Välj rätt skötselmetod för maximal klimatnytta

Vissa anser att det är viktigt att öka kollagret i den stående biomassan genom minskad eller senarelagd avverkning, andra menar att det är viktigt att maximera inbindningen av kol genom såväl ökad tillväxt som ökat virkesuttag för att på så sätt minska fossilberoendet och bidra till en utvecklad bioekonomi. Skillnader i åsikter påverkas i hög grad av personernas system-, tids- och rumsperspektiv.

Syftet med denna studie har varit att bidra med ökad kunskap om hur skogen bör skötas för att erhålla största möjliga klimatnytta. Studien har med hjälp av simuleringsverktyget Heureka genomfört simuleringar på granbestånd för typiska ståndorter i Västerbotten, Uppland och Halland. Dessa tre valdes för att representera de skilda förutsättningarna i olika regioner. Fyra skötselmetoder, varav ett motsvarar dagens praxis, studerades för att utvärdera deras klimatprestanda. Dessa beskrivs kortfattat nedan.

Business as usual (BAU)

I detta skötselprogram görs gallringar med stöd av gallringsmallar för respektive ståndortsindex. Detta beskrivs mer utförligt i den tillhörande arbetsrapporten, Klimateffektiv skogsskötsel. Slutavverkning görs vid nuvärdets kulmination. Eftersom intäkter längre fram i tiden är värda mindre på grund av diskontering leder det till att skogen avverkas innan medeltillväxten kulminerat, men ur ett ekonomiskt perspektiv blir det den optimala slutavverkningstidpunkten givet den kalkylränta som använts. I denna studie har räntan 2,5 procent använts genomgående.

Gallringsfritt (GF)

I detta skötselprogram genomförs ingen gallring och slutavverkning sker vid nuvärdets kulmination. Gallringsfritt skogsbruk kan vara ett alternativ i en situation med låga virkespriser och/eller höga drivningskostnader för gallringsavverkning. Gallringsfritt skogsbruk leder ofta till kortare omloppstider och därmed även mindre risk för allvarliga stormskador (Gardiner 2021), men också eftersom gallringstillfället i sig öppnar upp för en ökad skaderisk.

Det här är det skötselprogram som ger lägst andel sågtimmer och mest massaved sett till produktutfallet.

Senarelagd slutavverkning - Maximerad medeltillväxt (MMT)

Gallringar genomförs som vid BAU, men slutavverkning sker i stället vid medeltillväxtens kulmination. Detta skiljer sig från nuvärdets kulmination genom att det oftast leder till en förlängd omloppstid jämfört med den nuvärdesoptimala omloppstiden. Över tid ger denna skogsskötsel högst virkesproduktion sett på landskapsnivå.

Kontinuitetsskogsbruk - Hyggesfritt med blädning (HFB)

Som representation för hyggesfritt skogsbruk valdes i studien en variant med kontinuerligt återkommande blädningsbruk. Avverkningarna riktades mot de grövsta träden men med mål att över tid behålla beståndets längd- och diameterstruktur.

Denna skötselmetod resulterar i den högsta procentuella andelen sågtimmer sett till produktutfallet.

Beslutspunkter för dig som skogsägare när du väljer skötselprogram

Här har vi valt att exkludera de hyggesfria metoderna eftersom övergången till ett flerskiktat bestånd inte görs lika snabbt. Vi tittar därför på de två beslutspunkter (P) som du står inför när du väljer mellan skötselprogrammen "Business as usual", "Gallringsfritt", eller "Senarelagd slutavverkning", se bild nedan.

Det första beslutet handlar om huruvida du ska gallra eller inte. Väljer du att inte gallra blir beslutspunkt två aldrig aktuell utan du genomför din slutavverkning vid nuvärdets kulmination.

Väljer du vid beslutspunkt 1 att gallra kommer du senare ställas inför beslut 2, att slutavverka vid nuvärdets kulmination enligt BAU eller att senarelägga slutavverkningen enligt MMT för att maximera medeltillväxten.

