktiken svårt att göra. Effektiviteten i bekämpningsarbetet begränsas av tillgång till avverkningsmaskiner innan den nya generationen av skalbaggar lämnar de angripna träden. Rätt anpassad skulle användningen av luftburna system kunna bidra till bekämpning av barkborre. Förmodligen kan tekniken inte förhindra utbrott av barkborrar, men kan bidra till att minska deras omfattning.

Lägre flexibilitet i trädval

Trädvalet i gallring kan, som nämnts, bli friare då stickvägar undviks, men tekniska begränsningar kan förhindra avverkning av vissa typer av träd. Skördaraggregat som arbetar sig nedåt längs stammar medför problem med träd med cymös tillväxt, det vill säga många lövträd, och stora och deformerade träd. Små träd som står nära och under kronan av större träd kan vara svåra både att upptäcka och att hantera och blir kanske lämnade. Dessa begränsningar gör att beståndsstruktur, diameterfördelning (som kommer att vara vidare) och trädslagssammansättning kommer att vara annorlunda i bestånd som gallras med luftburna system jämfört med de som gallras med konventionell teknik. Detta är inte nödvändigtvis en nackdel ur miljösynpunkt, där viktiga strukturer under trädskiktet kan ge skydd, föda eller boplats och bevaras intakta.

Miljömässiga nackdelar

Bland miljömässiga nackdelar med luftburna system kan nämnas den förväntade störningen från buller som avverkning med drönare kan generera, och också blotta närvaron av drönare. Möjligheten att nå tekniska impediment utom räckhåll för konventionell teknik kan även hota störningskänsliga arter. Luftburna system blir av säkerhetsskäl svåra att använda i tätortsnära skogar och områden som används frekvent för rekreation.

Annan styrka och frekvens på gallringarna

Luftburna drönarsystem antas kunna arbeta över stora områden, vilket motiverar lägre gallringsstyrka men högre frekvens av gallring, till skillnad mot konventionella avverkningssystem. Båda systemen är flexibla och kan användas för att skapa snarlika bestånd, där skillnaderna motsvarar de ovannämnda. Simuleringar av optimala gallringsprogram för de två olika systemen – givet en högre gallringsfrekvens – visade inte någon väsentlig skillnad i skogsproduktion under omloppstiden. Detta beror på att om kravet på uttag under gallringsfasen är det samma så spelar inte de ovannämnda skillnaderna någon roll.

För stora och för små träd lämnas

Det simulerade luftburna systemet har en gräns för hur stora träd som kan tas. Avverkning av små träd innebär, liksom för konventionella gallringssystem, låg produktivitet och därmed höga kostnader. Därför har träd med en volym under 0,025 m³ inte tagits ut i de simulerade drönargallringarna. Uttaget av stickvägsträd medför en fördel för de konventionella avverkningssystemen, då stickvägsträden bidrar till en ökad medelstamsvolym i uttaget. Avsaknaden av stickvägar och kvarlämnandet av för stora eller för små träd medför att gallring med en luftburen drönare kommer att ge en ändrad struktur i beståndet efter gallring. Det kan också medföra att den önskade uttagsstyrkan blir svår att nå i gallringsbestånd med stor variation i trädstorlekar, särskilt om den genomsnittliga stamvikten för de träd man vill avverka ligger nära den säkra nyttolasten.

Tveksam konkurrenskraft med enskilda drönare

Eftersträvar man en likvärdig gallringskostnad för de två systemen ger en luftburen drönare en för låg bruttointäkt för att vara ett ekonomiskt försvarbart alternativ för gallringsentreprenören i det analyserade scenariot "normal hastighet och normal positioneringstid". Även i de snabbare scenarierna är konkurrenskraften för drönarbaserad gallring tveksam. Om en operatör kan hantera ett större antal drönare ökar möjligheten till att gallring med flygande drönare är ett lönsamt alternativ även om bruttointjäningen per enskild drönare är låg.

Alternativt system – endast transport till avlägg

En flygande drönare behöver inte nödvändigtvis bära skördaraggregat. Den kan i stället vara utrustad med en grip och endast användas för transport till avlägg. I ett sådant system kan avverkning göras av en beståndsgående skördare eller en markbaserad drönare. En grip är inte lika tung som ett skördaraggregat, vilket gör att drönarens lastvikt kan ökas. Då avverkningen utförs av en markbaserad skördare kan man bibehålla en hög apteringsgrad, lägga virket i viktoptimerade högar för drönaren. Dessutom medför lövträd och större eller deformerade träd troligen mindre problem för en markbaserad maskin.

Medger enklare och mer frekvent gallring

Luftburna gallringssystem medger att man gallrar lättare och oftare, och därigenom får god kontroll på beståndstätheten. Detta kan underlätta anpassningen till klimatförändringar och minska konkurrensrelaterade risker såsom torka, barkborrar och mortalitet. Detta hänger dock på utveckling av metoder som resulterar i minskade rörliga och fasta kostnader och hög flexibilitet i avverkningstekniken jämfört med konventionella avverkningssystem.

Elbaserad teknik minskar miljöavtrycket

Elbaserad teknikutveckling ligger i linje med målet om minskade koldioxidutsläpp och bättre luftkvalitet. En övergång till fossilfria fordon inom skogssektorn kan minska sektorns miljöavtryck samtidigt som det kan vara fördelaktigt för verksamhetens ekonomi och framtid. Skogssektorn kan stärka sin marknadsposition genom att anta fossilfria fordon, vilket kan vara en differentieringsfaktor och öka efterfrågan på skogsbaserade produkter från miljömedvetna konsumenter och företag.