logga
I Sverige finns mer än 200 000 km skogsbilväg, vilket motsvarar drygt fem varv runt jorden vid ekvatorn. Vägarna anläggs för skogsbrukets transporter, men nyttjas av flera andra aktörer.
Bild: Eva Ring
Hur påverkar de svenska skogsbilvägarna olika sociala, ekologiska och miljömässiga faktorer, och hur samverkar dessa faktorer? Detta belyser en ny litteraturstudie från Skogforsk och Umeå universitet.

Skogsbilvägnätet i Sverige har vuxit fram under de senaste ca 70 åren. Skogsbilvägar har anlagts (och anläggs) av skogsbruket för transport av virke, maskiner, utrustning och personal in och ut ur skogen. Vägarna är ofta öppna även för annan trafik och används exempelvis vid bekämpning av bränder, jakt, bärplockning, rekreation och turismverksamhet. Skogsbilvägnätet bidrar till att minska kostnader genom att förkorta transportavstånden i terrängen och den totala transporttiden, vilket även leder till lägre energiförbrukning. Skogsbilvägar är till nytta för skogsbruket och flera andra aktörer, men påverkar även miljön på olika sätt. Vägarna skapar nya strukturer och förändrar habitatsammansättningen i skogslandskapet. Den ökade störningen från trafik och mänsklig aktivitet i skogen kan ge ekologiska effekter. Anläggning av skogsbilvägar kan också medföra att kulturminnen skadas.

I en litteraturstudie belyses de svenska skogsbilvägarnas inverkan på sociala, ekologiska och miljömässiga faktorer, samt hur olika faktorer kan samspela. Målet var även att identifiera kunskapsluckor och framtida utmaningar.

Samspel mellan olika faktorer

Eftersom skogsbilvägar nyttjas för olika ändamål och aktörer, och finns i olika skogslandskap och miljöer, skapas en grund för komplexa mönster och samspel. Det finns både likartade och motsägelsefulla mönster, till exempel:

  • Skogsbilvägar utgör transportvägar för skogsbruket, allmänheten och brandkåren men vägarna kan även påverka hur vilt, renar, marklevande insekter och vatten rör sig i och nyttjar landskapet. En väg kan fungera både som transportväg och hinder.
  • Skogsbilvägar kan både förbättra och försämra ekologiska värden. Ett exempel är att mångfalden av växter och insekter kan öka i vägkanterna. Det kan dock samtidigt innebära att artsammansättningen förändras i en oönskad riktning och att invasiva arter sprids.
  • Skogsbilvägar kan öka de sociala värdena genom att ge allmänheten möjlighet till rekreation och skogsupplevelser. Omvänt kan dålig vägdragning skada eller förstöra befintliga livsmiljöer och kulturminnen och försämra upplevelsevärdena i skogen.

Skapa helhetsbild – vägen framåt

Idag används vägarna för många fler ändamål än skogsbrukets transporter. Att göra avvägningar mellan olika intressen kan vara svårt. Ett sätt att angripa detta är att försöka skapa en helhetsbild av de motsättningar som är kopplade till skogsbilvägar genom att identifiera för- och nackdelar i ett brett perspektiv (Figur 1). Denna typ av arbetssätt kommer att krävas för att hantera framtida utmaningar, som till exempel ett ändrat klimat.

Forest-roads-Ring.png

Figur 1. Schematisk illustration av hur anläggning, förekomst, underhåll och användning av skogsbilvägar kan påverka ekologiska, miljömässiga, sociala och ekonomiska värden. Den yttre streckade cirkeln indikerar det potentiella samspelet mellan olika faktorer. Figuren utgår från de ämnesområden som belysts i studien. Omarbetad från Ring m.fl. (2024).

