Rätt val av bokprovenienser

Bok (Fagus sylvatica) är en viktig trädart för europeiska skogar och timmerindustrin. Trots en begränsad areal i Sverige spelar trädslaget en viktig roll för det sydsvenska landskapet, biologisk mångfald och rekreation. Betydelse av bok kan öka i framtiden om de negativa effekterna av klimatförändringar slår ännu hårdare mot de nu dominerande barrskogarna, som kan leda till att behovet av alternativa trädslag ökar.

Valet av bra planteringsmaterial är viktigt eftersom det påverkar hur bok växer och hur bra timret blir. Det finns i nuläget inget förädlingsprogram för bok och man måste därmed förlita sig på väl testade provenienser, dvs olika ursprung för träden. Två masteruppsatser har undersökt hur olika europeiska provenienser av bok presterar under specifika förhållanden i södra Sverige – och resultaten ger värdefulla insikter för framtidens skogsbruk.

Forskning för bättre skogsbruk

I arbeten undersöktes hur boken från olika delar av Europa växer och hur kvaliteten på stamegenskaper varierar beroende på proveniens. Det har visats att den genetiska bakgrunden hos träden har stor betydelse för både tillväxt och stamkvalitet – vilket innebär att det kan vara avgörande att välja rätt proveniens för att uppnå bästa möjliga resultat i planterad skog.

Olika provenienser – olika resultat

I Bergkvists studie (2019) undersöktes 33 olika provenienser av bok som planterades i ett experiment i Trolleholm i södra Sverige (Fig 1). Resultat i sammandrag:

• Överlevnadsgrad: Provenienser från Tjeckien och Italien visade högsta överlevnadsgrad, vilket gör de till bra alternativ för svenska förhållanden.
• Tillväxt: Den svenska proveniensen 'Torup' växte snabbast, vilket gör den attraktiv för snabb tillväxt i skogsbruket.
• Stamkvalitet: Provenienser från Österrike och Tyskland uppvisade bra timmerkvalitet, med rakare stammar och mindre förekomst av dubbelstammar.

Vaníčeks studie (2021) från Rånna i Västergötland bekräftade och kompletterade dessa resultat med sitt fokus på 36 olika provenienser (Fig 1). Resultat i sammandrag:

• Tillväxt: Den tyska proveniensen från Deister växte snabbast, både i diameter och höjd, vilket gör den till en bra kandidat för områden där snabb tillväxt är viktigt.
• Stamkvalitet: Den rumänska proveniensen från Sovata utmärkte sig för sin stamrakhet och låg förekomst av knoppiga stammar, vilket är önskvärt för att producera högkvalitativt timmer.
• Stabilitet: Svenska och danska provenienser visade stabil tillväxt, men de överträffade inte andra provenienser i tillväxt eller timmerkvalitet.

Figur 1. Testade provenienser i Trolleholm (röda prickar) och Rånna (blå trianglar). Kryss markerar respektive försökslokal. Det gröna området visar det naturliga utbredningsområdet för bok (Fagus sylvatica), enligt EUFORGEN (2021).

Vad betyder detta för framtidens skogsbruk?

Båda studierna visar på vikten av att välja rätt proveniens för att optimera både tillväxt och stamkvalitet av planterad bok. Genom att välja provenienser som är genetiskt anpassade till svenska klimat- och växtförhållanden kan man förbättra både produktiviteten och kvaliteten på skogstillgångar. Det finns dock inte ett universellt svar på frågan vilken proveniens man borde välja. Provenienser från södra Europa (Rumänien, Italien, Tyskland) visade bra tillväxt och kvalitet i svenska förhållanden men skilde sig inte mycket från svenska och danska provenienser. Det tyder på hög fenotypisk plasticitet av bok som kan växa under många klimatförhållanden men visar också att sydliga provenienser förmodligen kan användas i södra Sverige när inhemska provenienser drabbas av klimatförändringar.

Med tanke på de förändrade klimatförhållandena i Sverige, där extremväder och förändrade tillväxtförhållanden ständigt påverkar skogsbruket är det viktigt att fortsätta proveniensforskning speciellt för de trädslag där det fattas resurser för förädling. Genom att utnyttja forskningen om provenienser kan vi skapa mer motståndskraftiga och produktiva skogar som också levererar högkvalitativt timmer för framtida behov. Det är också viktigt att belysa att proveniensförsök ständigt behövs för att kunna studera påverkan av klimatet och miljön på trädens olika egenskaper.