Angreppsdynamik och utbredning av törskate på beståndsnivå

I detta projekt undersöktes angreppsdynamiken och utbredning av törskate, i två ungskogsbestånd av tall. Ungskogsbestånden var belägna på Holmens skogs markinnehav i Västerbotten och Sveaskogs markinnehav i Norrbotten.  

Projektets syfte var att beskriva angreppsförloppet för infekterade grenar och undersöka hur många grenangrepp som lett fram till ett för trädet allvarligare stamangrepp. Ytterligare ett syfte var att undersöka om en aggregering av törskateangripna tallar förekommer i bestånden.  

För att kartlägga törskatens utbredning inom tallbeståndet mättes koordinaterna för de törskateangripna tallarna in med GPS. De tallar som inte var törskateangripna koordinatsattes med hjälp av ortofoton från drönarbilder. På detta sätt kunde kartorna ge en uppfattning om törskatens fördelning i tallbeståndet. För varje angripet träd beskrevs samtliga angrepp i detalj och angreppets position noterades.  Dessutom inventerades närmiljön runt de angripna tallarna i syfte att söka efter samverkande vegetationsvariabler för ett högt antal törskateinfektioner på trädet. 

Här är en sammanfattning av rapportens resultat: 

• Ett av de mest intressanta resultaten i undersökningen av grenangrepp återfanns inom gruppen döda angripna grenar. För denna grupp av grenar ledde 85 – 87 % av angreppen aldrig fram till någon staminfektion. Den naturliga kvistrensningen verkar således ha spelat en viktig roll för tallens möjlighet att “göra sig av” med svampinfektionen. 
• Vidare visade undersökningen att infektionspunkten på grenen måste sitta nära stammen (de två första grennoderna) för att ett grenangrepp ska ”lyckas” växa sig in till stammen och att infektionspunkter längre ut på grenarna var relativt ofarlig för tallarna. 
• Törskateangripna tallar är relativt jämt och slumpmässigt spridda över aktuella försök. 

Det är emellertid viktigt att komma ihåg att den naturliga kvistrensningen är beroende av flertalet faktorer som beståndsålder, stamtäthet, markens bördighet samt på vilken höjd grenen sitter på tallen. Därmed kan denna studies resultat inte direkt extrapoleras till andra tallbestånd och beståndsåldrar där den naturliga kvistrensningen kan förväntas gå långsammare. Därav finns det ett fortsatt stort behov av ytterligare studier inom området.