Bättre skogsbilvägar snabbt med geoceller och kompaktering

I samverkan med VTI (Statens väg och transportforskningsinstitut), SCA Skog, Sveaskog Förvaltning AB, Holmen Skog AB, Stora Enso Skog AB, Kopparfors Skogar AB, Skogsstyrelsen, Trafikverket, Riksförbundet Enskilda Vägar och Södra Skogsägarna ekonomisk förening har Skogforsk deltagit i projektet ”Lösningar för snabbare utveckling av skogsbilvägar i Sverige” (VTI rapport 1228, 2025). Projektet har finansierats av ovanstående samverkanspartners samt av Vinnova genom innovationsprogrammet InfraSweden.

Metoderna som jämfördes

Projektets syfte var att finna metoder för förbättrad bärighet och hållbarhet för det svenska skogsbilvägnätet. Detta för att bibehålla och förhoppningsvis även öka svenskt skogsbruks konkurrenskraft i en tid av utmaningar med skogliga transporter under större delen av året, med klimatförändringar och ambitionen att använda allt tyngre fordon på det allmänna och enskilda vägnätet.

Fem olika metoder har testas genom praktiska fältförsök:

• Förbättrad dränering med stenmadrasser (Kopparfors Skogar AB)
• Förbättrad dränering med ökad bombering (SCA Skog)
• Stabilisering med enzymer (Holmen Skog AB)
• Stabilisering med geoceller (Stora Enso Skog AB)
• Justering av packningsnivåer (Sveaskog Förvaltning AB)

Kostnader och nytta varierar – tre av försöken gav ökad bärighet

Skogforsks roll i projektet har varit att utföra kostnads- och nyttoanalyser för de genomförda fältförsöken. För att bedöma nyttan av en viss åtgärd/metod har Skogforsk definierat nyttan som kostnad eller kostnadsbesparing i kronor för att uppnå ökad elasticitetsmodul (Evd) med lätt fallvikt.

I dagsläget finns inte några erfarenhetstal för omräkning av mätvärden framtagna med lätt fallvikt till det inom skogsbruket vedertagna begreppet ”tillgänglighet”. Tillgänglighet beskriver vägens reaktion på växlande väderförhållanden och exempelvis kan två vägar som är likvärdiga vid torra förhållanden vara helt olika i tjällossning. Man kan därför inte med säkerhet påstå att en viss ökning innebär en ökad tillgänglighetsklass.

Kostnaderna för de olika åtgärderna beräknades först utifrån från de verkliga kostnaderna och därefter gjordes en bedömning av hur mycket lägre kostnaderna skulle kunna bli när metoderna använts i mer omfattande utsträckning och utförarna fått fler erfarenheter, vilket rimligen borde kunna innebära ett optimerat val av tidpunkt för åtgärder och mer rationell hantering med ändamålsenliga maskiner och material.

Kostnads- och nyttoanalysen visar att tre av delförsöken har gett en mätbar ökad bärighet i Evd. Genom att jämföra kostnadsinbesparingar och kostnader för de olika metoderna kan de rangordnas utifrån från nyttan enligt tidigare beskriva definition.

Geoceller gav bäst effekt

Störst nytta av samtliga delprojekt har uppnåtts på Stora Ensos Sträcka 2 (geotextil, geocell, sorterat mtrl, krossat mtrl) där geocellerna fyllts med sorterat material taget intill väglinjen. Den ökade bärigheten i Evd mättes upp till 19,68 MPa jämfört med referenssträckan. Total kostnadsbesparing beräknades till 69,86 kr per meter väg vid försökstillfället och de uppskattade besparingsmöjligheterna bedömdes vara drygt 500 kr per meter väg jämfört med referenssträckan.

Näst högst nytta har uppnåtts av Stora Ensos Sträcka 1 (geotextil, geocell, krossat mtrl) där väg byggts med geoceller fyllda med krossat bergmaterial. Den ökade bärigheten i Evd mättes upp till 15,88 MPa jämfört med referenssträckan. Total kostnadsbesparing beräknades till 2,90 kr per meter väg vid försökstillfället och de uppskattade besparingsmöjligheterna bedömdes vara runt 430 kr per meter väg jämfört med referenssträckan.

I de två delprojekt som genomfördes av Holmen skog och Kopparfors uppnåddes bärighetshöjande effekt men inte som i Stora Ensos fall där man även fick en kostnadsbesparing. Av dessa projekt och delsträckor uppnåddes lägst kostnad i förhållande till erhållen bärighetshöjning av Holmen Skogs Sträcka 3, TZ med 2,43 MPa ökad Evd till en kostnad av 27,22 kr per meter väg per ökad Evd-enhet och med möjlighet att minska kostnaden ytterligare till 12,77 kr per meter väg per ökad Evd-enhet.

Holmen Skogs Sträcka 1 DB/RS uppnådde 3,19 MPa ökad Evd till en kostnad av 60,42 kr per meter väg per ökad Evd-enhet. Möjligheten att minska kostnaden ytterligare bedömdes till 49,41 kr per meter väg per ökad Evd-enhet.

Stenmadrasser

I Kopparfors skogars försök med stenmadrasser hade sträckorna 1 och 3 ökade kostnader med 61,33 respektive 73,99 kr per meter väg och ökad Evd-enhet. Motsvarande ökning av Evd var 3,19 respektive 4,27 MPa. Möjligheten att sänka dessa kostnader har bedömts vara 54,96 respektive 66,29 kr per meter väg per ökad Evd-enhet.

Kompaktering under rätt förhållanden mycket kostnadseffektivt

Sveaskogs delprojekt som hade syftet att undersöka de bärighetshöjande effekterna av kompaktering anlades tyvärr på olämplig mark i kombination med en grusöverbyggnad med fel kornfördelning. Några mätbara resultat av kompaktering kunde därför inte urskiljas. Det gick däremot att göra på Holmens sträcka 2:2 ref kompakterad. På den komprimerade sträckan uppmättes en ökning av Evd med 4,24 MPa vilket motsvarar en ökning med 20,52 % jämfört med den okompakterade referenssträckan. Detta till en kostnad av 3,41 kr per meter väg och ökad Evd-enhet.

Uppskattad optimerad kostnad bedömdes till 0,73 kr per meter väg och ökad Evd-enhet. Detta innebär att kompaktering under rätt förhållanden är en mycket kostnadseffektiv metod som jämfört med de övriga metoderna i denna undersökning bara överträffas av Stora Ensos båda försökssträckor avseende nytta i kr per meter väg och ökad Evd-enhet.

Bombering

SCA Skogs projekt med förbättrad dränering med ökade bomberingsnivåer resulterade i så skiftande mätresultat att någon kostnads-/nyttoanalys tyvärr inte har kunnat genomföras. Däremot kan man genom visuell tolkning av spårdjup, förekomst av potthål och skador på körbanan göra bedömningen att 5 % är den mest fördelaktiga bomberingen vid detta försök.

Vill du veta mer?

Läs hela rapporten från VTI här: Lösningar för snabbare utveckling
av skogsbilvägar i Sverige