Skogsägare positiva till digital prototyp för skoglig planering

Introduktion

Skogsstyrelsen tilldelades 2022 regeringsuppdraget Digitalisering för utveckling av skoglig planering med slutredovisning i december 2024. I uppdraget ingick att utveckla och förbereda förvaltning av en ny modell och standard för skoglig planering för att stärka hållbarheten och minska risker i förvaltningen av skogen. Den föreslagna modellen bygger därför på planering i fyra dimensioner: ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet samt kontroll på risker. 

Skogsbruksplanen är det huvudsakliga verktyget för en skogsägare att planera och följa upp åtgärder i brukandet av skogen. I dagsläget är det vanliga att ha en statisk plan som uppdateras med jämna intervall, vanligen vart tionde år. Ett digitalt, mer interaktivt verktyg skulle kunna erbjuda möjligheten att göra planering och uppföljning lite mer flexibel samt underlätta bedömningen av hur olika brukningsalternativ påverkar hållbarheten och risken för skador på skogen. Inom ramarna för projektet Digitala planeringsunderlag för skogsägare som finansierats av EU:s Landsbygdsprogram och genomförts av Skogsstyrelsen, Skogforsk och SLU utvecklades därför en prototyp till ett planeringsverktyg baserat på den föreslagna planeringsmodellen. Prototypen testades på ett antal enskilda skogsägare i syfte att undersöka hur de tänkta användarna uppfattar och förstår den nya planeringsmodellen samt hur de ser på behovet av ett digitalt planeringsverktyg för sin skog.

Den genomförda studien är att betrakta som en förstudie, då antalet deltagande skogsägare var begränsat.

Material och metod

Intervjuer

Fyra skogsägare – en kvinna och tre män – intervjuades på telefon under 50–70 minuter för att samla underlag till utformning av prototypen till det digitala planeringsverktyget. Kvinnan var relativt nybliven skogsägare, medan männen hade lite mer erfarenhet. Alla ägde relativt stora skogsfastigheter. Frågorna berörde följande huvudområden:

• Beskrivning av skogsfastigheten och skogsägaren
• Användning av skogsbruksplanen idag och önskemål framåt
• Skogsägarens mål med sitt skogsbruk
• Planeringsmodellens fyra dimensioner – vad innebär de för skogsägaren?
• Behov av och önskemål kring prognoser och framtidsanalyser
• Planeringsmodellens åtta målprofiler
• Åtgärdsförslag och rådgivning kring naturvård
• Hantering av risker för och uppkomna skador på skogen

Användartester av prototypen

Den prototyp som testades inom projektet togs fram av Skogsstyrelsen i designverktyget Figma som möjliggör viss interaktivitet vid användartester. De funktioner som testades var:

• Översikt: Karta över fastigheten och de olika bestånden.
• Val av målprofil: Här kan skogsägaren genom att svara på ett antal frågor definiera vilken målprofil (åtta alternativ) man har för sitt skogsbrukande.
• Prognoser: Funktion för att skriva fram skogstillståndet och påverkan på de olika planeringsdimensionerna med olika tidshorisonter, från 10 upp till 50 år.
• Åtgärdsförslag och rådgivning: Funktion för att erbjuda adekvata råd kring skötselmetoder och åtgärder utifrån vald målprofil och skogstillståndet.

Användartesterna genomfördes enskilt med fem skogsägare – fyra män och en kvinna – antingen på plats hos skogsägaren eller via Teams med skärmdelning. En av männen deltog även i de inledande intervjuerna.

Figur 1. Under fliken "Åtgärder" i den testade prototypen finns information om och råd för genomförande av olika skogliga åtgärder utifrån vald målprofil (Bild: Skogsstyrelsen).

Figur 2. Under fliken "Prognos" i den testade prototypen finns framskrivet skogstillstånd för fastighetens alla avdelningar på 10, 30 respektive 50 års sikt. De fyra visarna indikerar förändringen relativt nuläget för de fyra dimensionerna i planeringsmodellen (Bild: Skogsstyrelsen).

Resultat

Nedan summeras de medverkande skogsägarnas intryck och synpunkter kring de olika funktionerna hos prototypen.

