Värdering av Sveriges enskilda vägnät

Nybyggnadskostnaden för Sveriges enskilda vägnät bedöms motsvara cirka 200 miljarder kronor. En grov bedömning ger att det är rimligt att anse Sveriges enskilda vägar nedskrivna med 50 procent. Troligen håller de dock högre standard än så. Detta ger ett anläggningsvärde på cirka 100 miljarder kronor. Beräkningsmetoden förklaras nedan.

Sveriges vägnät

Sveriges vägnät omfattar totalt ca 62 800 mil väg, varav en fjärdedel är allmänna vägar som förvaltas av stat eller kommun (Figur 1). Resterande vägar benämns enskilda vägar, vilka förvaltas enskilt av berörd eller berörda markägare, eller samfällt via avtal eller förrättning. Ungefär hälften av alla enskilda vägar är skogsbilvägar.

Figur 1. Sveriges vägnät. Det enskilda vägnätet är mer än dubbelt så långt som det statliga och kommunala vägnätet tillsammans. Källa: NVDB, Trafikverket 2022.

Värdering av det enskilda vägnätet

Vid värderingar kan olika beräkningsgrunder användas. När skogsfastigheter värderas är avkastningsvärde ett vanligt begrepp (skogskunskap.se), vilket innebär att nuvärde för framtida intäkter och kostnader räknas samman. Metoden är osäker på så sätt att det finns många okända faktorer gällande framtida intäkter och kostnader, men ännu mer osäkerheter kring vilken ränta som bör användas. Avkastningsvärdet jämförs därefter ofta med ett bedömt marknadsvärde som utgår från statistik över sålda fastigheter på den specifika orten. Vid värdering av vägar används många gångar begreppet anläggningsvärde, vilket är en uppskattning av anläggningens värde.

I denna studie har fokus lagts på att skatta det enskilda vägnätets anläggningsvärde. Metoden utgår från en uppskattning av anläggningens återanskaffningsvärde (vilket i denna värdering tolkas som kostnaden för att bygga en ny anläggning), och därefter görs en avskrivning som är beroende på ålder och på slitage (Lantmäteriet 2022, s. 208). Avdraget ska inte förväxlas med det avdrag som görs i bokföringssammanhang, då en anläggningskostnad kan skrivas av samma år den byggs eller fördelas över ett antal år. En anläggning kan bokföringsmässigt vara helt avskriven, det vill säga inte ha något värde alls, men så länge den har en funktion besitter anläggningen ett anläggningsvärde.

I och med att värderingen görs för hela Sveriges vägnät innehåller den fler olika generella uppskattningar. Värderingen utgår från de funktionella vägklasserna 7–9 som benämns Huvudväg, Normalväg och Nollväg (Biometria 2021, s. 4).

Sveriges enskilda vägnäts fördelning per funktionell vägklass

Genom analys av Sveriges vägnät med hjälp av geografiska informationssystem har andelarna av de funktionella vägklasserna på det enskilda vägnätet kunnat fördelas enligt följande:

Bedömning av kostnad för nyproduktion

Bedömd kostnad för nyproduktion av de olika funktionella vägklasserna bygger på intervjuer med erfarna vägspecialister och entreprenörer. Osäkerhetsfaktorn är mycket stor, då förutsättningarna skiljer sig markant beroende på terräng, grundförhållanden och skillnader i kostnader beroende på var i landet man befinner sig. Kostnaden i kronor per meter färdig väg för byggande av enskild väg för de olika funktionella vägklasserna har bedömts vara följande:

Bedömning av avskrivning beroende på ålder och slitage

Precis som vid bedömning av kostnaden för nyproduktion av enskilda vägar bygger bedömningen av avskrivningens storlek på erfarenheter samlade från olika aktörer och har många gånger haft sitt ursprung i resonemang om underhållsskulder, grader av förfall och vägars funktion. Få enskilda vägar, sett över hela landet, bedömdes ha full funktionalitet, vilket skulle innebära att deras anläggningsvärde borde bedömas vara samma som kostnaden för nyproduktion. Samma bedömning gjordes för de allra sämsta enskilda vägarna, det vill säga få vägar bedömdes helt sakna funktion och därmed heller inte ha något värde alls. Kompromissen av dessa resonemang slutade med att vi i denna värdering räknade med en bedömd avskrivning om 50 procent.

