Täta förband bra för fröodlingar av gran

Gran (Picea abies) är en art som har ett så kallat ”masting”-beteende (från engelskans masting behaviour), vilket innebär att det ofta går flera år mellan goda kott- och fröår.  När dessa "mastår" inträffar sker kottproduktionen synkront hos granar över stora områden, ibland hela landskap eller landsändar. Åren däremellan är kottproduktionen låg eller obefintlig.

Flera andra trädarter, exempelvis vitgran (Picea glauca), svarttall (Pinus nigra), ek (Quercus robur), bok (Fagus silvatica) och äkta kastanj (Castanea silvatica), uppvisar också masting-beteende, liksom en del andra fleråriga växter.

Då kottsättningen hos gran gynnas av torrt, soligt och varmt väder under den tid av växtsäsongen då blomknopparna initieras (juni–juli), har det funnits farhågor att ett tätt förband i en granfröodling skulle vara negativt för kottproduktionen.

För att undersöka detta genomfördes gallringsförsök i granfröodlingen FP-512 Målilla, som var anlagd med för granfröodlingar relativt täta förband, 800 och 667 stammar per hektar. I försöken gallrades hälften av träden bort så att stamtätheten blev 400 och 333 stammar per hektar. Efter en tid gallrades den ena delen av fröodlingen och även försöksytorna. Då blev stamtätheten i dessa försöksytor 400 och 200 stammar per hektar. Under perioden 2011–2022 följdes kottproduktionen (olika längd på tidsserien i olika försök beroende på den andra gallringen).

Resultaten visar tydligt att kottproduktionen per träd var lika hög i ogallrade och gallrade ytor både år med låg kottproduktion och år med hög kottproduktion (mastår). Detta innebär att kottproduktionen per hektar fröodling blev dubbelt så hög på de ogallrade ytorna med högre stamtäthet.

Resultaten visar också att det är "maståren" som står för merparten av den totala kottproduktionen. I försöket med längst mätserie (12 år, 2011–2022) kom 84 procent av den totala kottproduktionen från de tre maståren, och det mest produktiva året stod ensamt för mer än 36 procent av den totala kottproduktionen.

Slutsatser:

• Kottproduktionen per träd påverkas inte av stamtätheten upp till 800 stammar per hektar.
• Ju högre stamtäthet desto högre kottproduktion per hektar.
• Etablering av granfröodlingar med låg stamtäthet är ett slöseri med bra fröodlingsmark och därför ekonomiskt ofördelaktigt.