Översikt

Översiktskartan som visar fastigheten och dess beståndsindelning uppskattades och det fanns en önskan att använda den för att navigera till prototypens andra funktioner. Det ansågs viktigt att kunna utgå från beståndet och se skogliga uppgifter direkt från kartan. Tillgång till markfuktighets- och topografikartor samt historiska flygbilder efterfrågades för att kunna analysera tidigare markanvändning och skogsbete. Eftersom användarna generellt var vana vid digitala skogsbruksplaner, förväntade de sig ha tillgång till information om skogen som exempelvis stamantal och stående volym.

Möjligheten att själv kunna aktivera/deaktivera visning av olika funktioner i kartan som identifierade riskområden eller olika hänsynsobjekt inom fastigheten uppskattades. Dock efterfrågades specifika symboler för olika typer av hänsyn för att lättare kunna orientera sig. Det fanns inte samma behov för riskerna, men upplevdes positivt att kunna hovra över dem för att se riskerna på en översiktlig nivå.

Prototypen upplevdes som ett lättanvänt digitalt verktyg, där de interaktiva funktionerna erbjuder mer flexibilitet jämfört med traditionella skogsbruksplaner som ofta är utformade kring rigida mallar. Möjligheten att som skogsägare själv kunna planera sitt skogsbruk utan att vara beroende av en annan aktör uppskattades.

Målprofiler

Det finns totalt sexton olika målprofiler i prototypen som fångar olika aspekter av skogsbruket, vilket upplevdes positivt av skogsägarna. Definitionerna av målprofilerna upplevdes bra, men ytterligare en målprofil efterfrågades som uttryckligen fokuserar på hyggesfria metoder. Samtliga skogsägare föredrog att välja målprofil genom att svara på frågor, som leder vidare till en profil. Vissa frågor i prototypen upplevdes dock trubbiga och kunde ha dubbla betydelser, vilket gjorde dem svåra att svara på. Det fanns också ett behov av svarsalternativ som “vet ej” och “kan inte svara”.

Det var svårt för skogsägarna att välja en av målprofilerna för hela fastigheten. Det ansågs bättre att använda målprofilerna på beståndsnivå än på fastighetsnivå eftersom målsättningar mellan bestånd skiljer sig. Ett bestånd som ligger intill en badplats har sannolikt högre sociala värden jämfört med ett mindre besökt bestånd. Val av målprofil påverkar åtgärdsförslag, typ av rådgivning och utfall, och målprofilerna kunde användas för att öka förståelsen för hur skogsbruket påverkar de fyra dimensionerna i modellen. Det efterfrågades en tydligare förklaring av skillnaden mellan att välja aktiv eller enkel profil, och om det gäller åtgärder man gör själv, de man beställer, eller båda.

Att målprofilen visualiseras med hjälp av hastighetsmätare som indikerar hur stor andel av de fyra dimensionerna den fokuserar på och att det listas vilka metoder som används i målprofilerna bidrog till ökad förståelse för planeringsmodellen. Prototypen ansågs erbjuda ett nytt och mindre trubbigt sätt att titta på vilka mål man kan sätta upp som skogsägare.

Prognoser

Prognosfunktionen i prototypen upplevdes användarvänlig. Precis som med målprofilerna ansågs det intressant att se hur visarna ändrades över tid. Den funktionen väckte funderingar hos skogsägarna. De tyckte att det var intressant att experimentera med olika typer av målprofiler för att se hur valet av målprofil påverkar dimensionerna i den skogliga planeringsmodellen. Att kunna titta på hur fastigheten utvecklas under en längre tidshorisont än tio år uppskattades. Utvecklingen på både 30 och 50 års sikt upplevdes intressant att titta på, även om den praktiska planeringen fortfarande görs för en tioårsperiod.

Bildexempel på bra typbestånd efterfrågades för att lättare visualisera hur skogen kan komma att se ut med en viss skötsel. Att illustrera hur dimensionerna ändras över tid med hjälp av visarna var tydligt och hjälpte skogsägarna att förstå.

Flera av deltagarna hade svårt att acceptera att “aktiv virkesproduktion” skulle medföra en negativ påverkan på miljöaspekterna. Mer förklaring av vad som gör att utfallet i de fyra dimensionerna ändras behövs. För begrepp som rekreationsindex efterfrågades en tydlig förklaring och man efterfrågade även mer bakgrund till hur prognoserna görs för att känna att de är trovärdiga. Det upplevdes viktigt att förstå vad visarna visar och varför de ändrar sig med tiden.