Vi är mycket väl medvetna om att det finns välskötta vägar som kanske, vid beräkning av anläggningsvärde, bara borde vara avskrivna med 10–20 procent, men att det även finns vägar som är i mycket dåligt skick där avskrivningen borde vara runt 80–90 procent och några få som borde avskrivas helt och hållet.

Värdering av det enskilda vägnätets anläggningsvärde

Utgående från ovanstående vägsträckor fördelade i de olika funktionella vägklasserna med bedömda kostnader för nyproduktion och bedömd avskrivning kom vi fram till följande värdering av Sveriges enskilda vägnät:

Nybyggnadskostnaden för Sveriges enskilda vägnät beräknas alltså till 197 miljarder kronor. Att de ingående värdena är osäkra och till stor del bygger på erfarenheter och resonemang har beskrivits tidigare. Trots detta visar denna värdering att Sveriges enskilda vägnät borde kunna ha ett anläggningsvärde runt 98 miljarder svenska kronor med en bedömd avskrivning om 50 procent.

En faktor som spelar stor roll är avskrivningens storlek. Till exempel skulle en förändrad avskrivning med 40 procent respektive 60 procent innebära ett ökat, respektive minskat anläggningsvärde med ca 20 miljarder kronor.

Årliga statsbidrag lämnas till ca 22 500 väghållare, avseende ca 7 400 mil enskild väg, samt till tio enskilda vägfärjor. Därutöver lämnas särskilda driftbidrag och byggnadsbidrag i enskilda fall (Regeringen 2024, s 5). Andelen vägar med statligt driftbidrag jämfört med hela det enskilda vägnätet är därmed runt 20 procent, varför anläggningsvärdet på vägar som inte får statligt driftsbidrag kan antas vara knappt 79 miljarder kronor, det vill säga 80 procent av 98 miljarder kronor.

Värdering av broar som betjänar det enskilda vägnätet

Hur många broar som betjänar det enskilda vägnätet är osäkert, men vi vet att det finns ca 4 000 broar på de vägar som erhåller statligt driftsbidrag. Andelen vägar med statligt driftsbidrag jämfört med hela det enskilda vägnätet är som sagt runt 20 procent. Utgår man från att brotätheten är liknande på det bidragslösa enskilda vägnätet skulle antalet broar på det bidragslösa nätet kunna vara runt 20 000. Om nybyggnadskostnaden antas vara 500 000 kronor i medeltal (bedömning enligt samma metod som beskrivits vid bedömning av kostnad för nybyggnation av enskild väg) skulle den totala nybyggnadskostnaden för de enskilda broarna vara runt 10 miljarder kronor.

Med liknande resonemang som vid värdering av de enskilda vägarna, det vill säga att anläggningsvärdet är 50 procent av nybyggnadskostnaden skulle anläggningsvärdet av broarna på det enskilda vägnätet vara runt 5 miljarder.

Dessutom tillkommer anläggningsvärdet för de 4 000 broar som ligger längs bidragsvägar. Nybyggnadskostnaden för dessa bedöms vara 800 000 kr per bro (på grund av Trafikverkets krav på konstruktionsberäkningar). Nybyggnadskostnaden för broar längs bidragsvägar är 3,2 miljarder kr och anläggningsvärdet 1,6 miljarder kr.

Det totala anläggningsvärdet för broar längs det enskilda vägnätet borde vara runt 6,6 miljarder kronor.

Jämförelser med andra anläggningsvärden

Detta försök att värdera Sveriges enskilda vägnät inklusive broar, med allt vad det innebär med bristfälliga uppgifter om vägnätet, osäkra bedömningar av kostnader för nyproduktion och uppgifter om ålder och slitage, indikerar ett anläggningsvärde omkring 100 miljarder svenska kronor.

Utifrån samma beräkningsantaganden skulle det bidragslösa enskilda vägnätet betinga ett anläggningsvärde om cirka 80 miljarder kronor.

Detta kan jämföras med alla broar och tunnlar som förvaltas av Trafikverket; 21 000 broar och 190 tunnlar som värderas till 150 miljarder kronor (Trafikverket.se).

Referenser

Biometria. Klassning av skogsbilvägar.

Lantmäteriet (2024). Handbok AL: Anläggningslagen, version 2024-06-14.

Vad är fastigheten värd? Skogskunskap.se. Hämtat 19 augusti 2024

Så sköter vi broar och tunnlar. Trafikverket.se. Hämtat 19 augusti 2024.

Regeringen (2024). Promemoria Statsbidrag till enskild väghållning.