Några slutsatser

  • Skogsbilvägarna används för skogsbrukets transporter av biomassa, utrustning och personal, men även av flera andra aktörer, till exempel allmänhet, brandförsvar och lokala företag inom turism och bärplockning.
  • Konflikter kring skogsbilvägar uppstår när olika intressen krockar, till exempel när skogsägarens intressen krockar med andra kommersiella intressen.
  • Skogsbilvägar kan ge ekologiska effekter genom att skapa barriärer, störningar, fragmentering eller förlust av livsmiljöer, ändra djurs rörelsemönster och förändra växt- och insekters lokala artsammansättning.
  • Zonerna utmed skogsbilvägar kan ge livsrum åt arter som trivs i öppnare miljöer med en låg störningsintensitet.
  • Skogsbilvägar kan påverka miljön, bland annat hydrologi, vattenkvalitet och erosion.
  • De prognosticerade förändringarna av klimatet kommer sannolikt att ställa nya krav på skogsbilvägarna.
  • Forskningsunderlaget om sociala, ekologiska och miljömässiga konsekvenser av skogsbilvägar i Sverige är generellt litet och fragmenterat.
  • Få studier tycks belysa både sociala och ekologiska/miljömässiga faktorer och hur dessa samverkar.
Läs fördjupning

Nedan följer korta sammanfattningar för de ämnesområden som belystes i studien. Den litteratur som ingick i studien redovisas i den publicerade artikeln.

Sociala värden

skogsbilvag-ridning_Figur2.jpgFigur 2. Skogsbilvägarna ger allmänheten tillgång till skogen för bär- och svampplockning, jakt, rekreation, turism med mera. Bild: Märtha Wallgren

Skogsbilvägarna i Sverige har främst byggts för att tillgodose skogsnäringens behov, men även för att staten velat stärka olika delar av landet. Skogsbilvägarna ger allmänheten tillgång till skogen för bär- och svampplockning, jakt, rekreation, turism och för att nå fritidshus. Allemansrätten ger människor tillgång till skogen, och skogsbilvägar är ofta avgörande för att nå såväl tätortsnära områden som områden långt från tätorter. Ungefär hälften av alla skogsbesök sker med bil, vilket gör skogsbilvägar till primära färdvägar in i skogslandskapet. Utöver rekreation stödjer skogsbilvägar även turism, särskilt i landsbygdsområden där vägnätet möjliggör nya former av inkomster från naturturism och olika typer av boenden. Skogsbilvägar anpassas i tätortsnära skogar för att öka tillgängligheten och tryggheten för besökare, med markerade stigar och rastplatser som främjar friluftsliv. Estetiskt sett är äldre, naturnära skogsvägar populära bland besökare, medan nya, påtagligt landskapspåverkande vägar ofta uppfattas som störande. Skogsbilvägar kan också påverka kulturarvet, då vissa lämningar riskerar att skadas när nya vägar byggs.

Skogsbränder kan orsakas av blixtnedslag eller av mänskliga aktiviteter, som till exempel gnistbildning från tågtrafik eller skogsmaskiner. Oftare beror de dock på vårdslös användning av eld, till exempel vid brasor, rökning, engångsgrillar eller när barn leker med eld. Skogsbilvägnätet är mycket viktigt för att brandförsvaret snabbt ska kunna komma till ett brandområde och kunna släcka branden medan den är liten till omfattningen. Vägarna fungerar även som brandgator och stoppar ofta lågintensiva bränder. Vid brandbekämpning utgör skogsbilvägarna basen för upprättande av så kallade begränsningslinjer. Samtidigt öppnar vägarna upp landskapet för människor som kan orsaka antändningar på olika sätt. Sammantaget överväger dock de positiva effekterna av skogsbilvägar för brandbekämpning jämfört med den ökade risken för brand till följd av att vägarna gör skogen mer tillgänglig för människor.

