Kronan Master – ett nätverk för etablerade skogsvårdsföretagare

Skogforsk medverkar i en antologi med titeln Green Dreams and Workforce Reality som ges ut av Future Forests, en plattform för tvärvetenskaplig skogsforskning, samverkan och forskningskommunikation. Plattformen är ett samarbete mellan SLU, Umeå universitet och Skogforsk.
Antologin innehåller en serie texter på temat skogsnäringens arbetskraftsbehov och villkoren för de som jobbar i skogen.
Dagens skogsvårdsföretagare är verksamma i en förhållandevis ung gren av skogsbranschen där de flesta av företagen etablerats under 2000-talet. Branschen utför skogsplantering och röjningstjänster och präglas av den säsongsvariation som styr arbetet. Över tid har det blivit alltmer utmanande att kunna rekrytera och behålla personal som är kompetent och uthållig nog för de tämligen krävande arbetsuppgifterna.
Den svenska skogsbruksmodellen innehåller moment som plantering av ny skog, ungskogsröjning och olika typer av skötselåtgärder. Ett hållbart skogsbruk syftar till att under skogens omloppstid skapa såväl råvara till industrin och ett positivt rotnetto till skogsägaren som goda förutsättningar för artrika och välvuxna skogar.
Inom den svenska skogsvårdssektorn har det under de senaste tjugo åren skett omfattande förändringar, både när det gäller hur arbetet organiseras och arbetskraftens sammansättning. Huvuddelen av skogsvårdsarbetet är utlagt på speciella skogsvårdsföretag, idag finns närmare 900 registrerade bolag inom detta verksamhetsområde. Arbetskraften består nästan uteslutande av utländska medborgare och i takt med att konkurrensen om arbetskraft i Europa ökat har många företagare fått allt svårare att rekrytera personal med den kompetens som behövs för att klara skogsvårdsarbetena.
Skogsvårdsföretagens ledare är till skillnad från drivningsentreprenörer, inte lika ofta ”skickliga tidigare utförare” utan har ofta en mer uttalad företagarprofil, inte sällan med ett förflutet i andra branscher. Denna skillnad mellan företagsledare inom drivning å ena sidan och skogsvård å andra sidan kan troligen förklaras med att rekrytering och personalledning är ett mer framträdande inslag i ett skogsvårdsföretag. Denna typ av företag kräver en annan typ av ledning och företagsledaren är sällan eller aldrig själv utförare i det operativa arbetet.
Den ursprungliga idén till Kronan Master kom från en av de större skogsvårdsföretagarna i landet, som reaktion på vårt tidigare initiativ att erbjuda utbildning (Kronan) för nystartade utvecklingsvilliga skogsvårdsföretagare. Vi och några kollegor som arbetar inom området organisationsutveckling i skogsbruket på Skogforsk nappade på idén att i samarbete med några av de väletablerade skogsvårdsföretagen skapa en mötesarena för företagare som vill utvecklas vidare i sin roll som ledare. Konceptet som över tid utvecklats till ett företagarnätverk byggs upp av korta fristående moduler vars innehåll styrs av deltagarnas behov och önskemål med utgångspunkt i deras vardag som skogsvårdsentreprenörer.
Grundidén är att Skogforsk skapar en arena där företagarna får möjlighet att utbyta erfarenheter och reflektera tillsammans med kollegor i liknande situation och vid samma tillfälle också få med sig inspiration för ett utvecklat ledarskap eller nyheter från forskningsfronten. Träffarna är uppbyggda av en blandning av föredrag och interaktivitet som utgår från frågor i deltagarnas egen vardag. Första mötet genomfördes under hösten 2018 och till dags dato har vi haft totalt fem träffar där personer från ett tiotal företag varit representerade vid respektive träff.
Den förväntning som stod högst på listan i samband med första träffen handlade om erfarenhetsutbyte mellan företag, men det fanns också intresse att få något utifrån. På träffarna har vi därför blandat egna insatser, som att göra en omvärldsanalys för branschen med gäster som bidragit med erfarenheter från företagande, såväl inom som utanför skogsbranschen. En viktig ingrediens i varje träff är möjligheten att utbyta tankar och idéer kring frågor som är aktuella för företagen själva. Även organisation och ledarskap, hur man möter media samt vad som gäller kring uppdragsavtal har funnits på agendan.
Efter några träffar konstaterade deltagarna att de var mogna att bjuda in sina kunder i ett samtal på denna arena - en av företagarna sa så här:
Jag tror att vi alla är så mogna nu som grupp, att vi skulle vinna jättemycket på att ta in uppdragsgivarna […] och inkludera dem i de här branschgemensamma tankarna […]. Ett möte med alla stora uppdragsgivare i en krets, skulle vara en riktigt bra idé i min värld.
Till den femte träffen bjöd vi därför in skogsvårdschefer från fyra av de större aktörerna i svenskt skogsbruk – Sveaskog, Holmen Skog, Mellanskog och Stora Enso. Utifrån deltagarnas reflektioner i slutet av mötet hör vi att det var givande att gemensamt få lyfta branschens frågeställningar. Vi kunde konstatera att det finns en samsyn på var knäckfrågorna finns, något som kan bidra till att det blir lättare att komma framåt i samverkan mellan säljare och köpare av skogsvårdstjänster. Inför den sjätte träffen, som ägde rum under hösten 2024 bjöds gäster in från ytterligare fyra av de stora kundföretagen.
En annan aktivitet som är ett direkt resultat av samtalen i detta nätverk är en serie externa rundabordssamtal kring administrativa svårigheter i samband med rekrytering av arbetskraft. I samarbete med Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) har vi arrangerat en serie samtal där representanter för skogsvårdsföretagen fått möta myndigheter som är involverade i olika typer av ”byråkrati” kring handläggning av ärenden i samband med rekrytering av såväl inhemsk som utländsk arbetskraft. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Skatteverket och Migrationsverket, liksom representanter för Skogsstyrelsen och Näringsdepartementet har deltagit i dessa möten. Syftet har varit att myndigheter och företagare får chansen att ur sina olika perspektiv beskriva sin arbetsvardag och tillsammans hitta rutiner för att underlätta för skogsvårdsföretagarna att bedriva en långsiktigt hållbar verksamhet, med det mått av kontroll och byråkrati som är nödvändigt.
Formatet med årliga träffar i nätverket Kronan Master har visat sig fungera väl. Som illustration avslutar vi texten med ett citat från en av deltagarna:
Visst fanns väl farhågor kring att träffa konkurrenter, men vi har blivit kollegor och kompisar. Vi skogsvårdare har många gemensamma frågeställningar och hjälps vi åt blir hela värdekedjan bättre. Jag tycker att det har gett mycket att vara med.
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.