Klimateffekt beroende på val av skötselprogram

För att få en bild av hur de olika skötselprogrammen påverkar klimatet har deras klimateffekt i grader Kelvin över tid beräknats, vilket resulterar i den absoluta globala temperaturförändringen (AGTP). I skogens totala klimateffekt inkluderades såväl effekten av förändringar i kollager i skog och dess produkter, som effekten av att nyttja skogens produkter för att ersätta fossila och/eller energikrävande material med förnybara biobaserade alternativ. Enheten den absoluta globala temperaturförändringen (AGTP) anges i är 10^-10 grader Kelvin per hektar, vilket är en mycket liten temperaturförändring, men då det finns mycket skog är det ändå relevant att studera denna klimateffekt för att se skillnader som olika skötselscenarier har.  

Studiens slutsats är att oavsett region och skötselprogram leder ett aktivt skogsbruk med uttag och användning av de skogliga produkterna till en klimatkylande effekt över tid. Detta är fallet oavsett om det är trakthyggesbruk eller hyggesfritt, främst på grund av skogarnas förmåga att binda koldioxid. Temperaturförändringen är starkare ju sydligare och svagare desto nordligare regionen är.

I bilderna nedan visas den absoluta globala temperaturförändringen (AGTP). Beroende på vilket skede du är i ditt skogsbruk ser du hur dina beslut kan påverka den globala temperaturförändringen kommande år. Väljer du ett hyggesfritt skogsbruk är det den blå linjen du följer. I sådana fall blir varken beslutspunkt 1 eller 2 relevanta. Väljer du vid beslutspunkt 1 att inte gallra är det den orangea linjen du följer. Väljer du att gallra vid beslutspunkt 1 följer du den svarta och gröna linjen och vid beslutspunkt 2 väljer du om du vill avverka då nuvärdet kulminerar, och därigenom följa den svarta linjen i bilden, eller om du vill senarelägga slutavverkningen för att maximera medeltillväxten och då följa den gröna linjen i bilden.

Vi ser alltså att beroende på var i tiden du står med ditt brukande kan dina val av skötselmetod påverka vilken klimateffekt din skog har. Notera att toppen i klimatkylningen inträffar strax efter att den sista avverkningen äger rum, eftersom temperaturförändringen i atmosfären efter växthusgasflödena påverkas av den atmosfäriska trögheten.

Hur stor skillnad är det mellan de olika scenarierna?

Alla skötselalternativ resulterar i klimateffekter vid olika tidpunkter, de har alla både klimatpositiva såväl som klimatnegativa bidrag. Då omloppstiderna varierar är det svårt att jämföra alternativen och deras totala klimateffekt. Som ett försök att ändå göra det har ett genomsnittligt växthusgasflöde över en omloppstid (BAU, GF, MMT) eller mellan två avverkningstillfällen (HFB) beräknats. De olika fallen kan då jämföras som om fallen var tillämpade på landskapsnivå med bestånd i olika åldrar eller faser jämnt representerade.

I bilden nedan ser vi det genomsnittliga växthusgasflödet i ton koldioxidekvivalenter per hektar och år för en omloppstid.

De växthusgasflöden vi ser här är kol i produkter, emissioner från värdekedjan, och substitutionseffekten. Kol i skogen finns inte med i denna bild då de positiva och negativa växthusgasflödena jämnar ut sig sett över en omloppstid eftersom det kol som tillförs genom tillväxt avlägsnas vid de avverkningar som utförs på landskapsnivå. Som vi ser är nettoeffekten negativ för samtliga scenarier i alla regioner vilket visar att skogen oavsett skötselmetod binder växthusgaser.

Beräkningarna visar att effekten av substitution och effekten av emissioner i värdekedjan dominerar växthusgasflödena. Detta bygger på de antaganden som gjorts utifrån dagens användning av fossila bränslen i värdekedjan och dagens beräkningar av klimatvinsten med att ersätta betong, stål, plast, gips och naturgas med produkter från skogen. Viktigt att tänka på är att detta högst troligt kommer förändras med tiden som ett resultat av det klimatarbete som görs även i dessa sektorer.