Renskötsel

skogsbilvag-renar_Figur3.jpgFigur 3. Det kan finnas många orsaker till att renar befinner sig på vägar. En anledning kan vara att det är lättare att förflytta sig längs en plogad väg än genom den djupa snön inne i skogen, men vägen kan leda dem till fel områden. Bild: Märtha Wallgren

Studier utförda på domesticerade renar i Sverige, Finland och Norge, men även på vilda renar i Nordamerika, visar att den största inverkan på renskötsel av skogsbilvägar är den fragmentering och förlust av viktiga renbetesmarker som vägar orsakar. Flera studier har visat hur både domesticerade och vilda renar undviker skogsbilvägar och även områden som innehåller skogsbilvägar. Renarnas undvikande beteende skiljer sig dock åt mellan olika årstider och år. Skogsbilvägar kan också påverka renars förflyttning och leda dem till oönskade områden. En indirekt effekt för renar av skogsbilvägar är att vägarna påverkar hur människor vistas i skogen. Att människor får tillgång till skogsområden genom skogsbilvägarna är positivt för rekreation och vägarna kan även användas av renskötare i deras praktiska arbete och underlätta förflyttningen av renar. En negativ effekt av en ökad mänsklig aktivitet är den störning som renarna utsätts för, särskilt under känsliga perioder under året såsom kalvning eller under vintern, då viktiga vinterbetesmarker behöver vara ostörda.

Vilt

skogsbilvag-Figur4.jpgFigur 4. Vilda djur använder skogsbilvägar för olika syften, till exempel för att förflytta sig eller hitta mat, men skogsbilvägar kan också innebära habitatfragmentering och ökad störning såsom mänsklig aktivitet. Bild: Eva Ring

Det finns sparsamt med forskning från Sverige om hur skogsbilvägar påverkar vilt, men mycket forskning har gjorts internationellt. Sammantaget kan skogsbilvägar ha en betydande påverkan på vilt, exempelvis genom att fragmentera landskapet och skapa nya habitat. Dessutom kan skogsbilvägar erbjuda transportmöjligheter för både djur och människor. För fåglar kan skogsbilvägar medföra att artrikedomen ökar genom att fåglar knutna till mer öppna habitat vandrar in i skogsmark. Skogsfåglar som tjäder och orre undviker dock ofta att uppehålla sig nära skogsbilvägar när de har ungar samt vid spel. Grod- och kräldjur nyttjar ibland den ökade solinstrålningen längs skogsbilvägar, men verkar löpa en påtaglig risk att bli dödade av såväl fordon som rovdjur när de uppehåller sig på vägar. För däggdjur skiljer sig responsen gällande skogsbilvägar mellan olika arter. Hos smådäggdjur kan skogsbilvägar fungera som spridningsbarriärer. Vargar använder ibland skogsbilvägar för att snabbt transportera sig och kan därigenom bli effektivare jägare. Älgar och annat klövvilt nyttjar foderresurser längs med skogsbilvägar i högre grad än längs hårt trafikerade asfaltsvägar. Skogsbilvägar med hög mänsklig aktivitet har visat sig ha negativ påverkan på mård, men arten verkar också kunna dras till skogsbilvägar på grund av ökad tillgång till byten.

Sammantaget kan skogsbilvägar påverka vilt på många olika sätt. Eftersom skogsbilvägar också kan ändra på förutsättningarna för viltarternas interaktioner med varandra är det ofta svårt att få en tydlig helhetsbild av effekterna.

Växter

skogsbilvag-bryn-LIDJ_Figur5.jpgFigur 5. En blommande skogsbilväg i östra Uppland i midsommartid. En blommande vägkant kan erbjuda en värdefull miljö för många olika arter som nyttjar blommornas nektar, pollen och växtdelar. Bild: Line Djupström 