Det ansågs önskvärt att kunna justera tidslinjen samtidigt som rutorna för ekonomisk, miljömässig, social utveckling och riskhantering är uppe för att lättare se dynamiken mellan val av skötselmetod och utfallet i de fyra dimensionerna. Det ansågs också viktigt att kunna se att värdena i kartan ändras när tidslinjen justeras, på både bestånds- och fastighetsnivå.

Åtgärdsförslag och rådgivning

Råd från en myndighet var mycket uppskattat av skogsägarna, då dessa upplevdes som neutrala och trovärdiga utan ett bakomliggande vinstintresse. Samtidigt uttryckte flera av skogsägarna uppskattning för de ofta långsiktiga relationerna man har till olika virkesköpande organisationer och de råd man får därifrån, även om de var medvetna om att rådgivare ofta har som uppgift att både ge råd och köpa virke. Skogsägarna uppskattade också att råden i prototypen inte upplevdes som tvingande, utan snarare som vägledande och informativa. Detta gav dem friheten att fatta egna beslut baserade på de presenterade alternativen.

Länkar, filmer och texter som förklarar syftet med och utförande av åtgärder ansågs vara mycket värdefulla, då de gav skogsägarna möjlighet att fördjupa sin förståelse för de föreslagna åtgärderna och hur de skulle genomföras. Möjlig tillgång till pålitlig information bidrog till att skogsägarna kände sig mer säkra och informerade i sina beslut.

Att få råd, såväl digitalt som genom personliga kontakter, upplevdes generellt som värdefullt, men det ansågs viktigt att råden är transparenta. Skogsägarna betonade vikten av att kunna se råd för flera alternativa skötselmetoder utifrån vald målprofil. Detta bidrog till en ökad förståelse för den nya skogliga planeringsmodellen och hur olika skötselmetoder kan påverka skogen på lång sikt. Genom att presentera flera alternativ och deras potentiella konsekvenser, kunde skogsägarna göra mer informerade val som stämde överens med deras egna mål och värderingar.

Slutsatser

Från intervjuer och användartester drar vi följande övergripande slutsatser om inställningen till den föreslagna nya planeringsmodellen och det digitala planeringsverktyget som hjälpmedel för enskilda skogsägare:

• Funktionerna i det digitala verktyget bidrar till en ökad förståelse för den nya skogliga planeringsmodellen och hur de olika dimensionerna fungerar och påverkas av olika åtgärder. De förbättringar och nyanseringar som verktyget erbjuder jämfört med traditionella metoder ses som positiva.
• Behovet av att förklara olika begrepp och instruktioner som är anpassade efter skogsägarnas fastigheter är tydligt och bidrar till förståelse.
• Alla skogsägare som deltog i studien hade avkastning som ett underliggande mål, men var också intresserade av att kombinera produktion med andra mål i olika utsträckning.
• Att beskriva sina mål är inte helt lätt, och det kan vara nödvändigt att dela upp målen på beståndsnivå eftersom fastighetsnivån kan bli för aggregerad och målen för komplexa.
• Det långsiktiga förvaltningsperspektivet är centralt. Skogsägare vill inte bara optimera för nuvarande avkastning, utan också säkerställa att skogen förvaltas på ett sätt som bevarar och ökar dess värden över tid. Detta innebär att fatta beslut som gynnar skogens hälsa och produktivitet på lång sikt, vilket kan inkludera hållbara skötselmetoder, bevarande av biologisk mångfald och anpassning till klimatförändringar.
• Verktyget är användbart och intressant för både nya och mer erfarna skogsägare.
• Kombinationen av ett digitalt verktyg och personlig rådgivning efterfrågas för att ge en mer komplett stödstruktur.

Denna studie avser upplevelsen av och behov kring ett möjligt verktyg för planer med flera dimensioner. Vi har inte studerat själva prognoserna, men det är självklart att underliggande funktioner och modeller för framskrivning, beräkning av effekter för olika målklasser och liknande måste beskrivas tydligt med avseende på användningsområde och osäkerhet.