Exempel utifrån bilden – hur stor skillnad är det mellan de olika skötselprogrammen?

Väljer vi i Halland ett gallringsfritt skogsbruk kommer den årliga inbindningen av växthusgaser vara ca 1,9 ton koldioxidekvivalenter per hektar och år. Om vi i stället gallrar och senarelägger slutavverkningen får vi en årlig inbindning på 3,9 ton per hektar och år. Vi får alltså en skillnad på 2,0 ton per hektar och år. Medelfastigheten med produktiv skogsmark för enskilda skogsägare var år 2022 omkring 34 hektar (Vem äger skogen? - Skogskunskap), vilket skulle innebära att den genomsnittliga skogsägaren som i Halland tillämpar skogsbruk med gallring och senarelagd slutavverkning binder in 68 ton växthusgaser mer per år jämfört med att tillämpa gallringsfritt skogsbruk. Detta motsvarar ca 8 svenskars totala konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp. (En medelsvensks konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp låg år 2021 på 8,4 ton. (Konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp per person och år (naturvardsverket.se))

I Uppland är skillnaden 2,1 ton per hektar och år vilket innebär att den genomsnittliga skogsägaren som i Uppland tillämpar skogsbruk med gallring och senarelagd slutavverkning binder in 71,4 ton växthusgaser mer per år jämfört med att tillämpa gallringsfritt skogsbruk i samma region. Detta motsvarar ca 8,5 svenskars konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp.

Motsvarande siffra i Västerbotten är att det skiljer 0,3 ton per hektar och år vilket innebär att den genomsnittliga skogsägaren som i Västerbotten tillämpar skogsbruk med gallring och senarelagd slutavverkning binder in 10,2 ton växthusgaser mer per år jämfört med att tillämpa gallringsfritt skogsbruk i samma region. Detta motsvarar ca 1,2 svenskars konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp.

Utöver att skillnaden mellan regionerna här blir tydlig ser vi att beslutet vid beslutspunkt 1, att gallra eller inte, kan resultera i ganska olika inbindning av växthusgaser. Särskilt i de sydligare regionerna.

Diskussion

Givet de klimateffekter som redovisats i den här studien innebär det att val av skötselmetod utifrån ett klimatperspektiv är klimatmässigt viktigt för den enskilde markägaren. Det är inte något som bara påverkar i marginalen utan det har ett signifikant värde, både för den enskilda markägaren, och aggregerat upp på samhällsnivå i Sveriges klimatarbete. Hur olika val i det enskilda brukandet påverkar kol och klimat blir tydligt när konsekvenser av ett vägval, en så kallad beslutspunkt, illustreras. Står den enskilda skogsägaren idag vid en beslutspunkt kan studien hjälpa till ett mer informerat beslut. Viktigt att notera är dock att osäkerheterna kring antaganden och systemförändringar ökar med tiden, om 50 år kan mycket ha hänt som påverkar en sådan beslutssituation.

Det finns inget entydigt svar på vad som är den mest klimateffektiva skogsskötseln. Dock belyser den här studien att, i ett landskapsperspektiv där kolförändringar i skogen jämnar ut sig, blir substitutionseffekterna, kol i produkter samt emissioner i värdekedjan viktiga, förutsatt att de behåller sina nuvarande nivåer även i framtiden. Ett hyggesfritt system med blädningsbruk leder till mindre, men också jämnare kolflöden över tid. Översatt till temperaturrespons spelar de svenska skogarna en viktig roll, där det är tydligt att oavsett hur de brukas kommer de att bidra till en klimatkylande effekt över tid, dock av olika magnitud och i olika tidsskalor.

De presenterade klimateffekterna gäller givet de antaganden som gjorts och i de case som definerats.

För fler slutsatser, perspektiv, och djupare beskrivningar av de simuleringar och beräkningar som gjorts inom projektet och som ligger bakom dessa jämförelser, se arbetsrapporten som publicerats inom projektet.