Skogsbilvägar öppnar upp skogen i avlånga permanenta luckor och vägkanterna ger möjlighet till ett växtsamhälle som är förknippat med öppna eller halvöppna miljöer med en låg grad av störning. Detta sker på bekostnad av skogsväxter som vill ha skuggiga och ostörda miljöer. Vägkanter (längs alla typer av vägar) har den senaste tiden uppmärksammats för att de kan ha en flora som är förknippad med traditionell ängsskötsel. Då ängar med traditionell skötsel minskat kraftigt i Sverige har vägkanter pekats ut som en möjlig “substitut-biotop”. Dock visar studier att vägkanter inte nödvändigtvis är en substitut-biotop, då växtsamhällen längs vägkanter ofta skiljde sig från växtsamhällen i närliggande ängsmiljöer, trots att artrikedomen var högre i vägkanterna. De flesta studier om hur vägar påverkar växter är gjorda längs större vägar där vägkanterna är mer solbelysta och har en högre skötselintensitet jämfört med skogsbilvägar. Det gör det oklart vilken potential skogsbilvägar har som biotop för ängsväxter. Man har sett att vissa lövträd är vanligare längs skogsbilvägar jämfört med i skogen. Alla typer av vägar, inklusive skogsbilvägar, ökar risken för spridning av invasiva växter, då dessa ofta har lättare att etablera sig i störda miljöer.

Insekter

Skogsbilvagar-bi-figur6.jpgFigur 6. Lönnen är ett viktigt träd för pollinerarande insekter och insektsätande fåglar, då den erbjuder pollen och nektar tidigt på våren. Solbelysta skogsbilvägar är en viktig växtplats för de ljusföredragande lövträden. Bild: Line Djupström

Insekter är en stor organismgrupp. Det saknas studier över hur många insektsgrupper påverkas av skogsbilvägar. De insektsgrupper som studerats mest är fjärilar, marklevande skalbaggar och bin. Att insekter dödas genom kollision med bilar är troligen inget stort problem för skogsbilvägar, eftersom trafikintensiteten på dessa är låg. Blombesökande insekter gynnas generellt av skogsbilvägar, speciellt om vägkanterna är blomrika. Skogsbilvägar påverkar miljön så pass mycket att marklevande skalbaggar får en annan artsammansättning i vägkanter jämfört med skog. I vilken grad skogsbilvägar påverkar rörelsemönstret hos marklevande insekter är oklart. Liksom hos växter är de flesta studier gjorda längs större vägar där vägkanterna är mer solbelysta och har en högre skötselintensitet jämfört med skogsbilvägar. Skogsbilvägarnas vägkanter klipps mer sällan och har därmed ofta en frodigare vegetation, vilken kan gynna vissa insekter, till exempel fjärilar. Hur vägnätet påverkar insekter på landskapsnivå är oklart, men det finns indikationer på att de lokala förhållandena längs vägarna har större betydelse än landskapsfaktorer.

Vatten

skogsbilvag-vatten_Figur7.jpgFigur 7. Välkonstruerade skogsbilvägar kan bidra till mindre markskador i omgivande skogsmark genom att minska behovet av körning i terrängen. Bild: Eva Ring

Skogsbilvägar anläggs för att hålla för tunga transporter, vilket bland annat innebär att man leder av vatten från vägbanan och runt vägen genom diken, vägtrummor med mera (Figur 7). Det är en medveten påverkan på den lokala hydrologin för att skapa en bärig och hållbar väg. I samband med att vägen byggs och sedan underhålls kan transporten av eroderat material öka till närliggande vattendrag och sjöar. Den hydrologiska påverkan och/eller erosionen som orsakas av skogsvägar är i allmänhet högre vid kraftig nederbörd, i brant terräng och i områden med erosionskänsliga jordar, torvmarker och andra blöta områden. Felaktigt installerade vägtrummor kan skapa vandringshinder för vattenlevande organismer.

Finansiärer

Studien har finansierats av Skogssällskapet (projekt 2019-643) och Skogforsks ramprogram för 2021–2024.

Referens

Ring, E., Wallgren M, Mårald E, Westerfelt P, Djupström L, Davidsson A, Sonesson J. 2024. Forest roads in Sweden – infrastructure with multiple uses and diverse impacts. Silva Fennica 58, article id 24021.

Nr 101-2024    Publicerad 2024-12-06 08:47

Kommentarer
Det finns ännu inga kommentarer på denna sida. Var först med att ge en kommmenter.
Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar. Var god bekräfta att du inte är en robot!