logga
Bild: Marie Larsson-Stern
Det behövs mer forskning om de genetiska effekterna av hyggesfritt skogsbruk. Detta gäller särskilt kring selektiva ingrepp i grandominerade bestånd.

De genetiska effekterna av hyggesfritt skogsbruk i boreala skogar är ännu oklara. För högskärmar och luckhuggning, som är de metoder som framförallt används vid hyggesfritt skogsbruk med tall och lövträd, finns ingen anledning till genetiska problem. För selektiva ingrepp i granskog finns en teoretisk risk för en negativ selektionseffekt, det vill säga att det kvarvarande beståndet får försämrad tillväxt. Vid studier i andra länder har man dock inte funnit några negativa effekter, åtminstone inte efter de första två avverkningarna.

Forskare på Skogforsk har varit med och tagit fram boken "Continuous Cover Forestry in Boreal Nordic Countries" som sammanfattar kunskapsläget om hyggesfritt skogsbruk i nordliga, barrträdsdominerade skogar. Ett avsnitt behandlar de genetiska effekterna av sådant skogsbruk.

Här följer en sammanfattning av innehållet:

  • De genetiska effekterna av hyggesfritt skogsbruk är inte väl kända. Mer forskning behövs, särskilt kring selektiva ingrepp i grandominerade bestånd. Mer kunskaps behövs om släktskapsförhållanden i skiktade granbestånd och var gränser för intensitet i selektiva ingrepp går för att kunna bevara den genetisk potentialen för god tillväxt och kvalitet.
  • Inom traditionellt, likåldrigt skogsbruk kan förädlat skogsodlingsmaterial användas, bland annat för att anpassa skogen till ett förändrat klimat. Inom hyggesfritt skogsbruk som baseras på naturlig föryngring antas att vi får tillräckligt många plantor, och att detta ger tillräcklig genetisk variation för att möjliggöra naturligt urval och evolutionära processer.
  • Det är viktigt att behålla ett tillräckligt stort antal reproducerande träd, för att undvika höga nivåer av släktskap och inavel samt för att upprätthålla tillräcklig genetisk variation.
  • Långsiktiga fältstudier i andra länder har visat att upprepade dimensionshuggningar med höga uttag kan leda till långsammare tillväxt, vilket delvis kan bero på genetisk försämring av beståndet. Om dagens rekommendationer för selektiv avverkning i skiktade skogar följs, bör dock negativa genetiska effekter kunna undvikas.
Nr 1-2025    Publicerad 2025-01-23 11:02

Kommentarer
Det finns ännu inga kommentarer på denna sida. Var först med att ge en kommmenter.
Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar. Var god bekräfta att du inte är en robot!